Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
mackan skrev:Du har fått en massa inlägg om att det inte är läge att straffa en rädd häst, nej.
men ingen har skrivit något om att det är ÄNNU olämpligare att straffa en rädd häst om man SJÄLV är rädd.
En bestraffning skall vara 100% avvägd och berättigad, och det kan den aldrig bli om den som utdelar straffet samtidigt är rädd, och gör det i samband med sin egen rädsla.
Du skapar ENBART problem om du börjar ta till spöet i en situation där både du och hästen är osäkra. det kan jag lova dig.
varför så fokuserad på att han ska fram om han är så rädd att hjärtat dunkar?. Låt honom stå stilla, klappa, låt honom stå och glo i 10 minuter om det så krävs. använd tiden till att själv ta på dig ledar rollen och vara den Trygga. När han har förtroendet för att du är den trygga, - och att du LÅTER honom titta på det han tror är livsfarlig, kommer han att söka samarbete med dig, och ta en ansats att gå framåt. Då berömer du. vill han stå still igen. låt honom. det bygger förtroende om du låter honom pausa i detta läge. För ni är inne på en farlig väg redan med de episoder som hänt, när du blir rädd när han blir rädd.
stå still och låt honom coola ner. Inte vända, inte flamsa runt. men stå stilla är ok. titta på fåglarna, lyssna på kråksången![]()
han kommer se det som att du är någon att lita på, och hans häst hjärta som vill vara till lags, kommer sen att ha viljan att gå framåt, och dessa fåter kommer minska.
den största stötestenen här är rädslan hos dig själv.
Karin_F skrev:Många hästmänniskor jag pratat med menar att jag låter hästen vinna om jag inte får honom att gå framåt nästan direkt. Och att en häst som får stå stilla när den är rädd jagar upp sig ännu mer. Men min instinkt när jag tittar på min häst är den motsatta - jag känner att han behöver andrum och bli lugnad. Och att "lugna" och "dalta med" är ju trots allt inte samma sak.
Visa skrev:Gå ut och gå med honom frå marken. Låt honom lära känna och se omgivningen, om han blir rädd för något, gå fram och visa att det inte är farligt, ta med honom också så att han får lukta o så.
Så länge han är rädd så tycker jag absolut inte du ska gå på med pisken, det kommer bara göra saken värre!
Har du varit ute och gått med honom mkt eller var detta första gången?
oopsie skrev:6. Lyd inte råd som börja på marken för du gör bara större sak av alltihop det blir bara värre när du väl ska ta det från hästryggen och sen kanske du aldrig törs rida ut. Läs alla trådar här på buke om folk som får rida runt på stallplanen för att hästen vägrar gå och ta varning i tid, så du inte hamnar där.
Karin_F skrev:Är rädd att detta ska skapa ett mönster - "Hon hoppar av, då är det VERKLIGEN farligt". Eller vad tror ni?
minda skrev:Hmm alltså, tanken är ju att vi ska vara som en ledare för hästen och en bra ledare är en som man kan lita på till 100% som inte lätt brusar upp och blir arg och om man är rädd för något så går ledaren före och visar att det är lugnt, så om ledaren är lugn och kan gå där så betyder det att det är Ok.
Man kan lätt jämföra med människor vi är ju också flockdjur, tänk dej på dagis där fröknarna är ledarna under dagarna och så ska gruppen gå förbi en stor Förbannad hund som (bunden)skäller vilket funkar bäst tro?
1: Fröknarna börjar gapa och skrika och slå de stackars rädda barnen för att de ej vågar gå förbiELLER
2: Fröknarna är lugna, ignorerar totalt hunden och går mellan (och före) barnen och hunden
(Ok kanske dåligt Ex med en hund och en dagisgrupp men kom inte på nåt annat men ni kanske förstår poängen)
mackan skrev:.
Det beklämmer mig att "häst människor" som rått dig resonerar så. Varför skulle en så rädd häst jaga upp sig ännu mer av att få stå still, än att bli pressad in i situationen som gör en så uppjagad. Det enda du inte ska göra om du väljer att låta den stanna är att göra en GREJ av att ni stannar. dvs inget såja såja eller direkt klappande på hästen, bara lugn och sans. ju mer du klappar och duttar desto mer ger du hästen en anledning att tro att det är en grej som kräver lugnande. Det bästa är att ingorera, inom en ram du klarar av. dvs låt hästen stanna om du inte kan få den framåt ändå, vilket du ju vet vid detta laget inte fungerar. Däremot får den INTE vända, inte hoppa runt, inte backa osv. stilla eller fram , det är vad som gäller. Jag brukar prata om att "vissla inombords" - dvs du är lugn och lite frånvarande över situationen och låter hästen stanna och glo lite (gärna ha tråkigt
därmed sätter du "ramar" och tappar INTE att det är du som trots allt är tryggheten och den man ser upp till (ledar egenskaperna) i hästens ögon.
Websters girl skrev:Mycket bra sagt! Jag menade också att det vikitgaste är att hästen inte backar, vänder eller får sin vilja igenom. Han får gärna stå stilla och tänka över situationen.
JAg tolkade det som att hästen hade börjat med dessa fasoner nyligen och inte varit "rädd" innan? Därför tycker jag att du ska vara bestämd mot honom och inte jamsa eftersom jag inte tror han är rädd egentligen utan bara testar vem det är som bestämmer. Jag har haft en häst som gjorde likadant mot mig och efter jag hade klarlagt vem det var som bestämde och att jag aldrig skulle utsätta honom för fara blev han en helt underbar häst! Jag tror du fixar detta, det går ju redan bättre!
minda skrev:.
Och som jag sa dåligt exempel och vem vet kanske fel svarsknapp![]()
Karin_F skrev:Jo, jag tolkar det som att han är rädd på riktigt. Han är en rakt igenom ärlig och bussig häst, det känns inte som om han är typen som skulle testa mig och låtsas vara rädd. När jag hoppade av sist såg jag också hur han såg ut i ögonen och jag tycker att han såg genuint skärrad ut. Hästar som testar gränser och "filmar" tycker jag brukar se annorlunda ut. En viktig faktor tror jag också är att han hade gått ensam på sitt gamla ställe i flera veckor. Och innan dess fick han inte gå tillsammans med den andra inackorderade hästen, de gick i varsin hage. Nu tror jag att han är väldigt lycklig över att ha en ny flock (två ston). Dessutom står han lägst i rang i flocken och detta kan kanske göra att han har svårare att klara sig på egen hand och lämna flocken bakom sig? När flockledaren - som ändå är väldigt tittig och spattig - var med på vår första uteritt var han bara lite småskärrad först när hon gjorde sina utspel. Sedan gick han som värsta polishästen och blev inte rädd för någonting. Det är allt detta sammantaget som får mig att tro att jag måste bygga upp min ställning som flockledare, så att han kan se MIG som tryggheten och inte bara den andra hästen. Och nyckeln till det är väl främst att få bukt med min egen rädsla för att trilla av på asfalten eller för att det ska hända något med honom ... Har hört att en del fäster ett grimskaft runt halsen på hästar som är spattiga, för att man ska ha något att hugga tag i om det blir svårt att hålla balansen. Kanske vore nåt? Sitta tungt i sadeln och mana på honom vänligt men bestämt och samtidigt ha ett grepp om grimskaftet för att bättre kunna parera eventuella utbrott?