Hej Hörselskadade bukefalist!
Jag känner igen mig i det du berättar! Tråkigt att det var så för dig, men bra att du också kände att SIUS hjälpte! Det är bra att det finns! Visste inte att det fanns förrän förra året och hade egentligen behövt träffa en redan tidigare när jag var arbetslös i Sörmland, men då lät de mig liksom bara gå arbetslös till ingen nytta i två år. De jag pratat med som också har funktionsnedsättningar och träffat en sådan har samma erfarenhet, de har hjälpt mycket!
Träffade min i dag, efter ett mycket uppgivet och ledset mail i onsdags till henne. Tyckte mötet i dag gav en bra plan ändå och hon är så peppig och positiv så det räcker och blir över. Det smittar, även om det känns tungt fortfarande så känns det lite bättre att få ventilera och veta att någon annan har diskuterat en plan och håller i vissa bitar. Jag gör vissa bitar från mitt håll och hon vissa från sitt, det blir inte så övermäktigt då. Tänk om jag varit helt ensam i detta? Det är svårt för min familj och vänner att egentligen veta hur det är. De peppar, hoppas och håller tummarna och lyssnar, men om man inte är insatt, tex genom att själv jobba med det här eller att vara funktionsnedsatt så tror jag att det är väldigt svårt att kunna förstå helt och hållet.
Där jag jobbade nu arbetstränade jag först i 8 månader. Från början fick jag veta att det bara skulle röra sig om "någon månad" för att se hur jag klarade av jobbet, vilka hjälpmedel som behövdes osv och sedan skulle jag anställas var ju planen. Tyvärr är ju en vanlig inställning just samma som du mött- gratis arbetskraft är bra. Jag pratade med AF om det, jag fick ju inte ens aktivitetsstödet från Af längre eftersom det var slut (jag sökte inte försörjningsstöd förrän efter 4 månader utan aktivitetsstöd och det visade sig att jag låg rätt mycket under vad som räknas som riksnorm eller vad det heter) och jag kände inte för att jobba gratis helt enkelt, för det var vad jag bokstavligt talat gjorde, och de höll med om att det inte var ok att stanna längre- anställa eller sluta. Jag fick sluta. En månad senare började jag igen, som anställd för då betalade andra min lön, bland annat AF, så jag jobbade där precis som du under en viss oro att "tänk om chefen inte vill anställa mig när tiden går ut". Det blev förlängt de här tre månaderna till, men så hände detta som gjorde att jag ändå fick sluta. Man värderar ju sig själv i lönen man får. Eller inte får. Så länge man är gratis är det bra, när man ska få en del av lönen från arbetsgivaren blir det nej, trots att AF betalar en del. Då känner man sig värdelös, är man inte värd en lön i folks ögon? Förstår du hur jag menar, vilken känsla jag menar?
Det är svårt att se att alla människor är lika mycket värda när andra tänker att "nej, vi anställer gärna den personen om den är gratis". Både ditt och mitt värde på arbetsmarknaden borde vara precis lika högt som alla andras och värderas utefter vår kompetens och andra värderingar vi har som är viktiga för ett jobb, men arbetsgivare tänker inte alltid på samma vis. De förstorar gärna hindren som kan finnas istället för att se det som faktiskt finns som är bra. Och jag har svårt att tro att du gör ett sämre jobb för att dina öron inte fungerar som andras!
Ja jag hör dåligt, men det fungerar ju med mina hjälpmedel och inför nästa anställning ska vi prata om hjälpmedel som kan göra att jag kan få hänga med på möten (jag hör inte på möten) och något som gör att jag inte blir så skrämd när någon plötsligt dyker upp i ett rum när jag inte märkt dem. Tror det på möten var någon slags förstärkare och slinga av något slag som kan funka, annat alternativ som jag testat var skrivtolk. Det andra kallas nog varselblivning tror jag. Vad som förvånar mig är att det finns rätt mycket som kan hjälpa i olika situationer för att jag ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt, vilket jag inte visste om. Ganska otroligt! Problem som uppstår verkar ju att gå att lösa, tänka sig.
Och för övrigt hoppas jag att det löser sig för dig så att du får behålla ditt jobb! Sådan där oro äter upp en!
Det var bara tack vare hen som ringde samtal osv som jag fick en tolk ändå.
