Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

Så där tänker jag också, att hästen blir som man gör dem, på samma sätt som vi blir som vi umgås.
Men... Varför är min häst fortfarande helt flängd fastän jag rider ut och utsätter honom för alla hemska saker?
Vi har stått i samma stall i över ett år nu, det verkar inte spela någon roll för han springer ändå så fort det åker förbi en bil eller traktor vid hans hage.
Men men, man kan säga mycket om min häst och mycket som jag läste i artikeln stämde in men det blir aldrig långtråkigt med Wille!

Tur att man inte är lättskrämd själv helt enkelt... :cool:
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

fio skrev:
Hade dressyrfolket inte varit så mesiga och rädda av sig hade inte heller hästarna varit det, man blir som man umgås helt enkelt, är väl inte så konstigt att dom blir tittiga när det enda dom ser är ridhus, ridbanor och om dom har tur en skrittur på perfekt underlag i skogen:crazy:

Mitt sto har ju alla fjant och nerv fasoner som finns att tillgå och dom tilltar ju mer inomhus och inhägnat jag rider och försvinner ju mer jag utsätter henne för "obehagligheter " som tex terränghinder och annat hemskt:D

Jo det var det jag menade med min (elaka) kommentar om dressyrstall.

Men hästar kan ibland klara rytande traktorer, motocrosscyklar i full fart och byggarbetsplatser, men få nervsammanbrott av ett nytt hinderstöd i ridhushörnet. (I alla fall mina pållar) Och då har det nog mer handlat om:
- att komma ur en arbetssam situation,
- att allt i en hästs ögon måste se ut som dagen innan, annars är det farligt,
- att de tycker inomhusjobbet är tristare och gör vad de kan för att roa sig.
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

mackan skrev:
Det är väl så en studie oftast utförs, dvs antalet är knappast så stort att det täcker mer än några procent. en sån studie är väl snarare en sorts VÄGLEDNING att det förefaller finnas markanta skillnader. de flesta håller nog med om att det är mycket nerv i dressyrisarna, även utan studie. artikeln påstår väl knappast att det är en allsmäktig sanning för samtliga, den ställer ju frågor och väcker debatt, med studien som underlag?
Visst, men man kan ju tycka att en tidning som Ridport skall vara litet mer objektiv. Det låter som om hon menar att aveln är på väg åt fel håll och det med hjälp av en studie på 32 hästar, det är litet för litet på fötterna tycker jag. Varför tycker du att "dressyrisarna" har för mycket nerv. Jag står på ett dressyrstall där det är tjugo "dressyrisar" och jag tycker inte någon är så förskräckligt nervig.
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

Ciazon skrev:
Visst, men man kan ju tycka att en tidning som Ridport skall vara litet mer objektiv. Det låter som om hon menar att aveln är på väg åt fel håll och det med hjälp av en studie på 32 hästar, det är litet för litet på fötterna tycker jag. Varför tycker du att "dressyrisarna" har för mycket nerv. Jag står på ett dressyrstall där det är tjugo "dressyrisar" och jag tycker inte någon är så förskräckligt nervig.


Jag tycker inte att dressyrisarna har för mycket nerv. Jag säger att det är nerver i form av förpackad nerver som översätts till energi, som snarare är det aveln ÖNSKAR och eftersträvar av en dressyr häst. Artikelns frågeställning är väl huruvida det kan gå lite extremt ibland, att hästarna i själva verket har lite av en FÖR extremt förpackad nerver, och att det man ser som flash i dem snarare är spänning. och om det faktiskt är eftersträvansvärt med den sortens spänning i det långa loppet. så läste jag artikeln.
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

oopsie skrev:
men få nervsammanbrott av ett nytt hinderstöd i ridhushörnet. (I alla fall mina pållar) Och då har det nog mer handlat om:


- att allt i en hästs ögon måste se ut som dagen innan, annars är det farligt,

Oopsie du skrev fel - du skrev HÄST - du menade Fullblod :rofl: ;)
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

mackan skrev:
Oopsie du skrev fel - du skrev HÄST - du menade Fullblod :rofl: ;)


Nja, bra att du är uppmärksam, men den här gången var det lite medvetet, för Urbinodamen var ju faktiskt ett halvblod = häst, (inga andra fullblod där i stammen än araben som nånstans i bakgrunden orsakade Urbinos nerver:D ) Men annars har du ju helt rätt!
(Har du också varit med om att det hänger täcken på tork på gården = farligt. Täckena hänger inte kvar = ännu farligare:rofl: )
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

oopsie skrev:
Nja, bra att du är uppmärksam, men den här gången var det lite medvetet, för Urbinodamen var ju faktiskt ett halvblod = häst, (inga andra fullblod där i stammen än araben som nånstans i bakgrunden orsakade Urbinos nerver:D ) Men annars har du ju helt rätt!


Jag skojade och överdrev lite....! Men lite sanning ligger det väl i det. Har haft ett par fullblod nu och bägge kunde man rida typ på riksväg med timmerbilar dundrandes förbi, men j-lar om det låg ett glasspapper i dikesrenen....:rofl:

Min nuvarande är en extremt cool kille i allt vad det gäller motorcyklar, traktorer, kor, soptunnor, allehanda föremål utomhus och i skog och mark. men jävlar om ett hinderstöd som du säger står på annan plats i ridhuset... eller om travbommarna är röd randiga istället för grönrandiga en dag. :D De är lustiga.....
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

mackan skrev:
Jag skojade och överdrev lite....! Men lite sanning ligger det väl i det. Har haft ett par fullblod nu och bägge kunde man rida typ på riksväg med timmerbilar dundrandes förbi, men j-lar om det låg ett glasspapper i dikesrenen....:rofl:

Min nuvarande är en extremt cool kille i allt vad det gäller motorcyklar, traktorer, kor, soptunnor, allehanda föremål utomhus och i skog och mark. men jävlar om ett hinderstöd som du säger står på annan plats i ridhuset... eller om travbommarna är röd randiga istället för grönrandiga en dag. :D De är lustiga.....



Jag överdrev lite också, men förstår exakt vad du menar.:cool: :rofl: :rofl: Ibland sitter man bara och skrattar, vad ska man göra?
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

Breccia_ skrev:
Men... Varför är min häst fortfarande helt flängd fastän jag rider ut och utsätter honom för alla hemska saker?
Vi har stått i samma stall i över ett år nu, det verkar inte spela någon roll för han springer ändå så fort det åker förbi en bil eller traktor vid hans hage.

Det är ju just då som arvsanlagen på temperamentssidan kommer in. Din häst är helt enkelt mer tittig av naturen. Sedan är de ju flockdjur och han springer för att kompisarna springer kanske.....

Ett annat alternativ är att du omedvetet påverkar hästen att blir rädd.

Mvh Monika
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

visst är det så att vi som ledare påverkar hästen både neg. o pos.

Min märr har varit rädd för timmer som inte ligger som det gjorde sist.
Säger då :- det är bara pinnar.
men hon klarar av älgar:confused:

Brukar ta in hästarna med uppfällt paraply ibland o dessutom snurra på det.:cool:

Min förra var rädd för stenar om de hade fått mössa av snö.
Blev sen lika tittig när snön hade smält.:eek:
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

Håller med dig. Min är inte "fjantig", han är inte rädd för hinkar, plastpåsar etc, han tittar till lite men inte så farligt. Däremot blir han jätterädd och stegrar sig och snurrar runt och vill galoppera iväg om vi möter joggare, han tror dom kommer löpande för att anfalla! Och han är rädd för stora fordon (lastbilar, traktorer etc) och motorcyklar, trots att sånt kör förbi hans hage varannan dag. Han vänjer sig inte. Han har blivit lite bättre kanske, blir inte lika sanslöst rädd längre, men han är fortfarande så rädd att han vill fly.

Och jag rider ut varje dag typ, och det är Inte jag som gör honom rädd för han är mkt räddare själv i sin hage eller i stallet än han är om jag är där med honom. Om jag lämnar honom i situationer där han tex hör ett läskigt ljud (som i morse, då någon startade en motorsåg och kapade träd uppe i skogen), så gnäggar han efter mig...

Han har helt enkelt en väldigt stark flyktinstink och är väldigt ängslig av sig, han känner sig liten och försvarslös inför saker som han uppfattar som mkt hotfulla.
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

mackan skrev:
Läst denna? ang. avlandet på dressyr/hopphäst gener, där krönikören efter utredande av testen som dressyr/hopphästar gått igenom i fråga om lättskrämd het, som ställde frågan:
(Citat)Kan det vara så illa att domarna där förväxlat spänning med spänst - att de kvickrädda hästarnas vackra luftiga rörelser misstagits för äkta vara? (citat)


så vad tycker och tänker ni? vill höra allas tankar och åsikter.
När jag läste artikeln kom jag att tänka på en annan artikel som jag läste för länge sedan, det var en intervju med Anky van Grunsven och om hur hon hade hittat Bonfire och hur hon hade lyckats utbilda honom så att han blev världens bästa dressyrhäst. Nu handlade det inte om hennes rollkur som är en annan historia utan om att Bonfire alltid har varit en häst som är mycket lättskrämd och har en mycket stark flyktbenägenhet. De första åren de tävlade ville han knappt gå in på banan då han var mycket rädd för staketet, och hon fick 45-50% när hon startade honom p g a att han alltid hoppade till någonstans och gjorde andra saker än han skulle. Hon berättade också att han nästan alltid gjorde svåra rörelser bra direkt och att han alltid var bra hemma på träning i tryggheten. Med tiden lärde han sig dock att det var tryggt innanför det vita staketet och tack vare att han var så rädd för allt annat och hon visade honom att det inte var farligt så fick han ett enormt förtroende för henne och lydde hennes minsta vink inne på banan. Utanför banan var han ändå alltid rädd och gick helst bakom ryggen på Sjef när de var utanför banan på tävlingsplatser. Nu är detta ett extremfall och Bonfire hade förutom sin rädsla en otrolig talang för svåra rörelser, men jag tror själv att hästar som vi upplever som mer rädda och flyktbenägna än andra är mer uppmärksamma och lyhörda, och kan man kanalisera det rätt och få dem att få förtroende för ryttaren får man en häst som lyssnar på mycket små hjälper från ryttaren. Å andra sidan finns det en del dessa hästar som blir missförstådda och som inte får förtroende för sin ryttare, och det är då blir det farligt. Det krävs mer känsla och kunskap av ryttaren på dessa känsliga hästar.
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

:bow: :bow:

Det är samma med norska GP-ryttaren Per Waalers häst Star Fortune, han är rädd för sin egen skugga men dom har trots det kammat hem åtskilliga NM-titlar tillsammans.
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

Det var ett väldigt eftertänksamt och intressant svar och jag tror det ligger mycket i det du säger.
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

Jag tror verkligen att du har rätt. Många såna hästar har också en stark självbevarelsedrift och är kloka. Att många fullblod är lite tittiga bekräftar bara det här, de är samtidigt mycket lättlärda och intelligenta. Ofta blir instruktörer häpna över hur snabbt fullblod fattar vad man menar och lär sig. Senast förra veckan kommenterade min tränare det. Det behövs inte många upprepningar för att de ska förstå och göra rätt. Samtidigt är de känsliga, lyhörda och smarta. Eller hur, Mackan?
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

Min är hälften fullblod och han lär sig jättesnabbt, ett par repetitioner så är han "med på noterna".

Tror att känslighet och rädsla ofta hör i hop. Men finns även vissa hästar som är oerhört intelligenta och inte rädda för något - men då är dom oftast lite äldre.
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

Ja alltså så måste det vara, jag kan sitta helt lugn och bara ja sitta på honom, ändå blir han likt förbannat tokrädd för sin skugga, en pinne eller varför inte för sig själv när han fnyser? Vi har massor med exempel...
Jag är inte spec. lättskrämd och han brallar iväg, kan småresa sig o.s.v., är han "dum" på gränsen till farlig får han sig en skällning annars är det bara klappa och lugna.
Det är som att balansera en elefant på en lina över ett hav av dynamit :cool:
Kvickrädd var ett mycket bra ord...
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

Breccia_ skrev:
Ja alltså så måste det vara, jag kan sitta helt lugn och bara ja sitta på honom, ändå blir han likt förbannat tokrädd för sin skugga, en pinne eller varför inte för sig själv när han fnyser? Vi har massor med exempel...
Jag är inte spec. lättskrämd och han brallar iväg, kan småresa sig o.s.v., är han "dum" på gränsen till farlig får han sig en skällning annars är det bara klappa och lugna.
Det är som att balansera en elefant på en lina över ett hav av dynamit :cool:
Kvickrädd var ett mycket bra ord...

Får din häst tillräckligt med motion? Det beteendet du beskriver brukar hänga ihop med överenergi tycker jag. Det är en undran bara.
Hoppas du inte tar illa upp. Men jag tycker att de hästar som är som du beskriver ofta har för mycket energi. Många tänker inte på att en häst mår bäst av att arbeta varje dag. (en vilodag är ok). Jag vet ryttare som gärna hoppar över ridningen då och då, hästen kanske i praktiken arbetar 2-4 gånger veckan bara, resten står den eller arbetas lite lätt på marken möjligen.
De hästarna kan om de i sig själva är energipaket gärna få ovanor som din. För att vara lite "jumpy" är en sak men går det till överdrift är det en ovana eller en annat fel.

Nu hoppas jag att du inte tar illa upp, för det här gäller kanske inte alls dej och din häst. Det är bara en fråga. Vissa hästar bockar sej genom livet om de är rejält överfriska, andra blir rädda för sin egen skugga, några blir istadiga osv.

Jag har haft hästar som har kunnat stå en vecka utan att det märks, och andra som inte kunnat stå en dag utan att bli uppvarvade och visa missnöje.

Lite offtopic men inte helt för det här med stressighet hänger ihop med hur hästen rids också.
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

axel skrev:
visst är det så att vi som ledare påverkar hästen både neg. o pos.

Min märr har varit rädd för timmer som inte ligger som det gjorde sist.

Så kan min också vara särskilt dagen efter vila. Hon får stirra och ha sej men om jag säger att "nu går du, fast du är rädd" så ska hon göra det. Annars är hon olydig. Hon får darra på benen men hon ska gå i alla fall. Och det gör hon.

Hon kan vara riktigt spänd och flyga i luften för minsta ljud (sin egen frustning tex) om jag har låtit henne stå ett par dagar, men hon är så underbar för mellan sammanbrotten så jobbar hon avspänt och kämpar med att hålla sin egen energi i schack. Sen räcker det om en gråsparv landar på ridhustaket för att man ska tro att åskan slagit ner, men sekunden efter är hon cool igen.

Men som sagt allt har att göra med om jag slarvat med motionen eller inte. En häst som får mycket matr och är i mycket bra kondition behöver bra arbete också, annars tar sig energin andra vägar.
 
Sv: Artikel Ridsport: Dressyr aveln lever Farligt

Centaur skrev:
Min är hälften fullblod och han lär sig jättesnabbt, ett par repetitioner så är han "med på noterna".

Tror att känslighet och rädsla ofta hör i hop. Men finns även vissa hästar som är oerhört intelligenta och inte rädda för något - men då är dom oftast lite äldre.


Jo min gamling var mycket intelligent och inte rädd för något i hela världen. Också fulllbod. Men han drog sig inte för att "spela apa" och låtsas bli rädd ibland när han var på det humöret. Han kunde gå helt lugnt, tills jag började samla ihop honom och kräva lite arbete även ute på skogsvägarna. Lite öppna, sluta, byten osv. Då började han söka med blicken för att hitta saker att blir rädd för. Stenar, fåglar, ja, ibland ingenting. Om jag la ner projektet jobb slutade han direkt och tittade likgiltigt på "farligheterna". Mest när han hade för mycket energi.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp