Bebis som hatar sömn dagtid

[Guldaskig]

Nu kanske det bara var ren tur men kan ha löst det hela till viss del, satte upp hoppgungan idag för första gången och lät bebis hoppa/leka. Somnade på tre sekunder efter det. Kanske är att hen är trött mentalt men inte fysiskt? Har sett hoppandet vid läggningen mer som att hen vill hålla sig vaken till varje pris men kanske bara fortfarande har spring i benen kvar.

Skönt att du hittade nåt som fungerade! Vi hade ett jäkla sjå med vårt mellanbarns sömn en period men det var nattetid. Är hemskt jobbigt att stånga sig blodig för att en liten individ inte inser fördelarna med att sova Heja er!

 

[Badger]

Suck, slant på knapparna och råkade posta, hann inte skriva hela inom 10 min så här kommer resten.

Bebis har varit väldigt vaken dagtid ända sedan hen föddes för lite över 4 månader sedan. Har jämt haft längre vakenfönster och kortare tupplurer än det "normala". Har heller aldrig sovit i vagn eller bil, kan eventuellt somna till på promenad om den är över en timme men då bara en 20 min.

Har istället alltid sovit helt okej nattetid, har några uppvak för mat och behöver samsova men sover minimum 10 timmar och kan sova hur länge som helst på förmiddagen (la oss vid 18 en dag, fick väcka hen kl 10 dagen efter). Kräver dock att jag ska ligga bredvid annars blir det ingen sömn.



Närhetskravet för sömn är dagtid med, ofta så ska hen sova på mig i säng eller soffa. Om jag lyckas smita så vaknar hen inom halvtimmen och är ofta igång igen men övertrött på en kvart.



Just nu är det en period då det inte ska sovas alls, oavsett hur trött hen än är. Har precis försökt lägga i två timmar. Två timmar av i princip konstant skrikande, pop-musik spelande helvete. Popmusik på hög volym har funkat ok innan, jag må hata listan "it's hits Sweden" men det sovs i alla fall. Inte nu. Ingenting fungerar, jag är ett halvt vrak när jag är hemma själv för jag är så låst vid bebisen och så extremt trött på skrikande. Vill verkligen inte ha en bebis som skriker sig till sömns (skär verkligen i hjärtat!) men vad ska jag göra när ingenting fungerar?



Har prövat att dra ner på tiden hen "får" vara vaken, sitter och kollar efter trötthetssignaler hela vakna tiden, mer tid på mattan för lek, mindre tid på mattan, avstängd tv, på med tvn, ljust rum, mörkt rum, bilåkande (lol, skriker så fort babyskyddet kommer fram), promenader (lugn i vagnen och tycker om det, sover inte en sekund).

Har haft 2,5 timme av skrikande, 3 timmar av försök till sömn. Lär sova mindre än en halvtimme så är vi igång igen.



Bebis växer som hen ska, ökar fint i vikt. Får både flaska och ammning då mensen drar ner mjölkproduktionen för mig. Ammar i princip aldrig sig till sömns, inte ens till natten.



Vad ska man göra egentligen?

Min unge sov helt enkelt inte mycket på dagarna. Någon halvtimma här eller där bara. Första gången han sov i hela två timmar mitt på en dag ringde jag mamma efter en och frågade om något kunde vara fel och jag skulle väcka.

På förskolan sov han däremot sedan jättebra så det var när han var liten.

Hade en mobil över korgen som jag snurrade upp och den snurrade ned vilket gav 5 minuter per snurr och senare köpte en släkting ett fruktansvärt gammalt 80-tals babygym i plast på två ben som kunde ge 30 minuter! lugn och ro så jag röstar på gammeldags skramliga babygym (jättefina moderna i mjukt tyg var helt ointressanta)

Andra tipset vore att bjuda hem ett gäng på fika och gå och lägga sig, min unge somnade på studs om det var mycket folk. Tyvärr vill man dock kanske umgås med dem, inte sova.

(tipsar inte om vagn eller bärsjal, bärsjal var bra transportmedel men som dock inte gav sömn.)

Och det var inte krångel han sov helt enkelt bara inte speciellt mycket på dagarna, han skrek inte av övertrötthet men däremot om han var uttråkad av att se samma fyra väggar hela morgonen, då fungerade att gå ut i skogen eller till stan el dyl (dock ej vagn, före 5 månader utan bärsjal eller bära och visa).

 

[Anna]

Vår lilla är tio månader och har aldrig sovit speciellt mycket. Från att hon var någon månad har hon bara sovit 35-45 minuter i stöten utom när vi hade Covid och hon sov tre timmar i rad. 1-3 sådana kortisar om dagen fram till ganska nyss.

Nu - en bra dag - sover hon 1,5-2 timmar kring lunch. Det funkar inte alltid riktigt så smidigt, men många dagar gör det det. Sedan kan hon vara vaken sex-sju timmar innan läggdags utan att visa minsta trötthetstecken. Hon är fullt ös medvetslös praktiskt taget jämt.

Summan av kardemumman är väl att alla bebisar har olika behov av sömn. I min (digitala) mammagrupp är det otroligt vitt skilt, vissa har haft stadiga rutiner sedan födseln, andra är mer som vi som låter henne och behoven styra. Vissa sover flera timmar på dagen, andra mer som vår dotter.

 

[Anna]

Vår lilla är tio månader och har aldrig sovit speciellt mycket. Från att hon var någon månad har hon bara sovit 35-45 minuter i stöten utom när vi hade Covid och hon sov tre timmar i rad. 1-3 sådana kortisar om dagen fram till ganska nyss.

Nu - en bra dag - sover hon 1,5-2 timmar kring lunch. Det funkar inte alltid riktigt så smidigt, men många dagar gör det det. Sedan kan hon vara vaken sex-sju timmar innan läggdags utan att visa minsta trötthetstecken. Hon är fullt ös medvetslös praktiskt taget jämt.

Summan av kardemumman är väl att alla bebisar har olika behov av sömn. I min (digitala) mammagrupp är det otroligt vitt skilt, vissa har haft stadiga rutiner sedan födseln, andra är mer som vi som låter henne och behoven styra. Vissa sover flera timmar på dagen, andra mer som vår dotter.

Rapport från verkligheten: idag vaknade hon 07:50, har sovit cirka två minuter på hela dagen och är fortfarande vaken 18:20 och inte det minsta trött. Var kommer denna energi ifrån?

 

[soom]

Jag har nog ännu inte träffat en doktor som skulle sjukskriva för att jag inte kan bära i en bärsele när jag kan bära annars. Och jag har träffat många. Jag ska börja arbeta inom en månad med så har ingen lust att börja krångla med fk nu, det är nog bara att be om bekymmer.
Men nja är svaret om partner klarar av att söva, det är 50/50 dagtid och nej kvällstid. Däremot är det absolut inte ett lika stort problem när partnern är hemma så vi kan hjälpas åt att söva. Om det är verkligen kris och katastrof försöker hen självklart sluta tidigare med, men det hjälper inte så mycket när tidigare är 3 timmar bort från kaoset.

Jag har också förstått att det är svårt vid 4 månader, vi hade krångel på natten vid 3,5 månad så trodde vi kommit förbi det men tji fick jag....

Öronproppar är bra! Det får införskaffas

Aha, jag tänkte att du inte kunde bära i famnen heller, jag tycker det är mycket tyngre så det bara läste jag in ( med bära menar jag alltså kånka runt och vagga, inte bara förflytta från a till b).
Håller alla tummar att det snart blir lite lättare med sömnen iaf!

 

[AgentCarter]

Aha, jag tänkte att du inte kunde bära i famnen heller, jag tycker det är mycket tyngre så det bara läste jag in ( med bära menar jag alltså kånka runt och vagga, inte bara förflytta från a till b).
Håller alla tummar att det snart blir lite lättare med sömnen iaf!

Det är lungt! Famnen är lättare, selen "lägger sig" på diskbråcket mer. Det är mycket bättre nu också men vågar inte prova för har gått med det i ett års tid så vill att det ska läka

 

[AgentCarter]

Min unge sov helt enkelt inte mycket på dagarna. Någon halvtimma här eller där bara. Första gången han sov i hela två timmar mitt på en dag ringde jag mamma efter en och frågade om något kunde vara fel och jag skulle väcka.

På förskolan sov han däremot sedan jättebra så det var när han var liten.

Hade en mobil över korgen som jag snurrade upp och den snurrade ned vilket gav 5 minuter per snurr och senare köpte en släkting ett fruktansvärt gammalt 80-tals babygym i plast på två ben som kunde ge 30 minuter! lugn och ro så jag röstar på gammeldags skramliga babygym (jättefina moderna i mjukt tyg var helt ointressanta)

Andra tipset vore att bjuda hem ett gäng på fika och gå och lägga sig, min unge somnade på studs om det var mycket folk. Tyvärr vill man dock kanske umgås med dem, inte sova.

(tipsar inte om vagn eller bärsjal, bärsjal var bra transportmedel men som dock inte gav sömn.)

Och det var inte krångel han sov helt enkelt bara inte speciellt mycket på dagarna, han skrek inte av övertrötthet men däremot om han var uttråkad av att se samma fyra väggar hela morgonen, då fungerade att gå ut i skogen eller till stan el dyl (dock ej vagn, före 5 månader utan bärsjal eller bära och visa).

Ja så fort vi är borta hos folk med barn i mer "härj"ålder sova det igenom större delen av besöket? Hemma så kan bebis vakna av att hunden GÅR från rum A till rum B som är 10 m från där hen sover???!

Tror nästan vi har det för tyst här hemma, men är svårt att ändra på då syskonet är så mycket äldre och jag trivs bättre av att ha stimulifattig miljö hemma (tvn är nästan alltid av, ingen radio tex).

Men peppar peppar har det fortsatt bättre, men har varit fyllda dagar med öppna förskolan och andra aktiviteter. Har även mycket mera vaken vila där hen får sitta hos mig och vila vid trötthet, så brukar det gå att få till en vila under dagen som bebis verkar klara sig på till läggdags. Men det fungerar säkert inte imorgon bara för att jag skrivit det här

 

[AgentCarter]

Rapport från verkligheten: idag vaknade hon 07:50, har sovit cirka två minuter på hela dagen och är fortfarande vaken 18:20 och inte det minsta trött. Var kommer denna energi ifrån?

Jag är helt övertygad om att det här kommer från min partner, bebis verkar mest lik honom personlighetsmässigt. Väldigt snäll men energi till 20 personer.

 

[Anna]

Jag är helt övertygad om att det här kommer från min partner, bebis verkar mest lik honom personlighetsmässigt. Väldigt snäll men energi till 20 personer.

Ingen av oss är sådär sjusärdeles energisk så jag har verkligen ingen aning. Hon äter inte sådär värst bra på dagarna heller och det är full fart jämt, hon sitter sällan still och vilar sig. Kan ibland gå att ligga på pappan i soffan och chilla en stund men det är inte många minuter åt gången. Yrväder är bara förnamnet!

 

[Skrottiskrott]

Suck, slant på knapparna och råkade posta, hann inte skriva hela inom 10 min så här kommer resten.

Bebis har varit väldigt vaken dagtid ända sedan hen föddes för lite över 4 månader sedan. Har jämt haft längre vakenfönster och kortare tupplurer än det "normala". Har heller aldrig sovit i vagn eller bil, kan eventuellt somna till på promenad om den är över en timme men då bara en 20 min.

Har istället alltid sovit helt okej nattetid, har några uppvak för mat och behöver samsova men sover minimum 10 timmar och kan sova hur länge som helst på förmiddagen (la oss vid 18 en dag, fick väcka hen kl 10 dagen efter). Kräver dock att jag ska ligga bredvid annars blir det ingen sömn.



Närhetskravet för sömn är dagtid med, ofta så ska hen sova på mig i säng eller soffa. Om jag lyckas smita så vaknar hen inom halvtimmen och är ofta igång igen men övertrött på en kvart.



Just nu är det en period då det inte ska sovas alls, oavsett hur trött hen än är. Har precis försökt lägga i två timmar. Två timmar av i princip konstant skrikande, pop-musik spelande helvete. Popmusik på hög volym har funkat ok innan, jag må hata listan "it's hits Sweden" men det sovs i alla fall. Inte nu. Ingenting fungerar, jag är ett halvt vrak när jag är hemma själv för jag är så låst vid bebisen och så extremt trött på skrikande. Vill verkligen inte ha en bebis som skriker sig till sömns (skär verkligen i hjärtat!) men vad ska jag göra när ingenting fungerar?



Har prövat att dra ner på tiden hen "får" vara vaken, sitter och kollar efter trötthetssignaler hela vakna tiden, mer tid på mattan för lek, mindre tid på mattan, avstängd tv, på med tvn, ljust rum, mörkt rum, bilåkande (lol, skriker så fort babyskyddet kommer fram), promenader (lugn i vagnen och tycker om det, sover inte en sekund).

Har haft 2,5 timme av skrikande, 3 timmar av försök till sömn. Lär sova mindre än en halvtimme så är vi igång igen.



Bebis växer som hen ska, ökar fint i vikt. Får både flaska och ammning då mensen drar ner mjölkproduktionen för mig. Ammar i princip aldrig sig till sömns, inte ens till natten.



Vad ska man göra egentligen?

Vår son sov 20-40 minuter i taget, dygnet runt. Lääänge. Jag höll på att bli helt galen av de nätterna, och eftersom han inte sov längre på dagarna heller så lyckades jag sällan vila ikapp. Han sov bara på oss och det enda som fick honom att somna var att amma. I barnvagnen skrek han, i bilen skrek han, i spjälsängen skrek han. Det var bära eller ha i famnen som gällde. Tur att det var vårt första barn, annars vet jag inte hur jag hade klarat av det!

Hur som helst, under denna period hann vi prova såå mycket. Typ allt utom gråt- och skrikmetoder. Det som verkligen hjälpte och som var såååå skönt var att till slut släppa ALLA förväntningar om hur han skulle sova, skrota ALLA tips, strunta i ALLT som finns att läsa om bebisars sömn. Acceptera att han sov riktigt kasst och bara hänga med i det. Jag lärde mig på något konstigt vis att bli utvilad under hans 40 min-sovningar och vi hade honom nära, nära, hela tiden. Bar i ergonomisk sele. Samsov. Hade i knät. Otroligt vad mycket man kan göra med bebis i sele, lärde vi oss! Han hängde där hela tiden och det kändes omständigt i början men sedan hängde han liksom bara med. Han vaknade i selen också och var ledsen, men då var det amma och sedan gå/dansa/studsa på pilatesboll med honom i selen som gällde så somnade han till slut om. Det VAR jättejobbigt in emellan men som sagt, ändå sååå mycket lättare när vi bara accepterade att det var så.

Nu är han 3 år och har fortfarande dåliga sovperioder (på nätterna då) men inte i närheten av så dåliga som upp till ca 1,5 års ålder. Och lika ofta har han bra sovperioder då vi verkligen njuter!