Behålla hund som nafsar

[Zantha]

Sv: Behålla hund som nafsar

Håller absolut med dig om att det är svårt att ha en familj med relativt små barn och en sådan hund.. Jag hade inte chansat själv då jag vet att det är ett ögonblicksverk när det väl händer något. De knepiga hundar jag själv har haft och levt med var innan jag fick barn själv och det är en milsvid skillnad.
Dock är ju det något TS måste ta ställning till själv.. Om det är värt besväret och risken att ha kvar hunden.

Tyckte bara att en sjuåring som är uppvuxen med en ajabaja-interöra hund skulle ha det så inpräntat i huvudet men barn är väl barn.

Mvh

 

[Swat]

Sv: Behålla hund som nafsar

Delvis Kl, delvis vidare funderingar från min sida...

Om jag har en hund som jag vet är lite "dålig mentalt"( som Ts beskriver sin hund i första inlägget.)

Jag kan få den hunden att fungerar hjälpligt när allt annat "runt omkring" klaffar, men:
* Hunden har vid ett flertal tillfällen bitit/nafsat både barn och vuxna.
* Hunden morrar i stort sett dagligen mot de barn som ingår i familjen.
* Hunden upplevs som vek men med "malleskärpa" (vilket jag helt ärligt inte vet vad det betyder, men om jag läser mellan raderna hur hunden beter sej så känns det nästan som en ångestbitare?)
* Hunden upplevs inte som stressad i vardagen, men ogillar barn/närkontakt med främmande.
* I nya situationer bli hunden ofta stressat och smått okontaktbar.
* I dagsläget hinner jag inte aktivera hunden så mycket som den behöver och någon förändring på den fronten finns inte inom en överskådlig framtid.

Så... Frågan MÅSTE bli: Hur mår hunden EGENTLIGEN?!

När jag sammanfattar ovanstående punkter så måste svaret bli, INTE BRA!

Hunden kanske inte mår sämre idag än den gjort tidigare, men det är ju egentligen ganska irrelevant, eller hur?

Som jag förstår det på TS så händer många saker "runt omkring" både hunden och famljen just nu och att bara tänka på en avlivning är "för mycket".
Tyvärr är det ju bara just i de situationer när man själv är lite sliten och "nedgången" som risken är störst för att något skall hända!
När man är "på topp", utsövd, mätt och solen skiner då har man både bättre övergripande kontroll och bättre "reaktionsförmåga".

Ett avlivningsbeslut är aldrig enkelt och ska heller aldrig vara det!
Men om TS känner i hjärtat att det är det enda rätta så kanske någon vän eller famljemedlem kan hjälpa till med själva genomförandet?

/Swat

 

[Fiffi1]

Sv: Behålla hund som nafsar

Då skulle du inte utsätta ett litet barn för en seriös risk. Innan man blivit biten, seriöst biten inte nafsad, av en stor hund så inser man inte riktigt vidden av styrkan.

Och min syrra med tjusiga ärr under haka och i hårfästet (snacka om tur att det tog där och inte mitt i) kan intyga. Fast det var ett LITET bett, han bet inte till hårt eller vad man ska säga utan släppte.

Men det är, som sagt, min tro o åsikt. Och omplac hade varit ett alternativ men med hundens historia förstår jag ts inte vill överväga det. Som nån sa, döda hundar lider inte.

Nu var det prat om naffsning och inte bett men när mina barn var små så hade jag små hundar. Jag fick passa dem lika mycket så barnen inte gjorde illa dem. De klarade inte mycket våld. Jag hade tre barn i tät följd och mina vänninor hade barn i samma åldrar och vi umgicks mycket med varandra när barnen växte upp. Ingen av alla barnen fick göra mina hundar illa och vad jag minns så låstes de aldrig in utan vi såg till att barnen aldrig gjorde illa dem.

Min tik som inte tycker om barn passar jag lika mycket idag när jag har barn hemma och så småningom kommer det väl barnbarn också. Men om man är uppmärksam på hunden så varnar den oftas före och jag anser då att jag som matte ser till att det inte går längre.

Jag har aldrig varit med om något bett eller något i min omgivning så jag har ingen erfarenhet av det. Och i min umgängeskrets sen många år har vi hunnit avverka några hundar medans allas barn växt upp och vi har inte varit med om sådant. Man kan ju inte låta hunden lösa det själv.

 

[vallhund]

Sv: Behålla hund som nafsar

Ja det verkar helt galet, dels att tro att hundar klättrar i rang utanför sin egen art o dels att råda TS att behålla hunden, och NEJ, allt går inte att lösa!

 

[escodobe]

Sv: Behålla hund som nafsar

Du måste förstå skillnaden mellan en vanlig normal hund som skulle kunna nafsa om ett barn gjorde den illa och en hund mentalt kass hund som över/felreagerar.

En malle har dessutom en reaktionshastighet så som slår de flesta hundar, då gäller det att den är stabil, för det är inte lätt att hinna hänga med.

 

[Gabbi]

Sv: Behålla hund som nafsar

Jag tänker så här, att visst skulle det gå att behålla OM man kunde utarbeta en plan för att hunden aldrig skulle råka ut för hastiga kramar, barnklappar osv. Dock behöver jga inte läsa mellan raderna för att se att hunden trots allt råkar ut för detta igen och igen. Hunden har nafsat ifrån fem gånger i situationer där matte borde ha hunnit imellan (för att behållascenariot skulle känts rimligt). Kan man inte radikalt ändra sättet hunden och gäster bemöts hade jag funderat på avlivning.

 

[Fiffi1]

Sv: Behålla hund som nafsar

Du måste förstå skillnaden mellan en vanlig normal hund som skulle kunna nafsa om ett barn gjorde den illa och en hund mentalt kass hund som över/felreagerar.

En malle har dessutom en reaktionshastighet så som slår de flesta hundar, då gäller det att den är stabil, för det är inte lätt att hinna hänga med.

Precis, jag satt och tänkte på det faktiskt, det är skillnad på mentalt stabila hundar och de som inte är det, det blir ju skillnad i deras reaktion.
Det ligger mycket ansvar på ägarna när man har en hund som inte är riktigt okej.

 

[tessiem]

Sv: Behålla hund som nafsar

Nu kanske jag överreagerar men jag känner mig faktist lite ifrågasatt som hundägare här.

Försöker förklara igen. Hunden blir 7år. Han har funnits hos oss sedan tre månader. De händelser där han har nafsat har varit vid tillfällen där man inte kunnat förutse att det skulle hända (förutom första).
Han ÄR instängd när folk hälsar på. Han ÄR också instängd när barnen har kompisar hemma. Han blir klappad av barnen ibland, det brukar han inte visa obehag över varje gång (inte när mina barn klappar iaf) men vid vissa tillfällen visar han att han inte gillar det. Om jag varit otydlig så vill jag förtydliga att han inte går & morrar åt dem hela dagarna utan att det sker vid något tillfälle varje dag.

Mitt problem är att det inte går att GARANTERA att han inte biter ordentligt eller skrämmer deras kompisar då olyckor faktist händer i en normal familj. En vacker dag kanske jag glömmer att låsa dörren & barnen går in i rummet & han gör ett utfall mot dem eller deras kompisar. Det är inte hållbart.

Jag vill förtydliga att jag är ingen puckad hundägare som låter barnen klänga på en hund som uppenbart inte gillar det. Jag har haft ett antal hundar & tävlat i lydnad samt bruks men känner att just den här individen har nått en ålder då han borde ha blivit lite stabilare & blivit trygg då vi jobbat stenhårt med att få honom att känna sig trygg sen tre månaders ålder. Han har gjort jättestora framsteg men jag insåg plötsligt häromdagen att det är fan inte nog.

Visst skulle han må bättre i en familj utan barn. Men mina barn är väldigt duktiga på att låta våra hundar vara ifred & utsätter inte hundarna för en massa obehag. Att han inte kan hantera det dagliga livet är väl skäl nog att ta bort honom men det är skitsvårt efter att ha arbetat med en hund i så många år. Men jag har beslutat mig för avlivning & samlar nu bara mod för att ringa & beställa tid.

Jag tänker så här, att visst skulle det gå att behålla OM man kunde utarbeta en plan för att hunden aldrig skulle råka ut för hastiga kramar, barnklappar osv. Dock behöver jga inte läsa mellan raderna för att se att hunden trots allt råkar ut för detta igen och igen. Hunden har nafsat ifrån fem gånger i situationer där matte borde ha hunnit imellan (för att behållascenariot skulle känts rimligt). Kan man inte radikalt ändra sättet hunden och gäster bemöts hade jag funderat på avlivning.

 

[tessiem]

Sv: Behålla hund som nafsar

Där slår du huvudet på spiken. Av de mentalt ostabila hundar jag träffat så slår Harry dem med hästlängder när det gäller reaktionshastighet.
Han kan vara glad & inte visa ngt obehag så på en SEKUND så händer ngt & han reagerar innan du ens hunnit blinka. Han har bitit mig på det sättet vid ngt tillfälle i samband med ett hundmöte där jag bara skulle få hans uppmärksamhet och tog tag i halsbandet.

Nu när jag beskriver honom så får jag honom att låta som värsta mentala spacecaset men så är det inte. Han HAR dålig mental status men han har fixat MH och har varit jätteduktig på bruks/lydnad & agility samt fixat flera tuffa situationer utan att reagera "fel".

Du måste förstå skillnaden mellan en vanlig normal hund som skulle kunna nafsa om ett barn gjorde den illa och en hund mentalt kass hund som över/felreagerar.

En malle har dessutom en reaktionshastighet så som slår de flesta hundar, då gäller det att den är stabil, för det är inte lätt att hinna hänga med.

 

[Gabbi]

Sv: Behålla hund som nafsar

Bara utifrån mitt inlägg tycker jag inte att du ska känna dig ifrågasatt som hundägare. Jag vet inte hur jag kan beskriva min mening tydligare utan att kliva någon på tårna för det, men som jag skrev; alternativet för att behålla är ju att du själv ska känna att det är hållbart att hålla hunden ifrån situationer där denne kan överreagera. Beroende på hur man bor, lever osv så kan detta vara mer eller mindre svårt. När du själv skriver att det har hänt fem incidenter så uppfattar jag det som svårt att hålla hunden från dessa situationer. (Även om de givetvis inte händer hela tiden, och det är utspritt på flera år, så anser jag fem incidenter som rätt många.)

Utifrån det och allt annat du skriver så är avliving absolut ett alternativ.

Jag tror inte att någon tror att din hund är värsta spacecaset som du säger, för vore han det vore ju valet lätt. Det som gör det svårt är ju att de är just mysiga, vänliga och älskade förutom just när det går snett några sekunder.

 

[tessiem]

Sv: Behålla hund som nafsar

Det blev fel att rikta inlägget till dig personligen, jag menade att jag i tråden känt mig ifrågasatt som hundägare vid några tillfällen. tex skrev någon hur jag kunde låta sonen klappa hunden. Och där känner jag att det på något sätt måste förklaras att 1. Sonen är duktig med hunden 2. Om hunden aldrig klarade av att barnen rörde honom skulle han inte vara levande vid det här laget 3. Att i en barnfamilj är det STÖRT OMÖJLIGT att hålla hunden & barnen helt separerade.

Bara utifrån mitt inlägg tycker jag inte att du ska känna dig ifrågasatt som hundägare. Jag vet inte hur jag kan beskriva min mening tydligare utan att kliva någon på tårna för det, men som jag skrev; alternativet för att behålla är ju att du själv ska känna att det är hållbart att hålla hunden ifrån situationer där denne kan överreagera. Beroende på hur man bor, lever osv så kan detta vara mer eller mindre svårt. När du själv skriver att det har hänt fem incidenter så uppfattar jag det som svårt att hålla hunden från dessa situationer. (Även om de givetvis inte händer hela tiden, och det är utspritt på flera år, så anser jag fem incidenter som rätt många.)

Utifrån det och allt annat du skriver så är avliving absolut ett alternativ.

Jag tror inte att någon tror att din hund är värsta spacecaset som du säger, för vore han det vore ju valet lätt. Det som gör det svårt är ju att de är just mysiga, vänliga och älskade förutom just när det går snett några sekunder.

 

[Brandgul]

Sv: Behålla hund som nafsar

Det låter som min gamla hund och jag förstår ditt dilemma. Snabba reaktioner och skärpa och lite osäker. Min hund mådde inte dåligt hela tiden för det. Men jag hade eftertanke med vad jag utsatte henne och omgivningen för. Hon nafsade aldrig, men reagerade rejält och skrämde livet ur folk. Samt att hon inte mådde bra just då när hon blev så rädd/trängd.

Nu tog jag bort henne av andra skäl ungefär samtidigt som vi fick barn. Jag vet ärligt inte hur vi skulle gjort. Jag behövde aldrig ställas inför det dilemmat.

Men vi hade grind hemme för att kunna skärma bort henne från okända/hundrädda/hundovana människor. Det blev lugnast för alla att de slapp träffas. Kom det hem hundvana människor som bara ignorerade henne gick det jättebra

 

[Lenis]

Sv: Behålla hund som nafsar

Du måste förstå skillnaden mellan en vanlig normal hund som skulle kunna nafsa om ett barn gjorde den illa och en hund mentalt kass hund som över/felreagerar.

En malle har dessutom en reaktionshastighet så som slår de flesta hundar, då gäller det att den är stabil, för det är inte lätt att hinna hänga med.

Precis. Har man en hund som reagerar blixtsnabbt är det i princip omöjligt att förutse alla situationer. särskilt när den inte har den normala spärren andra hundar har. En hund kan ju ogilla barn utan att ha markerat så tydligt som den här har gjort.

När jag svarar i den här tråden utgår jag från det TS skrivit o ser framför mig en, i denna situation, inte stabil hund. Jag har träffat ett par, inte många, och skulle inte ta onödiga risker med dem.

Sen är det ju aldrig lätt att ta bort en hund. Även om man vet att det är rätt, så är det inte lätt. Jag lider med dig TS.

 

[Raderad medlem 94602]

Sv: Behålla hund som nafsar

Ta bort honom! Han verkar vara en vek och osäker hund och då blir han inte modigare eller mår bättre av en omplacering. Hugger han rejält förlåter du dig aldrig, hur mycket du än älskar honom. Det är ingen säker hund helt enkelt och därmed inte shysst att omplacera honom även hos en vuxen utan barn. Vad finns det för garantier att den personen i ett kort ögonblick inte brister i uppsyn eller helt enkelt skiter i sitt STORA ansvar och han hugger.