Bukefalos 28 år!

Behöver PEPP

fettso

Trådstartare
Köpte ett Islandssto i vintras(Februari)nyimporterad och nyinriden.
Hon var billig och hade ingen tölt, men jag fastnade för hennes arbetsvilja och utstrålning.
Hon var en mkt rädd häst, men blev snabbt som förbytt hemma på gården.
Från att ha varit jätterädd vid uppsittning,ridning,plötsliga rörelser och att vara själv i stallet, blev hon jättelugn och trygg.
Vi lärde oss tölta hos intruktör och allt var frid och fröjd.
Jag red henne i skogen och hon var underbar att rida.
Jag red med spö men behövde aldrig använda det, det kändes tryggare bara.
Sedan hux flux en dag slängde hon bara av mig, i efterhand tror jag att det kan ha berott på en klumpig uppsittning??

Hon blev efter det omöjlig att rida med spö, hon kastade sig och sprang på snedden.
Att sitta upp själv var ett minne blott nu krävdes en extra hand som höll henne+longera innan ridning.
Men vi kunde fortfarande träna både hemma och borta,vi startade tom i två dressyrtävlingar(klubb)och det gick jättebra!
Hon fick sedan en lång sommarvila och vi bestämde att betäcka henne.
Hon blev dräktig direkt och fick komma hem.
Hon vilade då dom känsligaste dygnen sedan började jag så smått sätta igång henne.
Först från marken i en månad sedan har jag börjat rida.
Fortfarande måste jag ha en som håller då jag sitter upp+kan ej rida med spö vilket hästen utnyttjar.
När vi är hemma i paddocken(gräs)lyssnar hon inte och står ibland bara stilla och glor.
Nästa sekund är hon helt underbar och gör allt man säger, ja jag brukar ha tålamod och vänta ut henne.

Sedan häromdagen provade vi att rida ut, hon var först över förväntan jätteglad och framåt och man kunde verkligen njuta.
Men efter en stund kom vi till en äng med en skördetröska, hon försökte slita sig loss och sticka hem.
Jag blev rädd och hoppade av, ledde henne hela vägen hem.
Sedan red vi hemma i ngn vecka för att jag skulle samla mod.
Idag skulle jag på det igen, prova rida ut.
När jag tog in henne från hagen ut genom grinden for hon runt och sparkade bakut mot mig men vet ej om det var tänkt mot mig??
Hon var lugn och fin att göra iordning i stallet.
Longerade och fick hjälp att sitta upp, red lite hemma först och hon var lite sur, sedan red vi ut.

Vi kom ända förbi ängarna och jag var jättestolt, hon travade på så fint så.
Men så kom ån som forsar, vi har ridit där många gånger innan sommarvilan.
Men nu var det tvärstopp och försökte kasta sig runt och springa hem.
Gång på gång försökte hon och vägrade gå framåt, hon var väldigt irriterad på skänklarna också.
Hoppade av i ett av hennes försök att bli av med mig.
Ledde henne fram och tillbaka vid ån tills hon var lugn, fick sedan leda henne hela vägen hem.
Hemma longerade jag henne en liten stund till.

Vill ha råd, just nu är jag bara ledsen.
Vad ska jag göra? Jag är ingen tuff ryttare som vill vinna över min häst.
Jag vill kunna träna, tävla och rida ut.
Jag älskar min häst och vill absolut inte sälja henne.
Vilket min make föreslår.
 
Sv: Behöver PEPP

Du kan alltid ta hjälp av någon bra tränare dom har alltid en massa bra tips !

men t.ex när hon vägrar gå frammåt vill vända hem och sånt låt henne alldrig vinna .. då lär hon sig bara att hon kan tjafsa ifrån sig saker som hon ska göra .
var helt enkelt bestämd.
Du kan alltid börja NH träna hon det kan funka också..
Och kanse smått börja vänja hon vid spöt igen..
Lycka till med hon det kommer säkert att gå bra :)
 
Sv: Behöver PEPP

Tror hon kommit på att du sitter av när hon bråkar... Det gjorde min valack någon månad efter jag köpt honom. Det var som om han kom på: Oj då, skulle hon rida på mig mer än en gång? Då ska vi se vad hon går för.
I två månader gick han inte att rida( världens snällaste nu) alls där jag ville. Kastade sig runt och skulle tillbaka, stod på bakbenen mm. Ett tag tänkte jag nästan knyta fast honom i ett träd när han bråkade, så kunde någon som ville ha honom bara hämta honom där ;-)
Kände att det blev en ohållbar situation och han bara dj-des med mig. Fick nog en dag och han fick igen med samma mynt. Såg nog inte vackert ut, men arg som ett bi var jag och hästen också. Jag satt inte av och gav mig inte. Red på väldigt korta tyglar så jag kunde parera hans kast, vid varje stopp en rätt rejäl pisk på rumpan och en knytnäve mellan öronen när han reste sig. Nu är det ju nog inte så smart att använda spö på din häst på det sättet i och med att hon är rädd. Det räckte med två dagar i totalkrig, sen var han den snälle hästen jag köpt, han visste vem som bestämde och att jag inte gav mig. Sen kan han i o f testa någon gång om året om det fortfarande gäller... Annars kanske du kan få ridsällskap och du rider före men de stöttar och motar bakom, så ni får rutin på att det är roligt att rida?
Jag är ingen expert, men detta var vad som funkade för oss...
 
Sv: Behöver PEPP

Jag tror att du omedvetet har gett henne tecken om att det är hon som bestämmer. När det passar hästen så gör hon som du vill och när hon inte har lust så vägrar hon.

Tänk igenom när du hanterar henne om du viker undan osv. Hästen får inte visa tecken att köra undan dig, då måste du mota direkt. Acceptera aldrig att hon vänder baken mot dig och hotar. Du får inte backa om hon blänger på dig. Du får inte gå undan när du lagt fram mat och hon kommer fram till dig. Markera istället att hon ska stanna tills du godkänner när hon ska komma. Beröm henne när hon är uppmärksam på dig.

Det bästa är att visa vem som tar besluten i de små detaljerna. Då blir det ingen kamp eller strid. Det handlar egentligen inte om att vinna utan att ge hästen trygghet. Vet hon att du bestämmer och kan ta besluten är du den som tar ansvar och hon behöver inte själv ta beslut. Du får en trygg och tillgiven häst som gärna vill ha ditt sällskap. Trygghet är inte detsamma som undergivenhet. Det är inte fråga om att kuva en häst till lydnad utan ge den en konsekvent och trygg miljö. Har hon varit rädd från början behöver hon stödet att det är du som tar ansvaret och besluten när ni är tillsammans.

Likaså bör du vänja henne vid att du ibland kan hålla i ett spö. Det kunde du göra från början, men nu har hon bestämt att du inte får göra det. Troligtvis tycker hon då att du försöker ta upp kampen om vem som bestämmer och det vill hon inte gå med på. Börja inte med tillvänjningen av spö vid ridning utan ha det med vid hantering och annat. Gör inte stor affär av det, vifta inte runt med det. Ha det bara med som "en förlängd arm"

Jag vet inte vilken erfarenhet du har av att läsa av vad hästen signalerar vid den dagliga hanteringen. Känner du dig osäker, så försök hitta någon i din omgivning som du anser kan hjälpa dig att läsa av hästen, så att du får vägledning om signalerna från hästen och vad du själv ger för signaler till hästen.
 
Senast ändrad:
Sv: Behöver PEPP

Jag förstår dilemmat med en häst som bär sig åt på det sättet. De kan skrämma skiten ur ryttaren. Det stora problemet kan vara att du suttit av då det börjar krisa. Detta är det bästa sättet att belöna en duktig häst, att bara låta den vara ifred på hemvägen. Det kan vara så illa så hästen tänker: nu ska jag bli rädd, och då svarar du genom avsittning och hemfärd: duktig häst. Har på en kurs lärt mig att hästen inte får göra något vi inte ber den om. Även att man ska belöna ett bra beteende. Jag skulle rekommendera dig att jobba från marken med din häst. Återfå ett språk och var lugn och metodisk i din hantering. När hästen gör rätt så tillåt henne bara vara. Sitt gärna av då hon varit duktig och gå en bit med henne. Kanske hjälper. Smek henne med spöet mjukt och metodiskt tills hon får tillbaks förtroendet. Hon blir säkert en underbar ridhäst. Känslig och intelligent.
 
Sv: Behöver PEPP

Låter som hon inte litar på dig som ledare.

Hur är hon från marken?
Stannar hon när du stannar och respekterar din egna zoon och inte bufflar sig på?

Har du någon bra NH tränare i närheten?

Om du känner att ditt sto skrämmer dig så försök få tränaren att rida ut med dig och peppa alt rida din häst och du någon annan.

Köpte själv ett sådan sto fast hon var trygg i sin ledarroll och inte rädd för faan själv (fast jag visste vad jag hade att vänta) och gud vad hon kämpade men hon var sjyst på det viset att hon inte försökte få en ur sadeln. Bara så ur balans att man tappade kontrollen.

Gjorde (får dock återfall ibland men numera sällsynt) tjurrusningar rätt av vägen eller stigen fast man red i grupp och de andra fortsatte, Kämpa som en galning för att vända hem (lyckades sticka med mig en gång i full galopp på bar asfalt med broddar :eek:), hoppa, bocka, studsa och försöka slita tyglarna ur händerna på en.

Vilka turer vi haft och undrar hur det blivit om jag inte jobbat mkt från marken med NH mm. :crazy:. Det hade nog dock gått betydligt fortare (köpte henne mellan jul och nyår och hon skiljdes från fölet i feb 07) om jag och stoet varit helt friska.

Nu kan jag rida ut barbacka och hon är 99% av tiden underbar och lyssnar (lite diskussioner om hastighet har vi dock fast inte så hon försöker sticka utan bara öka farten :D). I början var jag glad om hon lyssnade 10% av tiden men hon är väldigt ranghög och hade gått i en hage och bossa över andra hästar i ca 2år (i och för sig gjorde hon det före oxå men då reds hon och hölls på med) så hon förstod inte varför jag skulle bestämma över henne.
 
Sv: Behöver PEPP

Jag förstår dilemmat med en häst som bär sig åt på det sättet. De kan skrämma skiten ur ryttaren. Det stora problemet kan vara att du suttit av då det börjar krisa. Detta är det bästa sättet att belöna en duktig häst, att bara låta den vara ifred på hemvägen. Det kan vara så illa så hästen tänker: nu ska jag bli rädd, och då svarar du genom avsittning och hemfärd: duktig häst. Har på en kurs lärt mig att hästen inte får göra något vi inte ber den om. Även att man ska belöna ett bra beteende. Jag skulle rekommendera dig att jobba från marken med din häst. Återfå ett språk och var lugn och metodisk i din hantering. När hästen gör rätt så tillåt henne bara vara. Sitt gärna av då hon varit duktig och gå en bit med henne. Kanske hjälper. Smek henne med spöet mjukt och metodiskt tills hon får tillbaks förtroendet. Hon blir säkert en underbar ridhäst. Känslig och intelligent.
Så körde jag med mitt sto
 
Sv: Behöver PEPP

Du är inte hästens ledare. Hon bestämmer. Inte du.

Du har köpt en flockvan islandshäst som kräver en bra ledare för att fungera normalt med dej. Du är ingen ledare och därför fungerar det inte. Du har ingen hästflock där hon kan må bra och vara häst därför blir det så här. Hon är inte trygg.
 
Senast ändrad:
Sv: Behöver PEPP

Har lite samma problem som du! Mitt sto har också problem emd mej som ledare, vilket jag kanske inte till fullo fattade förrän jag gick en NH- kurs med henne! Där fick jag höra att hon var tuff, farlig och på gränsen för om jag kunde klara av henne (för att jag är för mesig). :crazy: Men skam den som ger sig! Jag bestämde mej för att bara träna henne från marken ett tag, att lära henne var min privata zon är, att hon ska rygga undan på kommando och komma fram till mej när jag inbjuder henne till det. Det tog inte många dagar innan det funkade! Nu jobbar vi på att stå still under uppsittning, jag står med foten i stigbygeln och hon står faktiskt still nu! :banana:

Jag har åxå läst boken "Ridning och rädsla" av Sven Forsström, den kan jag verkligen rekommendera! Där finns bl a ett kapitel om uppsuttet ledarskap.

Sök också på nätet på "The seven games", där finns många bra grejer!

Lycka till!
 
Sv: Behöver PEPP

KL

Jag har innan berättat om min systers häst Mausi som sticker lite nu som då. Han har varit på turridning hela sommaren nu för att få in lite rutin med ridningen, allt har gått frid och fröjd så länge flocken är med! Men så fort någon rider ut på han själv så är han rädd, spänner sig och försöker sticka. Han behöver sin flock hela tiden för att inte bli rädd :( Syrran kommer antagligen att sälja honom, då hon måste kunna lita på hästen till 100% för att inte bli rädd nå mer.
 
Sv: Behöver PEPP

Kan inte annat än hålla med Balderum. Dessutom har du "import-problematiken" med acklimatiseringen där du givit/ utsatt hästen för helt nya förutsättningar och inte minst ett radikalt foderbyte samt därtill betäckning och därmed flytt till nytt ställe (om än temporärt).
 
Sv: Behöver PEPP

Låter som hon inte tillhör dom som vill vara ledare som mitt sto utan vill vara en som följer. Kan tänka sig vad vilsen hästen känner sig i början om den är van en strukturerad flock med en ledare att komma till ett ställe utan flocken och en trygg ledare.

Hur lång tid efter du skaffade henne innan hon blev lugn resp ändrade sig igen?

Normalt brukar man ha en tids smekmånad och en längre tids test/krångel innan det blir normalt igen. Travare som kom från banan brukade vi skämntsamt (med en stor dos sanning :)) säga 2 veckors smek och 2 månaders helvete. De har ju inte gått igenom så stora förändringar som en som får helt andra förutsättningar än den är uppväxt med heller.
 
Sv: Behöver PEPP

KL
Jag har innan berättat om min systers häst Mausi som sticker lite nu som då. Han har varit på turridning hela sommaren nu för att få in lite rutin med ridningen, allt har gått frid och fröjd så länge flocken är med! Men så fort någon rider ut på han själv så är han rädd, spänner sig och försöker sticka. Han behöver sin flock hela tiden för att inte bli rädd :( Syrran kommer antagligen att sälja honom, då hon måste kunna lita på hästen till 100% för att inte bli rädd nå mer.
Har hon testat att NH träna från marken?
 
Sv: Behöver PEPP

Detta togs upp i en av dina första trådar, du har inte etablerat ledarskapet hos din häst och därför händer detta. Hästar testar hela tiden i mer eller mindre omfattning när de är nya, och de gäller att vara konsekvent och att ffa märka när de testar.

Problemet som ryttare/ägare har är ofta inkonsekvent tänkande, dvs det gör inget om mulle få en morot i dag för att därefter nästa dag tillrättavisa hästen därför att den tigger. En häst blir trygg om den har en ägare/ryttare med fasta rutiner och konsekvent tanke. Den blir trygg om den vet vad som förväntas av den, om den inte vet det så blir det din sak att lära den det på ett enkelt, och lättbegripligt sätt.
 
Sv: Behöver PEPP

Vet att jag har svårt att visa vem som bestämmer, är mesig och är inte den som vill utsätta mig för farliga saker.
Men det blir ju farligt när jag inte kan befästa mitt ledarskap.

Har en bok som heter Islandshästar och Horsemanship+ en DVD om HorseManship i praktiken, ska kolla på dom igen och läsa.
Ska ge det tid från marken.

Visst förstår jag att hon måste bli jätteförvirrad och rädd när jag är det...Vill verkligen ha den här hästen så vi ska kämpa!!

Det skulle vara en riktig dröm att i framtiden kunna rida barbacka eller bettlöst.

Oskar får gå ut ihop med henne om några dagar, tror inte hon har trivts själv.
Nu är han såpass bra att han gå i vanlig hage igen.:)
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Behöver PEPP

har haft det likadant.
tog en häst på foder för 7 år sen.
gick bra ett par månader sen tog han över.
till sist var jag rädd att sitta upp då jag visste att han skulle sticka eller stegra sig. jättebra att hantera från marken,
gick inte att fånga i hagen.
det smög sig sakta på, från att inte stå stilla när man skulle sitta upp. på slutet var det vilt stirrande ögnvitor, hästen såg helt skräckslagen ut
väl uppe i sadeln for han iväg som en katapult.
det var hemskt med långritt när man skulle sitta av och rasta, jag kom ju inte upp igen.
fd ägare fick se det en dag, aha smekmånden är över ser jag.
hon satt upp och gav honom ett rapp i rumpan.
efter det så var det en helt annan häst lugn och fin igen.
helt otroligt vad lite det behövdes.
nu är han ju en genomsnäll häst som inte behöver tillrättavisas i onödan.
han har aldrig testat mig efter det. nu känner vi ju varann efter 7 år och vet var vi har varandra. med en ny ovan ryttare så skulle nog vissa ovanor komma tillbaka efter ett tag.
 
Sv: Behöver PEPP

Räckte det att en annan satt upp??Har funderat över det då mina systrar är mkt duktiga+modigare.

Tror jag hade blivit tuffare om jag fick se hur hon reagerar under annan ryttare, jag har aldrig sett henne riden.
 
Sv: Behöver PEPP

Dyker upp lite frågeställningar.

*Varför började hästen plötsligt med sitt beteende?
*Varför fortsatte det och dessutom förvärras det?
*Hur ska man bryta trenden?

Om punkt nr. 1 på något sätt kan sammanknippas med smärta/obehag så ska man först se till att utesluta det. Byte av sadel eller att hästen växt ur den sadel man använde? Oförsiktig uppsittning? = se till att försöka utesluta det t ex genom att använda pall. Gått omkull i hagen eller dylikt? Överträning? = Se till att någon går igenom hästen vet/et/kiro efter behov.

Punkt två: Osäkerhet troligen. Är lätt att man blir stressad och som axel kallade det i någon tråd "attackerar hästen" omedvetet. Hästarna förstår ju sällan varför vi blir stressade utan bara ATT vi blir det och tar då det säkra före det osäkra. En stressad ryttare är inte trygg. Känner man inte att man kan behålla lugnet för dagen och verkligen är fokuserad, då kanske man ska skippa det tills vidare och be någon annan om hjälp eller skippa situationerna tills det känns rätt, alt. sälja hästen.

Sista punkten - svårt. Jag brukar ha som utgångsläge att hästen aldrig får känna att den vinner MEN i så hög grad som möjligt inte tjafsa emot hästen utan *bara* att den inte får komma undan genom att dumma sig. Vänder hemåt? -vänd den rätt. Reser sig eller backar? Ta på volt så blir det svårare för den. Vägrar gå? Låt den stanna och titta och sitt hela tiden med lätt framåtdrivande säte och blicken framåt dit ni ska så hästen känner att du vet vart du vill.
Men man får tänka på att det kan ta upp till fem gånger så många pass att bli av med beteendet som tiden det tog för hästen att skapa beteendet. Under den tiden bör man vara väldigt fokuserad och konsekvent, är man inte på hugget eller motiverad och fokuserad en dag är det bättre att skippa uteritten.

Sen i längden, för att det ska bli hållbart är det bra att se till att rida ut regelbundet just för att hästen inte ska glömma bort sig efter ett tags vila.

Jag jobbar själv mycket med min egen fokus och förmåga att behålla lugnet och aldrig stressa upp mig, det är svåårt och egentligen kanske inte så bra att börja med på en häst man verkligen *måste* kunna det på, men det är bara att kämpa på så blir man om inte annat troligen bättre ryttare i längden med nya erfarenheter i ryggsäcken! :)
 
Sv: Behöver PEPP

Jag hade tidigare en jätteduktig medryttare, som red min häst flera dagar i veckan under ca en månads tid. Under den tiden blev hästen lugnare, stod still vid uppsittning, och hon gick dessutom ner i vikt! :bow: Typiskt nog så köpte tjejen egen häst sen så hon hann inte med min. Men oj vilken skillnad hon gjorde på så kort tid!

Så nog kan det vara värt att ha någon annan att rida din häst!
 
Sv: Behöver PEPP

Har hon testat att NH träna från marken?

Han funkar jättebra ifrån marken, är jättelugn och snäll, men så fort man sitter upp och ska rida ut själv så blir han jättespänd och sticker. Det måste vara en flock med för att han ska fungera.
 

Liknande trådar

Hoppning Hej, tänkte fråga om lite hjälp och råd. Jag har en häst och vi har haft det lite upp och ner, har har haft henne i lite mer än 2 år...
Svar
8
· Visningar
1 430
Senast: zarmino
·
Hästmänniskan Jag miste min häst akut för 2 mån sen. Världens snällaste, finaste och gulligaste kompis sedan 10 år tillbaka.Så älskad.Så saknad.❤️...
Svar
9
· Visningar
673
Senast: yamyam
·
  • Artikel
Dagbok Idag har jag hunnit med mycket ;) Ponnyn har ridits. åkte till ridhuset då ridbanan är stelfrusen och hoppade lite, hon var lite spänd...
Svar
0
· Visningar
362
Senast: Coras star
·
Hästhantering Hej, jag har en unghäst som nyligen blivit inriden och det har verkligen gått jättebra, vi har haft hjälp av en underbar tjej som...
Svar
13
· Visningar
1 403
Senast: MiniLi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp