Sv: Bilrädd/åksjuk?
Billy var åksjuk som valp, vilket har gjort att vi har fått lägga ner
VÄLDIGT mycket tid och energi på att vända bilåkning till något positivt. (Ärligt talat har vi inte kommit till positivt än, men vi är väldigt nära neutralitet.)
När han var ungefär ett halvår slutade han att kräkas i bilen, men han forstatte att vara orolig. (Vi snackar ångest, med gny och gråt och väldigt mycket änglsan.)
Han vill
inte äta eller dricka eller leka när han är i bilen. Det har fungerat bättre att bara göra det så lugnt som möjligt. Vi använde DAP-spray, och då försvann mycket av ångesten. Han kunde komma till ro på ett annat sätt än tidigare.
Det fungerade också bättre av att åka tillsammand med en äldre, trygg hund som tycker om att åka bil. Han blev lite lugnare av det. (Ivan (valpen) är helt orädd och älskar att åka bil, han påverkas inte av Billys oro. Snarare är det Billy som blir påverkad av Ivans lugn - som tur är..!)
Billy vill ha utymme att både sitta och ligga, och han vill gärna kunna se ut. När han sitter upp åker han helst baklänges.
Eftersom han har varit såpass orolig i bilen har även buren blivit "farlig", så vi har fått jobba jättemycket med burträning och burlekar. Nu har vi nyligen köpt ny bil och ny bur. MiMburen är väldigt ljudlös (förut var han även rädd för gallerburens ljud), och den tycker han faktiskt väldigt mycket om.
Bara det att han frivilligt hoppar in i bilen/buren nu känns helt otroligt.
Det har tagit oss ett år och fyra månader att komma så långt att han hellre följer med i bilen än stannar kvar på parkeringen. Lägg dessutom till ny bil (för 80 000 kr) och ny bur (4000 kr). Tålamod är din bästa vän
Mina tips:
- Var i bilen, ni behöver inte åka någonstans. Gå förbi och hoppa in i bilen flera gånger om dagen. Skapa lugn och trygghet, klappa, prata, mys. Om hunden somnar i bilen = win!
- Motorvägen är bättre än stan. Jämn hastighet, inga svängar = bästa vägen. Inbromsningar, svängar, ojämn hastighet = åksjuk hund med ångest.
- Ta hjälp av annan hund.
- Det blir inte bättre om man blir arg, hur trött man än blir på det ihärdiga never-ending gnället.
- Ta några långa bilturer, för oss var det stor skillnad på de gånger vi åkte så långt att han både somnade och vaknade i bilen. Han var mycket lugnare då.
- Ingen mat i bilen. Möjligtvis något att gnaga på, eftersom det gör dem lugna. (Men räkna inte med att hunden kommer att gnaga även om det finns en hel hög med smarriga ben.)
- DAP-spray. Jag sprayade i regel på filten och tog med den ut i bilen.
- Om hunden "faller i trans" och bara gnyr och gråter och piper i princip i varje andetag, så vet den antagligen inte om att den låter över huvud taget. Du kan alltså inte säga till den att vara tyst, eftersom den inte vet att den låter.