Blodöra... igen!

snurran

Trådstartare
Min vovve har fått blodöra för tredje gången i sitt liv. Han har (hade) ståöron, nu är de charmigt vikta efter att han haft blodöra en gång i varje.
Igår hade han fått blodöra igen! Denna gången vid roten av örat och inte mitt på som är vanligare.
Han har inte haft infektion i örat och jag har inte kunnat påvisa yttre åverkan heller, så hur 17 har det gått till???

Första blodörat var han 1år, andra 6år och nu är han åtta, om nu åldern ska nämnas...

Visst ska man vänta 7-10 dagar innan man kan åtgärda örat? Har ett svagt minne av ett veterinärbesök dag 5, men blev tvungen att komma tillbaka några dar senare eftersom örat kunde svälla upp igen om de tömde det direkt...

Alltså, jag förstår inte hur det bara kan blossa upp sådär? Har ni några kloka svar?
 
Möjligheten att inte åtgärda finns ju också om man inte bryr sig om det estetiska (blomkålsöra). Mindre risk för infektioner om man inte punkterar (jämför blod- eller brännblåsa på vår hud)!
 
Vanligtvis orsakas blodöra av trauma,
t.ex. att hunden ruskar mycket på örat.
Detta leder till en blödning mellan broskskivorna
i örat som så svullnar upp.
Jag vet att man har forskat på om immunkomplex
kan orsaka blodöra, men jag har inte sett resultaten.
 
Blomkålsöra... kan tänka mig att det ser ganska "skrynkligt ut. Men om det är en komplikation, är det smärtsamt för vovven då? (Låter ju som att det bara är i folks ögon det gör ont...).

Så då kan jag med gott samvete skona vovven från ett veterinärbesök denna gången? Men finns det något jag kan göra för att lindra irritationen för honom?
 
Inte vad jag vet direkt.
Jag tror att det gör ont. Man
kan ju föreställa sig hur det
skulle kännas att ha ett blodfyllt
öra som bultar.
 
Ja, det är lite skrynkligt, men vanligt på boxare (inte boxer). ;)

Frågan är ju, som du själv säger, vad själva grundorsaken till blodörat är. DEN behöver kanske åtgärdas, så jag menar inte att man bara ska låta det vara. Med min vovve var det ett hår som krypit ner i hörselgången och satt och irriterade. Det fick veterinären pilla upp med pincett efter sedering av hunden. Däremot var veterinärens förslag när det gällde SYMPTOMET, själva blodörat, att låta naturen ha sin gång och kroppen själv absorbera blodet, just med tanke på infektionsrisken. Jag hade inte märkt någon extrem huvudskakning eller klåda, så jag var också förvånad när örat plötsligt blev som en - mindre - ballong.
Blomkålsörat har varken hunden eller vi ont av. Öronlapparna är så håriga att det inte syns. Känner man på örat är det lite knöligt på mitten, som en svälld ådra som stelnat. :smirk: Kan dock tänka mig att det kan se lite kul ut på en kort-/stäthårig hund med ståndöron... :D
 
Förra vovven fick blodöra två gånger. Båda gångerna behandlades han med pecillin samt vätskedrivande tabletter som gjorde att han kissade ut blodet. Örat blev stelt och fick en förhårdnad där blodörat varit men inget han led av.
 

Liknande trådar

Katthälsa Hej! Har rätt stora problem här hemma med min lilla katt Zingo som är 11 år gammal. Nu har lille Zingo tydligen åkt på diabetes. Han...
Svar
4
· Visningar
1 853
Senast: Sol
·
Övr. Hund Viktor är som bekant 8½ månad, och en väldigt trygg, självsäker och nu i samband med könsmognaden - kaxig sak. Han har så länge jag...
Svar
2
· Visningar
1 522

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp