Jag tror att man får förtydliga att i dagens samhälle och lagar så avslutas den andra graviditeten du skriver om på grund av allvarliga fel hos kvinnan och/eller fostret. Och där ser inte jag heller något problem, det är att förkorta lidandet och göra något innan graviditeten fortskrider och fostret blir större och därmed svårare att få ut.
Många långa samtal minst sagt!

Om jag gör abort så är det för att jag inte vill sätta ett barn till adoptivsystemet (om man bortser från att jag inte vill göra en födsel också) av olika anledningar och jag vill/kan inte ta hand om ett barn, och att då få höra att det finns ett barn trots åtgärden man genomfört..! Ska man tacka för att de inte genomfört det arbete man ville att de skulle göra nu när man faktiskt fått tillstånd av socialstyrelsen? Litar inte läkarna på att socialstyrelsen fattar de bästa besluten utifrån hela perspektivet? Naturligtvis blir det ett trångt perspektiv när man råkar hamna där på plats inför ett foster som försöker andas, det är förståeligt att man inte fattar de mest objektiva besluten i såna situationer - men därför får man lita på att kvinnan och/eller socialstyrelsen fattat de bästa besluten i frågan. Annars blir det lite som att läkaren anser att de vet bäst oavsett vad.
Jag känner att barnmorskan gjorde tjänstefelet dock. Jag kan tänka mig att en tjänstebeskrivning för en läkare som brukar ta hand om för tidigt födda barn inte innehåller att ta hand om aborter, dvs de är inte förberedda eller utbildade för såna situationer. Medan en barnmorska förväntas att kunna göra det, det borde finnas rutiner för vad man gör om det händer så att en barnmorska aldrig behöver känna panik eller oro så att de tillkallar sig fel sorts läkare. Trygghet i rutinerna i ens tjänst är viktigt.
Att de ska behöva ignorera ett foster som ger ifrån sig livstecken tills det självdör är inte rimligt heller, det strider mot all empati som en vanlig människa kan ha att inte göra något. Det krävs rutiner med punkter på vad man ska göra, men vad som ska göras överlåter jag till de bättre kunniga även om jag har min åsikt om att lindra fostrens symptom med mediciner.