Elak chef

[Agapi]

Hur skulle ni reagera om er chef gav er en hemläxa i form av att skriva en lista på "saker man kan göra när det inte finns något att göra". Och motiveringen var "Jag har hållt ett öga på dig idag och du gör ingenting."?

Uppenbarligen är hon både blind och verkar tro att butiken städar och fyller på varor av sig själv. För jag jobbar. Hårt. Det är många på jobbet som bara står och hänger, men jag får panik av sånt. Jag måste alltid ha något att göra. Men enligt chefen är det tydligen tvärtom.

Jag har redan sagt upp mig, har tre veckor kvar på jobbet och har gråtit ända sedan jag kom hem från jobbet idag. Ända sedan min första vecka på jobbet har jag vetat om att min chef inte tycker om mig, och jag har fått höra både det ena och det andra av henne, bl.a. har hon -inför all annan personal- sagt att jag är så tråkig så hon håller på att somna varje gång hon står bredvid mig.

För tre veckor sedan var jag sjukskriven en vecka eftersom jag fick en panik/ångestattack på väg till jobbet. Ska man bli sjukskriven de sista tre veckorna också? Jag vet inte ens varför jag skriver det här, vill bara skingra tankarna lite. Jag hatar att jag tar åt mig av de hon säger till mig, jag borde inte ens bry mig eftersom jag (och alla andra på jobbet) vet att det hon säger inte är sant. Men tyvärr är jag inte stark nog för det.

 

[escodobe]

Du ska bara jobba tre veckor till. Gå dit, klistra dit ett leende medan du svär inombords och fantisera vilka onda saker som må drabba henne.
Fira riktigt mycket när du slutat.

Stanna inte hemma för att du har fått en panikattack, det göder bara panikångesten.

 

[Mona]

Håller med @escodobe om att du ska gå dit. Och gör ditt allra bästa. Avsluta snyggt och du kommer att växa som människa.

 

[lulski]

När jag är hemma så är jag ledig. Kräver chefen att jag ska göra en lista ska den göras på arbetstid och jag ska ha lön för den tiden. Och vore jag i ditt läge, dvs att jag redan sagt upp mig, så skulle jag nog strunta i den där listan

 

[Texaz]

När jag är hemma så är jag ledig. Kräver chefen att jag ska göra en lista ska den göras på arbetstid och jag ska ha lön för den tiden. Och vore jag i ditt läge, dvs att jag redan sagt upp mig, så skulle jag nog strunta i den där listan

Håller med. Strunta du i den listan! Uppenbarligen förtjänar hon inte dig. Håll huvudet högt!

 

[Svartfot]

Hur beroende är du av referensen?

Annars kan du alltid skriva en punkt:
- skriva meningslösa listor

 

[Agapi]

Tack för era svar

Jag har klistrat på ett leende på jobbet varje dag men det har aldrig hjälpt. Hon tycker helt enkelt inte om mig, kanske hon också vill vara blond och svensk, jag vet inte.

Angående referens så tror jag inte det är min chef som kommer skriva den, utan en högre uppsatt chef. Och jag tvivlar på att jag kommer få en dålig referens. Min chef vägrade ge mig en "överenskomlig" uppsägning när jag bad om en, eftersom "det kostar mycket pengar för företaget". Men de högre cheferna ordnade en eftersom de tycker jag har gjort ett sånt bra jobb, så jag tror jag kan vara lugn

 

[Skatan]

En annan punkt kunde vara:
- söka kurser i ledarskap åt chefen

 

[Fibusen]

Jag skulle lämna en lista till chefen i avslutningsgåva,där h*n kan skriva ner hur man behandlar sina anställda,och hur man beter sig mot andra människor!

 

[Gry]

Tack för era svar

Jag har klistrat på ett leende på jobbet varje dag men det har aldrig hjälpt. Hon tycker helt enkelt inte om mig, kanske hon också vill vara blond och svensk, jag vet inte.

Angående referens så tror jag inte det är min chef som kommer skriva den, utan en högre uppsatt chef. Och jag tvivlar på att jag kommer få en dålig referens. Min chef vägrade ge mig en "överenskomlig" uppsägning när jag bad om en, eftersom "det kostar mycket pengar för företaget". Men de högre cheferna ordnade en eftersom de tycker jag har gjort ett sånt bra jobb, så jag tror jag kan vara lugn

Usch, vad jobbigt du haft det. Det tär fruktansvärt att ha det så där.
Fråga du din högre chef om du får övertidsersättning när du skriver den där listan och referera till samtalet

Din chef är verkligen hemsk

 

[Teilani]

Bra att du sagt upp dig!

 

[Fagelungen]

Tyck synd om människan. Den har uppenbarligen problem på annat håll, och det är bara sorgligt att hon/han låter det gå ut över dig.
Dessutom brukar medlidande vara jobbigt att få för en del personer. Speciellt om de inte förstår varför.
Även om det är svårt, så försök gå dit med rak rygg. Du har inte gjort något fel!

 

[Fruentimber]

Finns det någon högre chef du kan prata med om din chefs beteende? Det är ju absolut inte ett okej sätt att behandla sin personal på och sånt måste få komma fram. Verkar vara en riktigt sorglig liten människa. @Fibusen skrev ju ett bra förslag också.

Jag hade gjort mitt jobb med ett leende på läpparna de sista veckorna, och eftersom du inte får någon referens av henne hade jag definitivt passat på att ifrågasätta hennes beteende och dessutom talat om att jag vet vad hon sagt till den övriga personalen. Ställt henne mot väggen, helt enkelt. Är det något jag lärt mig genom alla år så är det att aldrig ta skit och jag grämer mig så jävla dant över att jag aldrig kunde säga vad jag tyckte till en av mina förra chefer då jag var gravt beroende av hennes omdöme...

 

[Elina8]

Det här är ju inte ok alls!

Vad säger högre chef? Om du inte redan tagit upp problemet så gör det, både för din och framtida anställdas skull. Jag skulle försökt begränsa kontakten med chefen till det absolut nödvändigaste och försökt lösa det med högre chef eller om ni har andra chefer på samma nivå.

Du ska inte behöva må dåligt på din arbetsplats, är det så illa att du inte orkar gå till jobbet så har ju högre chefen ett ansvar att ta tag i problemet.

 

[Fridolfina]

Jag skulle ha kontaktat högre chef och även facket om jag var med i det, inte okej beteende av en chef, inte någonstans!

Även om du ska sluta så kommer det komma nya anställda som antagligen kommer att behandlas illa, gör det du kan för att de inte ska få det lika illa som du och inte minst få den nuvarande chefen att tänka över sin attityd.

Jag har haft rent ut sagt usla chefer men var ung och förstod inte då vilka rättigheter jag egentligen hade, när jag sedan började ett nytt jobb med en fantastisk chef (som visserligen har brister också, men inte i närheten av samma omfattning) så var det en enorm kontrast! Vissa personer verkar ha som sport att välja ut en hackkyckling och sen ger de järnet, har även varit med om folk på arbetsplatser som liksom roterar sina hackkycklingar. Lägger ner allt krut på en några månader och sen hoppar över till nästa för att istället bli superkompis med personen den tidigare hackade på. Märkligt beteende och falskt som attan.

 

[Mabuse]

Hur skulle ni reagera om er chef gav er en hemläxa i form av att skriva en lista på "saker man kan göra när det inte finns något att göra". Och motiveringen var "Jag har hållt ett öga på dig idag och du gör ingenting."?

Uppenbarligen är hon både blind och verkar tro att butiken städar och fyller på varor av sig själv. För jag jobbar. Hårt. Det är många på jobbet som bara står och hänger, men jag får panik av sånt. Jag måste alltid ha något att göra. Men enligt chefen är det tydligen tvärtom.

Jag har redan sagt upp mig, har tre veckor kvar på jobbet och har gråtit ända sedan jag kom hem från jobbet idag. Ända sedan min första vecka på jobbet har jag vetat om att min chef inte tycker om mig, och jag har fått höra både det ena och det andra av henne, bl.a. har hon -inför all annan personal- sagt att jag är så tråkig så hon håller på att somna varje gång hon står bredvid mig.

För tre veckor sedan var jag sjukskriven en vecka eftersom jag fick en panik/ångestattack på väg till jobbet. Ska man bli sjukskriven de sista tre veckorna också? Jag vet inte ens varför jag skriver det här, vill bara skingra tankarna lite. Jag hatar att jag tar åt mig av de hon säger till mig, jag borde inte ens bry mig eftersom jag (och alla andra på jobbet) vet att det hon säger inte är sant. Men tyvärr är jag inte stark nog för det.

Jag skulle tänka att tur jag bara ska vara kvar här tre veckor till, vilken idiot!

Uppenbarligen gillar ju inte den chefen dig, och har aldrig gjort efter vad du har beskrivit på forumet tidigare. Så det är väl vad man kunde vänta sig, mer eller mindre, och en god anledning till att inte fortsätta jobba med henne, vilket du ju inte heller ska göra.

Med tre veckor kvar tills du aldrig kommer jobba med henne igen, så skulle jag inte idas gå till fack och högre chefer etc, inte värt mödan.

 

[Pontevecchio]

be henne dra åt helvete och läsa sin lista själv eftersom hon uppenbarligen inte har så mycket att göra om hon kan stirra på dig hela dagarna.

 

[WhoIsItAgain]

Chefen verkar hemskt men det är ett helt annat klimat på arbetsplatser utomlands. Det är inte så myspysigt som i Sverige, det är mycket mer hiarki och gud nåde om man inte förstår den (vilket ibland är svårt som svensk). Men man lär sig att inte ta det så personligt. Om jag hade haft de chefer jag haft här i Sverige hade de inte varit långvariga på sin position kan jag säga. Men här är helt normalt. Finns ju inte något fack heller i ryggen utan man är utlämnad till sig själv. Jobbar man på en stor arbetsplats finns Betriebsrat (vilket inte alls är lika starkt eller mäktigt som facket men ändå nått). På små arbetsplatsen finns det för det mesta inte ens det.

 

[netia]

Finns ju inte något fack heller i ryggen utan man är utlämnad till sig själv. Jobbar man på en stor arbetsplats finns Betriebsrat (vilket inte alls är lika starkt eller mäktigt som facket men ändå nått). På små arbetsplatsen finns det för det mesta inte ens det.

Men det finns Arbeiterkammer där man brukar kunna få något stöd och hjälp åtminstone.

 

[Agapi]

Men det finns Arbeiterkammer där man brukar kunna få något stöd och hjälp åtminstone.

Arbeiterkammer har jag pratat med mååånga gånger, dock inte om chefens beteende men om mina rättigheter på jobbet.


Och så en liten update...
Igår frågade chefen om jag hade skrivit listan. Svarade att jag inte jobbar gratis på min fritid och att hennes motivering till varför jag skulle skriva en lista inte stämde. Och då bröt helvetet lös Då börjar hon säga att jag STÅR på fel sätt när jag jobbar (hon härmade också hur jag stod. Jag funderade mest på hur gammal hon egentligen är), frågade mig om jag ens är medveten på vilket ställe jag jobbar (dyrare butik, högre klass), att jag aldrig ler eller skrattar osv osv. Svarade att bara för att jag inte skrattar med henne betyder det inte att jag ALDRIG skrattar. Jag ler mot varje kund och skrattar konstant tillsammans med mina jobbarkompisar (visst har jag många gånger fått höra att jag ser sur ut men det är liksom så jag ser ut när jag är koncentrerad, men lika många gånger har jag fått höra att jag alltid ler och skrattar konstant).

Chefen sa även att hon tillsammans med mina två andra chefer har pratat mycket över mig och de förstår inte vad som är fel med mig. De tycker att de har haft otroligt mycket tålamod med mig (ingen aning över vad) och att de inte ens ska behöva bry sig om att jag mått dåligt (jag var sjukskriven en vecka pga stress. Fick en ångest/panikattack på väg till jobbet. Kom dit och bara grinade obehindrat och skakade och kunde inte andas. Men dom ska inte behöva bry sig om sånt. Min chef tyckte tydligen att jag skulle ha jobbat).
Vidare fortsatte hon med att de försökt sååå många gånger att få till en konversation med mig (i början försökte jag få till en konversation med min chef, men hon gick alltid iväg), och de två andra cheferna pratar jag ofta med men inte om några direkt djupare ämnen eftersom jag vet att dom pratar bakom ryggen på alla.
Sedan frågade hon om jag ens tycker det är kul att komma till jobbet, om jag känner mig motiverad. Svarade precis som jag tycker; att jag ser fram emot att träffa mina jobbarkompisar eftersom alla är otroligt snälla och roliga, att jag ser fram emot att träffa våra kunder, men att jag tyvärr inte kan säga samma sak om att träffa mina tre chefer. Då blev hon tyst.

Jag påpekade även för henne att hon kallat mig tråkig och att de gjort sig lustiga över att jag är så tyst, men nej. Det hade hon INTE gjort. Hon hade sagt att jag var "lugnande", vilket i princip är en synonym för tråkig. Däremot erkände hon att dom glömmer bort att jag existerar "men det vet du ju redan, det har vi ju sagt flera gånger." Försökte förklara för henne att det är väldigt elakt att säga så till människor, speciellt när man har en sån position som dom har (och speciellt när hon är väl medveten om att jag har en historia med både psykologer och antidepp).
Men hon sa bara att jag pratade strunt. Så jag gav upp, sa att det tydligen inte spelar någon roll vad jag säger för hon har redan sin bild av mig klar och den ändrar hon inte. Hon hoppades dock att jag skulle jobba mina sista veckor, vilket jag kommer göra på ett proffesionellt sätt och lämna med huvudet högt.

Men idag har jag iaf varit hjälten bland mina jobbarkompisar. De trodde nog inte nåt sånt om mig, men hey, no more Mr. Nice guy Så idag när jag stressat omkring som en tok har vi skämtat om att jag inte gör nånting och bara står still, och att jag aldrig ler Och idag har även en till på jobbet sagt upp sig. Och fler lär det bli. Jag hoppas att ledningen inser att något är fel när ingen i personalen känner sig lycklig på jobbet, men det lär tiden utvisa. Jag kan iaf vara stolt att jag satte igång hela den här cirkusen, och att jag äntligen slutade ta skit