Ensamma i stallet eller sällskap?

[snuffo_12]

(Hoppas jag lagt tråden rätt nu)
Var på besök i ett ganska stort stall häromdagen, där de hyr ut boxplatser.

Och gud vad roligt det verkade att ha kompisar och sällskap i stallet.
Själv är jag ensam i eget stall och har alltid varit. Egentligen har jag aldrig känt mig ensam, men det slog mig när jag såg hur roligt de verkade ha, och vad roligt det hade varit att bara haft någon i stallet och snacka med och rida tillsammans med, att kunna dela på ansvaret och turas om lite osv.

Fast samtidigt är jag nog nöjd så som jag har det nu också. För jag tycker det är skönt att kunna gå bort till stallet och vara helt ensam med hästarna och bara tänka. Att inte behöva tänka på vad man har på sig. Jag kan nämligen ibland om jag bara ska bort och hämta något, strunta i att ta på mig något överhuvudtaget och bara gå i underkläderna(...) och det räcker med alla brevbärare som råkat sett lite för mycket ibland
Har även ett kontrollbehov när det gäller mina hästar och gör hellre allt själv.

Är ni ensamma i stallet eller har ni sällskap? Har ni det som ni vill eller skulle ni hellre vilja vara ensamma/ha sällskap?

 

[Geysir]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

jag är så gott som ensam i stallet, delar med syrran å hennes sambo, så vi är tre personer och tre hästar... vi har starkt kontrollbehov alla tre men åt samma håll så vi funkar utmärkt ihop. Det skulle dock vara skönt med en vuxen till så vår familj nångång kunde göra nått tillsammans... Men så länge inte rätt person dyker upp bara njuter vi av att ha allt exakt på våra villkor

 

[iNHALE]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Om en vecka kommer jag hämta hem min nya häst och mamma kommer flytta sin häst hem till oss, så det kommer bli oss två där sas, så har ju sällskap men ändå "privat". Kan tycka det är skönt att ha stallet för sig själv ibland, samtidigt som det kan vara kul att ha någon mer där som man kan snacka med, ta hjälp av osv när det behövs.

Däremot skulle jag nog vilja påstå att jag hellre har ett scenario där det finns ett annat stall i närheten, där man har någon man kan rida ut tillsammans med, än att dela stall med någon.
Sen är jag lite av en enstöring också som fungerar bäst ensam och trivs bäst så.

 

[Torill]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Jag står i ett litet stall med sex hästar och fyra ägare plus två stycken medyttare (intressant nog är det de två ägarna som bara har en häst var som är de som har medryttare... lite OT).

Jag tycker det är lagom, vill man ha sällskap så finns det men vill man vara själv så finns det möjlighet till det med och det passar mig perfekt. Jag har tidigare stått i princip ensam och det tyckte jag var lite tråkigt i längden. Dock tycker jag det är skönt att få vara ensam i stallet ibland med, jag jobbar skift så inte helt sällan är jag där på fm och då är jag ofta ensam.

 

[snuffo_12]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Jag är också lite enstöring, så just därför tror jag aldrig jag hade klarat av att ha någon att dela stallet med. Blev nämligen så sugen ett tag på att ha någon mer i stallet att jag funderade ett ögonblick på att eventuellt hyra ut box/lösdrift platser, men tror inte det hade funkat.

 

[-Catherine-]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Jag är absolut helst ensam i stallet. Inte kaske mest pga att jag är en enstöring, utan mer för att jag skulle bli tokig av att saker och ting inte alltid blir gjort så som JAG vill att det skall vara eller att grejor inte ligger där de skall göra. Fast, jag erkänner att jag nog inte är den mest sociala människan på denna planet

Jag skulle dock gärna ha ridsällskap då och då, det kan jag sakna många gånger

 

[Dalmas]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Vi har eget stall på gården med 5 boxplatser vi har våra 4 hästar och så lånar vi ut en box till släkting, det är jag och min sambo som för det mesta tar hand om stallet själva och mockar gör jag på morgonen till våra hästar, och hon som har häst hos oss mockar sin box på em /kvällen, det är jag och min sambo som står med in och utsläpp me, så vi gör det på vårat sätt och det är nästan som vi hade det innan vi lånade ut en box!

Jag skulle aldrig vilja ha mina hästar inackorderade hos någon annan, jag vill göra allt på mitt sätt och sätta mina egna regler, sen är jag hel vild med sopen, kan inte lämmna stallet förens varje litet spån och hö strå är borta från gången, så jag skulle nog bli smått tokig om inte alla de andra i så fall var lika noga!

 

[Ms_Antrop]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Vi är 3 ägare på 8 hästar i vårt stall... Eller ja fördelningen är väll:
ett par (räknas som en ägare) - 3 hästar,
stallägaren - 2 hästar
och jag och mamma (räknas som en ägare) - 3 hästar

Paret med 3 hästar har 2 medryttare, yngre, som ibland går mig på nerverna eftersom dom är slarviga, men dom kan vara roliga att tjattra med ibland. Dessutom behöver dom ganska mycket hjälp, och jag har (oftast) ingenting emot att hjälpa till när dom undrar nånting.
Sen har vi en medryttare som inte har eget körkort (än), så hon är alltid med mig i stallet eftersom vi bor nära varann, så hon åker alltid med mig. Hon är helt underbar och så himla duktig med hästarna så henne uppskattar jag och mamma väldigt mycket

Hursom, nuförtiden är vi alltså ganska mycket folk i stallet, och hittills funkar det bra... Det var väll lite gnissel i början när "parets" medryttare började, just för att dom inte är så gamla och var ganska så kaxiga mot oss, trodde att dom kunde göra lite som dom ville osv... Meeen stallägaren tog ur dom det ganska omgående så nu går det bra.... Det är nästan så att jag är glad att inte den manliga halvan av "paret" är uppe i stallet så ofta , han är en sån där "riktig" hästkarl som vet precis aaaaallt och som inte tvekar att ge folk "goda råd" vare sig dom vill ha dem eller ej

Fick jag välja så skulle jag dock ha eget stall, med bara jag, mamma och våran medryttare... men då skulle jag ju inte va ensam direkt...

 

[eyz]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Jag har alltid varit ensam i stallet (förrutom mamma och pappa som hjälpt till) och alltid ridit ensam och jag tänkte lite som du att det skulle vara kul med sällskap.

Och det är det väl de första gångerna. Sen började jag bli lite frustrerad över att behöva anpassa min ridning efter andra.

När jag rider ut t.ex. kan jag fila lite sidvärtsrörelser längs grusvägen, kanske vända tillbaka och ta samma sträcka igen. Galoppera när jag känner att hästen behöver väckas. Trava, göra övergångar när jag själv vill. Rider man med andra blir det ju mer "ok, nu travar vi bort till huset där borta".

Men just i stallet är det väl trevligt med sällskap. Men man kan ju lika gärna lyssna på radio och skråla med i låtarna...


Har alltid haft hästarna i eget stall förutom ett år när jag stod i ett stall med 6-7 andra. Det var lite för rörigt för att jag skulle uppskatta det.

 

[pulkaskurk]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Vi är 3 hästägare med 3 hästar.

Dock ses vi nästan aldrig, jag är ofta i stallet på fm och övriga på em/kväll.
Men ibland lyckas vi vara i stallet samtidigt på gott och ont.
Blir trångt i det lilla stallet men kul med sällskap ibland, framförallt när man rider

Så jag personligen tycker att jag får det bästa av två världar, både vara ensam och mysa i stallet och skoja å tjimma med stallkompisar

Förhoppningsvis kommer jag snart ha en egen liten gård och då tänker jag nog ha åtminstone 1 inackordering.
Dock kommer den att väljas noggrant så det blir ngn som har liknande tankar och värderingar som jag annars fungerar det inte.
men jag ser det som en fördel att kunna hjälpas åt med varandras hästar vid resor osv men även lite roligt rid/stallsällskap

 

[Minstral]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Efter många år med inackorderingar är jag och maken äntligen ensamma i stallet.

Det enda jag kan sakna är sällskap när jag rider ut.

Det var massa anledningar till att vi bestämde oss för att säga upp våra inackorderingar. Men de saker som jag tyckte var mest jobbigt var att behöva se grymt övertäckade hästar, bantning av hästar genom att ge minimal grovfodergiva men 2-3 kg Krafft Groov. Totalt felsittande sadlar. För kort hagvistelse, ja listan kan göras lång.

Så det är så himla skönt att vara själv nu

 

[Tahari]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Jag har varit ensam ( dötrist ), jag har stått i mindre stall och nu iett stort stall. Jag är allt annat en enstöring så för mig passar många bäst. I det lilla stallet är man beroende av att det funkar mellan en själv och de andra eller den andra som står där. I det stora stallet (ca. 30 hästar och lika många ägare ) finns det alltid någon eller några som man kommer bra överrens med. Givetvis finns lika många som inte känns riktigt så bra, men dom blir lättare att undvika i den stora massan. Sen är det klart att det blir svårare att reda i vardagsproblemen med många inblandade. Men vi har både styrelse och personal, så olösbara problem skickas upp för styrelsebeslut.
Den största vinsten med stort stall tycker jag dock är ridsällskapet och tryggheten (många med stor erfarenhet).

 

[pinky]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Jag skulle gärna ha både och, men kunna välja helt fritt NÄR jag vill ha det ena eller det andra.

Har stått både i stall med upp till 8 boxar och som helt ensam inackordering i mindre stall, och båda har funkat bra eftersom jag ofta har haft ett jobb som gjort att jag varit i stallet när de flesta redan gått hem. Då har jag haft lugnare miljö i veckorna, men haft en väldigt social miljö med möjligheter att rida ut i sällskap osv på helgerna.

Att komma en eftermiddag och ha tidspress när ALLA är där, med kö till uppbindningsplatserna och inga grepar lediga hade knäckt mig totalt om det hade varit så varje dag! då var det bättre i de mindre stallen, där den risken aldrig fanns öht.

Nu har jag istället i princip eget stall, som enda inackordering med stallägarens medryttare som sällskap. Ibland kan vi boka tid och rida ut i sällskap, men annars är jag alltid där efter dem. (Eller före, eftersom en av dem visat sig ha otroligt sena vanor... )

Det som är synd i dagsläget är att det inte är något direkt flöde på folk, så det är så liten chans att vi råkar träffas, och att man inte har någon att prata träning osv med. Hela medryttargänget (3-4 st) är mindre rutinerade och de flesta rider mest i skogen. Förut var det en bra blandning av tävlingsryttare, halvambitiöst tränande hobbyryttare (som jag ) och skogsmullar.

Men å andra sidan får jag ofta ha rollen som ställföreträdande stallchef, eftersom jag varit där väldigt länge och kan både "deras" häst och rutiner bra. Me like to be the boss!

 

[sthu]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Jag skulle gärna ha både och, men kunna välja helt fritt NÄR jag vill ha det ena eller det andra.

Så har jag det
Står i ett stort stall med 20-talet hästar, fördelade på två olika stall och tre lösdrifter. Jag har min häst i det lilla utestallet (2 platser) med egen sadelkammare och egen uppbindningsplats. Egen grep har jag med
Om jag vill vara själv gör jag helt enkelt i ordning min häst och rider iväg själv, vill jag ha sällskap går jag ner i stora stallet och säger det
De flesta är tävlingsnissar (hopp, dressyr och trav), själv är jag skogsmullewestern och hobbykusk. Det största problemet är väl att de små barnen i stallet vill åka med mig i vagnen men vågar inte fråga Alla är jättetrevliga och tillmötesgående, verkligen ett superställe!
Det enda jag inte är nöjd med är att hästarna går ensamma i 80 m fållor, men jag känner att det är det värt. Både häst och jag trivs.

 

[Springsteen]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Jag har nyligen flyttat ifrån ett stall med 72 hästar till ett stall där det finns 12 boxplatser.

Det är både roligt och jobbigt med mycket folk. Kul med alla träningar och tävlingar på anläggningen, mindre kul att man
aldrig kan rida någonstans även fast man betalar extremt mycket pengar i anläggningsavgift. Vi fick helt enkelt inte plats.

Det ska bli skönt att stå i ett mindre stall igen. Mer plats att vara på även om det är mindre. Lugn och ro för hästarna också.

 

[Kiwifrukt]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Jag har provat lite allt möjligt, men har aldrig varit helt ensam i stallet. Nu är jag i stallet bara tillsammans med stallägaren, vi rider ihop när hon har tid, annars rider jag ensam, och jag tycker det är lyx. Vi har delat upp det så att jag tar två mornar i veckan (av ren schyssthet egentligen, eftersom jag betalar för att få mina hästar utsläppta), plus alla luncher. Stallägaren kvällsfodrar varje dag och tar ut hästarna resterande dagar. Våra hästar går i samma hage, och det flyter på riktigt smärtfritt.

Förra stallet var nämligen pest och pina, det stals foder, det baktalades inför stallägaren, det saboterades hej vilt. Stallägaren i det stallet hyrde bara ut boxarna och hade inget annat med stallet att göra, så han märkte aldrig hur det verkligen gick till. Men det eldades upp hö bara för att vi inte köpte hö av den andra inackorderingen (för att hon tog ett hutlöst pris för två ponnyer, minst det tredubbla vad höpriset egentligen låg på), och det var aldrig någon som kunde rida tillsammans, för alla var osams hela tiden. Vi hade dessutom en överenskommelse mellan oss och stallägaren från början (alltså vi två familjer som stod där) om att ingen annan skulle stå där, men bara för att jävlas så tog de in ytterligare en person (utan att ens fråga stallägaren först ska tilläggas ), som de sen favoriserade konstant.

Så, summan av det hela är att det är visst skönt att kunna dela upp stallpassen lite mellan sig, men det är väldigt mycket mer jobbigt att stå i samma stall som personer man tycker illa om.

 

[angelwings]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

*kl*

Jag står i ett ganska stort stall numera. Det är mycket folk som rör sig där, träningshästar kommer och går osv.
Jag är inte så social av mig så jag var lite orolig när vi flyttade dit. Men jag älskar det. Jag har aldrig trivts så bra i något stall förut.
Det har nog mest med att göra att jag gillar alla som är i stallet, så det underlättar mycket. Vi har samma syn på hästhållning och tja, det mesta. Jag känner mig aldrig 'dum' fast de flesta andra är mycket duktigare och mer 'seriösa' än mig. Däremot lär jag mig jättemycket, även om jag själv aldrig kommer att tävla så är det roligt att känna att det går framåt. När något 'klickar till' och bara plötsligt funkar. Har någon problem så hjälps man åt att lösa det. Tror även att det underlättar att det är 'full-service' stall, så man behöver inte tjafsa om hö och spån och foder osv för stallägarna fixar allt sånt.

Vill man ha sällskap finns det oftast någon att rida med, och när jag har dagar som jag helst håller mig för mig själv så är det ingen som säger något om det.

Jag mitt stall och stallkompisar.

 

[Mitrolle]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Jag har det gärna som jag har det nu. Delar ett mindre stall med flera andra och vi trivs himla bra ihop och vill ha hästarna skötta på samma vis. Det betyder att vi hjälps åt med fodringar och lägger på täcken och liknande åt varandra och får på så vis det även i gengäld.
Det är som att ha eget stall men med likasinnade vänner.

 

[syrran]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Ensam... för det mesta. Har lite inackorderingar mellan varven ... De senaste åren har jag bara tagit emot hästar sommartid för bete.

Uppskattar för det mesta att vara själv... även om det är trevligt med mänskligt sällskap i bland.

Nu samlar jag kraft för jag skall få 5 inackorderingar. (en ägare som tur är) De landar här under majmånad någon gång. De skall stå här ett år.... är det tänkt.
4 av dessa skall gå på lösdriften, men en av dem skall stallas upp....

Nåja det blir nog bra... ett år går fort...

 

[skjona]

Sv: Ensamma i stallet eller sällskap?

Vi har också eget stall hemma men ibland blir det faktiskt lite ensamt....
Det som är bra är att man kan gå och ta ut eller in hästarna i bara pyjamasen,vilket vi ofta gör.
Dessutom är jag lite av kontrollfreak och tror att ingen kan sköta mina hästar utom jag.
Det tråkiga är att aldrig ha ridsällskap av någon utanför familjen och att man aldrig kan få hjälp när man är ute på tävling på helgerna.