Enya
Trådstartare
Ja, det skulle jag vilja med Elins farmor! Himmel, den ena farmodern är värre än den andra!!!! Jag trodde inte att någon kunde vara värre än Erics och Isaacs farmor, men SÅ fel jag hade.
Första gången vi var hos henne så började hon med att oja sig över hur kall Elin var på händer och fötter, konstigt när bebisar faktiskt är lite kalla där och konstigt när vi kom uteifrån?? Sedan fortsatte hon med att vi ska se till att ha ersättning i flasknappen hela tiden annars får hon luft i magen. Men OJ det visste jag inte ALLS med tanke på mina två flaskuppfödda barn.....
Och det här med amningen, det borde jag ju göra, för det är det bästa, att jag inte har mjölk och har såriga bröst, vem lyssnar på sånt?? " Men då kan hon ju ligga och snutta för att det är mysigt" Men hallå, vill jag vara nån jävla napp med tanke på hur ont jag har/ hade då i brösten och hur nyttigt är blödande bröstvårter för en nyfödd?
Eftersom jag har två söner sedan tidigare så har jag fått köpa lite nytt och har lite lite gamla kläder sedan tidigare, men eftersom vi inte visste om könet förrän i v 34 så har vi inte hunnit köpa rosa och allt "flickigt" så... när vi åkte dit hade hon neutrala kläder på sig, förutom EN sak, en blå tröja. Och DEEET går ju inte alls för sig utan farmor bytte kläder till hennes yngsta dotters gamla rosa randiga fula kläder. Hennes dotter är 13 år.....
Sedan ska hon äta var fjärde timme och ska sova på sidan för annars kommer hennes kräk inte ut... Och givetvis är det enormt viktigt att hon rapar ordentligt efter varje mål, och enda sättet att få henne att göra det är att man håller henne mot axlen och buffar lätt i rumpan. Nej men Oj då.... finns det inga andra sätt och står det i lagen hur man ska göra?????
Eftersom jag har hundar så måste jag dammsuga varje dag, med tanke på att jag sliter ut en dammsugare på ett så betyder väl det att den används ofta i alla fall? Ja, varje dag, ibland mer än en gång!!!
Och det gör inget att hon skriker lite, hon rensar bara lungorna.....
I går åkte pappan och Elin till sin mor, nej jag fick inte följa med, och då passade hon på att gnälla över Elin blå fleeceoverall. Så hon köpte en ny i st 68 och krängde på ungen. " så att hon har att växa i". Hon blev irriterad över att jag hade gett henne en blå napp ( en av de två vi har.....) så hon köpte rosa och gav henne. Jag hade tagit på henne strumpbyxor, byxor, en body och en klänning + strumpor. Som ytterplagg hade hon en tunn overall med luva och fötter och ovanpå det den här fleeceoverallen med luva och så plus en vit mössa. På overallen finns så man kan vika in över händer och fötter. Sedan skulle hon ligga i vagnen med tjockt täcke och vindskyddet på. Men, givetvis, strumporna jag valt var för kalla!!!! Så hon köpte nya....rosa givetvis.
Hon förmanar i telefon och på MSN att vi ska klä på henne ordentligt, ringer varje dag och svarar då inte pappan genast så heter det " Nu ringer du omedelbart till mig".
Nästan det första hon sa när vi kom med Elin var, att hon kunde passa henne över natten så vi kunde sova.
Vi var hos henne i söndags, Eric och Isaac fick inte följa med för pappan till Elin, men han lovade att de skulle få det i veckan. Han var hos henne i går, men varken jag elelr barnen fick följa med. Tydligen ska "vi" dit på lördag och så ska HAN och Elin dit på tisdag nästa vecka. Jag börjar få nog......
Jag kom hem för en vecka sedan, förra torsdagen, och på fredag morgon fick pappan då spel för att en släkting till mina andra barn ringde och grattade och började tjaffsa om att vi ska skriva under det här med faderskapet och vårdnaden. Senare på kvällen berättade jag att Elin blivit lite gulare så jag ville höra om han också tyckte det och han ville åka akut på stört men då sa jag " men hon är inte påverkad alls av det, varken trött elelr utan aptit". Det räckte för att han skulle bli arg, hotade med att ringa polisen och ringde istället sin mor och beklagade sig så hon lät hälsa att hon ringer socialen om jag inte åker in med Elin. Jag gjorde dem till viljes så vi åkte in, och hela attityden från personalen på bb, som tog ett blodprov, var att det nog inte alls var gulsot för såå gul var hon ju inte, MEN etersom vi redan var där så tog de ett prov. Som inte visade något så vi åkte hem. När vi var hos hans mor på söndagen så tjaffsade hon hela tiden om hennes gulhet, som var samma som på fredagen. På måndagen tog vi Elin med samma gulhet och tog det där blodprovet i handen ( har glömt vad det heter nu igen ) och personalen tyckte inte alls at hennes gulhet var mycket att tala om och inget annat prov togs.
När vi åkte hem var det dags igen, pappan sa att vi skulle åka direkt till familjerätten och skriva papper men då sa jag att man ska ringa först och då vräker han av sig att " då ska jag fanimig inte skriva under alls" och i nästa sekund hotade han med advokat. Jag talade då om för honom lugnt att jag har mailat min bm på mvc om numret dit och jag hoppades på svar samma dag. Så när vi kom hem sa jag att han skulel ta det numret som jag fått och SJÄLV ringa dit och boka tid, vilket han gjorde. I tisdags var det dock dags igen, han meddelade att han skulle till sin mor i går och då sa jag att jag inte ville att han skulle åka redan vid 10 för jag vill inte vara utan Elin så länge, för jag skulle jobba på kvällen och antagligen inte komma hem förrän vid halv 9 på kvällen. Han blev arg och började med att hota med advokat igen, men då blev jag arg. Allt jag kände under 9 månader kom upp, all ångest jag haft för just det här kom fram och jag skällde ut honom. Jag har aldrig varit så arg i hela mitt liv, men det är inte sista gången jag skäller på honom. Han kom till mig senare på kvällen, fortsatte att vara sur och sa inget, och då talade jag om för honom att han har två val, att börja prata elelr att gå härifrån, för jag vill inte känna mig obekväm i mitt eget hem. Dessutom vill jag ha en ursäkt, men har ännu ingen fått. Jag talade om för honom att jag älskar honom och att det är ENDA anledningen till att vi är tillsammans, och att jag inte vill ha känslor för honom.
Jag berättade också att jag kommit till en punkt där jag antingen lägger mig ner och dör eller sätter ner en fot, och jag väljer det senaste. Jag var arg och känner fortfarande en viss ilska mot honom. Men trots det så åkte han till sin mamma i går med Elin, utan mig elelr mina barn. Jag biter ihop och försöker stå ut, men det går inte att alltid hålla på, det går inte att ta henne ifrån mig hur som helst, med orden om att jag ju inte ammar, men jag väntar på familjerättens tid, för jag vill ha någon bakom mig som b
säger samma saker som jag alltid gjort..... Ibland önskar jag att mina vänner pratar med honom elelr nåt, att någon hjälper mig när jag inte har mod nog att stå emot. Vad är jag så räd för? Jo att om jag inte gör som han vill så hämnas han.....
Förlåt, detta blev långt och handlade inte bara om Elins dumma farmor som berättar saker jag redan vet ( hade jag inte vetat allt det hon säger så hade mina barn inte funnits i mitt hem i dag....). Jag var bara så tvungen att skriva av mig lite, har ingen att prata med om det här. Elin är bara 9 dagar, men det känns som om jag bara får låna henne av pappan och hans mor, hon känns inte som min ens.
Och jag som ska jobba i kväll och gå på julfest efteråt, han kommer att säga att han ska stanna hemma hos sig med Elin då!!!! Att det inte är lönt att åka till mig!
Första gången vi var hos henne så började hon med att oja sig över hur kall Elin var på händer och fötter, konstigt när bebisar faktiskt är lite kalla där och konstigt när vi kom uteifrån?? Sedan fortsatte hon med att vi ska se till att ha ersättning i flasknappen hela tiden annars får hon luft i magen. Men OJ det visste jag inte ALLS med tanke på mina två flaskuppfödda barn.....
Och det här med amningen, det borde jag ju göra, för det är det bästa, att jag inte har mjölk och har såriga bröst, vem lyssnar på sånt?? " Men då kan hon ju ligga och snutta för att det är mysigt" Men hallå, vill jag vara nån jävla napp med tanke på hur ont jag har/ hade då i brösten och hur nyttigt är blödande bröstvårter för en nyfödd?
Eftersom jag har två söner sedan tidigare så har jag fått köpa lite nytt och har lite lite gamla kläder sedan tidigare, men eftersom vi inte visste om könet förrän i v 34 så har vi inte hunnit köpa rosa och allt "flickigt" så... när vi åkte dit hade hon neutrala kläder på sig, förutom EN sak, en blå tröja. Och DEEET går ju inte alls för sig utan farmor bytte kläder till hennes yngsta dotters gamla rosa randiga fula kläder. Hennes dotter är 13 år.....
Sedan ska hon äta var fjärde timme och ska sova på sidan för annars kommer hennes kräk inte ut... Och givetvis är det enormt viktigt att hon rapar ordentligt efter varje mål, och enda sättet att få henne att göra det är att man håller henne mot axlen och buffar lätt i rumpan. Nej men Oj då.... finns det inga andra sätt och står det i lagen hur man ska göra?????
Eftersom jag har hundar så måste jag dammsuga varje dag, med tanke på att jag sliter ut en dammsugare på ett så betyder väl det att den används ofta i alla fall? Ja, varje dag, ibland mer än en gång!!!
Och det gör inget att hon skriker lite, hon rensar bara lungorna.....
I går åkte pappan och Elin till sin mor, nej jag fick inte följa med, och då passade hon på att gnälla över Elin blå fleeceoverall. Så hon köpte en ny i st 68 och krängde på ungen. " så att hon har att växa i". Hon blev irriterad över att jag hade gett henne en blå napp ( en av de två vi har.....) så hon köpte rosa och gav henne. Jag hade tagit på henne strumpbyxor, byxor, en body och en klänning + strumpor. Som ytterplagg hade hon en tunn overall med luva och fötter och ovanpå det den här fleeceoverallen med luva och så plus en vit mössa. På overallen finns så man kan vika in över händer och fötter. Sedan skulle hon ligga i vagnen med tjockt täcke och vindskyddet på. Men, givetvis, strumporna jag valt var för kalla!!!! Så hon köpte nya....rosa givetvis.
Hon förmanar i telefon och på MSN att vi ska klä på henne ordentligt, ringer varje dag och svarar då inte pappan genast så heter det " Nu ringer du omedelbart till mig".
Nästan det första hon sa när vi kom med Elin var, att hon kunde passa henne över natten så vi kunde sova.
Vi var hos henne i söndags, Eric och Isaac fick inte följa med för pappan till Elin, men han lovade att de skulle få det i veckan. Han var hos henne i går, men varken jag elelr barnen fick följa med. Tydligen ska "vi" dit på lördag och så ska HAN och Elin dit på tisdag nästa vecka. Jag börjar få nog......
Jag kom hem för en vecka sedan, förra torsdagen, och på fredag morgon fick pappan då spel för att en släkting till mina andra barn ringde och grattade och började tjaffsa om att vi ska skriva under det här med faderskapet och vårdnaden. Senare på kvällen berättade jag att Elin blivit lite gulare så jag ville höra om han också tyckte det och han ville åka akut på stört men då sa jag " men hon är inte påverkad alls av det, varken trött elelr utan aptit". Det räckte för att han skulle bli arg, hotade med att ringa polisen och ringde istället sin mor och beklagade sig så hon lät hälsa att hon ringer socialen om jag inte åker in med Elin. Jag gjorde dem till viljes så vi åkte in, och hela attityden från personalen på bb, som tog ett blodprov, var att det nog inte alls var gulsot för såå gul var hon ju inte, MEN etersom vi redan var där så tog de ett prov. Som inte visade något så vi åkte hem. När vi var hos hans mor på söndagen så tjaffsade hon hela tiden om hennes gulhet, som var samma som på fredagen. På måndagen tog vi Elin med samma gulhet och tog det där blodprovet i handen ( har glömt vad det heter nu igen ) och personalen tyckte inte alls at hennes gulhet var mycket att tala om och inget annat prov togs.
När vi åkte hem var det dags igen, pappan sa att vi skulle åka direkt till familjerätten och skriva papper men då sa jag att man ska ringa först och då vräker han av sig att " då ska jag fanimig inte skriva under alls" och i nästa sekund hotade han med advokat. Jag talade då om för honom lugnt att jag har mailat min bm på mvc om numret dit och jag hoppades på svar samma dag. Så när vi kom hem sa jag att han skulel ta det numret som jag fått och SJÄLV ringa dit och boka tid, vilket han gjorde. I tisdags var det dock dags igen, han meddelade att han skulle till sin mor i går och då sa jag att jag inte ville att han skulle åka redan vid 10 för jag vill inte vara utan Elin så länge, för jag skulle jobba på kvällen och antagligen inte komma hem förrän vid halv 9 på kvällen. Han blev arg och började med att hota med advokat igen, men då blev jag arg. Allt jag kände under 9 månader kom upp, all ångest jag haft för just det här kom fram och jag skällde ut honom. Jag har aldrig varit så arg i hela mitt liv, men det är inte sista gången jag skäller på honom. Han kom till mig senare på kvällen, fortsatte att vara sur och sa inget, och då talade jag om för honom att han har två val, att börja prata elelr att gå härifrån, för jag vill inte känna mig obekväm i mitt eget hem. Dessutom vill jag ha en ursäkt, men har ännu ingen fått. Jag talade om för honom att jag älskar honom och att det är ENDA anledningen till att vi är tillsammans, och att jag inte vill ha känslor för honom.
Jag berättade också att jag kommit till en punkt där jag antingen lägger mig ner och dör eller sätter ner en fot, och jag väljer det senaste. Jag var arg och känner fortfarande en viss ilska mot honom. Men trots det så åkte han till sin mamma i går med Elin, utan mig elelr mina barn. Jag biter ihop och försöker stå ut, men det går inte att alltid hålla på, det går inte att ta henne ifrån mig hur som helst, med orden om att jag ju inte ammar, men jag väntar på familjerättens tid, för jag vill ha någon bakom mig som b
säger samma saker som jag alltid gjort..... Ibland önskar jag att mina vänner pratar med honom elelr nåt, att någon hjälper mig när jag inte har mod nog att stå emot. Vad är jag så räd för? Jo att om jag inte gör som han vill så hämnas han.....
Förlåt, detta blev långt och handlade inte bara om Elins dumma farmor som berättar saker jag redan vet ( hade jag inte vetat allt det hon säger så hade mina barn inte funnits i mitt hem i dag....). Jag var bara så tvungen att skriva av mig lite, har ingen att prata med om det här. Elin är bara 9 dagar, men det känns som om jag bara får låna henne av pappan och hans mor, hon känns inte som min ens.
Senast ändrad: