Får och företagande

Maxa

Trådstartare
Ska köpa nya får efter en tid utan.

Har en jordbruksfastighet med inriktningen "Skogsförvaltning" och har blivit avrådd av den revisor som deklarerade åt mig i år att ha fåruppfödningen i företagsform. Revisorn tyckte att jag skulle driva det som hobbyverksamhet. När jag hade får tidigare var verksamheten i min manlige fd sambos namn och då tyckte samma revisor att det var självklart för honom att driva "samma" verksamhet som företag och göra avdrag på moms. Alla jag känner driver sin fårverksamhet som företag. Vad är era erfarenheter av att driva fåruppfödning som hobbyverksamhet på Jordbruksfastighet?

Tidigare hade jag ca 20 Texel tackor men av olika anledningar blir det inte utpräglad köttras igen. Funderar främst på Gotlandsfår men även på Rya och kanske, kanske finull. Har "naturbete" delvis igenvuxen åker med mycket sly och helt uppvuxna träd mest björk, är det egentligen någon skillnad på hur de här tre raserna betar? Känns som att de flesta får betar åkermark, blir lätt att jämföra äpplen och päron då. Mina Texlar växte bra på naturbete men jag har hört att de inte är de mest effektiva att beta sån mark.
Det känns som att Rya och finull inte kan konkurrera ekonomiskt med Gotland vad gäller annat än ull. Gotland verkar få bättre klassning, snabbare tillväxt och populärare skinn, har jag missuppfattat det? Nu är det inte för att blir rik som jag skaffar får direkt men vill i alla fall gå i så lite förlust som möjligt.

Undrar även om någon har erfarenhet av Norrgårdens fårgrindar? Dom är billigare än de jag haft tidigare men hur är kvaliten?
 
Norrgårdens fårgrindar (och Kellfris) är inte riktigt lika hållbara som de andra märkena. Bättre rör, mer massa och bättre svetsfogar.

Byt revisor, till en mer uppdaterad och modern person! Är det månne en sådan där som tycker att man ska plantera gran på allt?
Det blir nog svårt att hålla sig på hobbynivå i inkomster, om man har inkomster från både slakt och skinn från Gotlandsfår.
Dessutom så vill man vara inne i momssystemet för investeringar i stängsel, fårgrindar och förbrukningsmaterial.

Och det är väl inte en revisor som ska råda dig till vilken verksamhet du ska bedriva, utan en mer produktionsinriktad rådgivare. Prata t.ex. med en rådgivare inom får hos Hushållningssällskapet.

Jag antar att du är enskild näringsidkare, och momsregistrerad och nyttjar detta för skogen, och att det finns mark på fastigheten som räknas som betesmark och/eller åkermark, eller som genom finns röjning/avverkning kan räknas som betesmark?

Så varför skulle du inte bedriva fårskötseln i din redan existerande enskilda firma? För att revisorn inte kan jordbruk kanske?

Har du, eller ser till att du skapar, minst 4 hektar jordbruksmark så kan du söka gårdsstöd och miljöstöd som t.ex. stöd för betesmarker (återigen, prata med en rådgivare på Hushållningssällskapet).

Det är väldigt bra betalt för slaktkropparna för närvarande.

Här är ett exempel på hur just vår lammproduktion ser ut:

Vi har 23-25 tackor av en Allmogeras i genbank, som är snäppet mindre än t.ex. Gotlandsfår, och med en något sämre tillväxttakt än Gotlandsfår och Finullsfår.
Vi får 2,0 lamm per tacka (enligt Elitlamm) och lammen föds i februari, så att vi ska kunna skicka en första grupp till slakt innan sommaren tagit slut och priset sjunker. En andra grupp skickas i oktober november de flesta åren.
Vi säljer de beredda skinnen på diverse marknader.
Som genbank säljer vi också en del lamm som livdjur, det brukar bli en åtta-tio lamm.
Vi är MV-fria, fotrötecertifierade, med i Elitlamm, och Gård & Djurhälsan. Vi är KRAV-anslutna.
Vi jobbar aktivt med förebyggande hälsovård på våra får, t.ex. genom kontroll på parasitstatus, och betesplanering, och vi söker "tackpengen", vi har en uträknad foderstat.
Vi odlar allt grovfoder till fåren själva, men köper färdigfoder (pellets) att ge till fåren vid högdräktighet och digivning.
Vår gård lämpar sig föga för spannmålsodling, men bra för vallodling. Vi har och stora arealer gammaldags naturbetesmarker.

Medelpriset per lamm i min senaste leverans (augusti 2021) var 1450 kr/lamm inklusive moms, med en medelvikt på 18 kg, klassning R-, fett 2+. Har kontrakt. I slutet av oktober åker nästa grupp iväg, men då har sannolikt priserna gått ner lite, tror jag får 1100 kr/lamm då, givet samma kvalitet.
Intäkter slakt blir ca 45.000

För skinnen tar jag mellan 1500 kr - 2500 kr beroende på kvalitet. Normala år (utan Corona) så säljer vi i stort sett slut på skinnen. Beredning och frakt räknar jag till 500 kr/skinn. Jag räknar med att intäktsvärdet är 1500/skinn.
Det ger ca 50.000 i intäkter på skinn varje år.


I år har vi sålt 9 st livdjur för totalt 17750 kr

Tackpengen ger ett bidrag på ca 8000 kr.
Utrotningshotad djurras 7000 kr

Gårdsstöd och miljöstöd ger närmare 80.000 kr/år

Intäkterna är alltså ca 200.000.

Sedan så kostar ju fåren också.
Vi lejer bort slåtter och pressning, ca 15000 kr
Då och då läggs en vall om utsmetat på flera år blir det 5000 kr/år
Inköp av kraftfoder 30000
inköp halm 5000
Stängselfix 10000
medlemskap och certifieringar 15.000
veterinär 10.000
Vård av maskiner, fårhus komplettering av grindar mm 10.000
En massa arbetstid, som man kan räkna på om man vill
summa ungefär 100.000.

Inte hobby i varje fall...
 
Norrgårdens fårgrindar (och Kellfris) är inte riktigt lika hållbara som de andra märkena. Bättre rör, mer massa och bättre svetsfogar.

Byt revisor, till en mer uppdaterad och modern person! Är det månne en sådan där som tycker att man ska plantera gran på allt?
Det blir nog svårt att hålla sig på hobbynivå i inkomster, om man har inkomster från både slakt och skinn från Gotlandsfår.
Dessutom så vill man vara inne i momssystemet för investeringar i stängsel, fårgrindar och förbrukningsmaterial.

Och det är väl inte en revisor som ska råda dig till vilken verksamhet du ska bedriva, utan en mer produktionsinriktad rådgivare. Prata t.ex. med en rådgivare inom får hos Hushållningssällskapet.

Jag antar att du är enskild näringsidkare, och momsregistrerad och nyttjar detta för skogen, och att det finns mark på fastigheten som räknas som betesmark och/eller åkermark, eller som genom finns röjning/avverkning kan räknas som betesmark?

Så varför skulle du inte bedriva fårskötseln i din redan existerande enskilda firma? För att revisorn inte kan jordbruk kanske?

Har du, eller ser till att du skapar, minst 4 hektar jordbruksmark så kan du söka gårdsstöd och miljöstöd som t.ex. stöd för betesmarker (återigen, prata med en rådgivare på Hushållningssällskapet).

Det är väldigt bra betalt för slaktkropparna för närvarande.

Här är ett exempel på hur just vår lammproduktion ser ut:

Vi har 23-25 tackor av en Allmogeras i genbank, som är snäppet mindre än t.ex. Gotlandsfår, och med en något sämre tillväxttakt än Gotlandsfår och Finullsfår.
Vi får 2,0 lamm per tacka (enligt Elitlamm) och lammen föds i februari, så att vi ska kunna skicka en första grupp till slakt innan sommaren tagit slut och priset sjunker. En andra grupp skickas i oktober november de flesta åren.
Vi säljer de beredda skinnen på diverse marknader.
Som genbank säljer vi också en del lamm som livdjur, det brukar bli en åtta-tio lamm.
Vi är MV-fria, fotrötecertifierade, med i Elitlamm, och Gård & Djurhälsan. Vi är KRAV-anslutna.
Vi jobbar aktivt med förebyggande hälsovård på våra får, t.ex. genom kontroll på parasitstatus, och betesplanering, och vi söker "tackpengen", vi har en uträknad foderstat.
Vi odlar allt grovfoder till fåren själva, men köper färdigfoder (pellets) att ge till fåren vid högdräktighet och digivning.
Vår gård lämpar sig föga för spannmålsodling, men bra för vallodling. Vi har och stora arealer gammaldags naturbetesmarker.

Medelpriset per lamm i min senaste leverans (augusti 2021) var 1450 kr/lamm inklusive moms, med en medelvikt på 18 kg, klassning R-, fett 2+. Har kontrakt. I slutet av oktober åker nästa grupp iväg, men då har sannolikt priserna gått ner lite, tror jag får 1100 kr/lamm då, givet samma kvalitet.
Intäkter slakt blir ca 45.000

För skinnen tar jag mellan 1500 kr - 2500 kr beroende på kvalitet. Normala år (utan Corona) så säljer vi i stort sett slut på skinnen. Beredning och frakt räknar jag till 500 kr/skinn. Jag räknar med att intäktsvärdet är 1500/skinn.
Det ger ca 50.000 i intäkter på skinn varje år.


I år har vi sålt 9 st livdjur för totalt 17750 kr

Tackpengen ger ett bidrag på ca 8000 kr.
Utrotningshotad djurras 7000 kr

Gårdsstöd och miljöstöd ger närmare 80.000 kr/år

Intäkterna är alltså ca 200.000.

Sedan så kostar ju fåren också.
Vi lejer bort slåtter och pressning, ca 15000 kr
Då och då läggs en vall om utsmetat på flera år blir det 5000 kr/år
Inköp av kraftfoder 30000
inköp halm 5000
Stängselfix 10000
medlemskap och certifieringar 15.000
veterinär 10.000
Vård av maskiner, fårhus komplettering av grindar mm 10.000
En massa arbetstid, som man kan räkna på om man vill
summa ungefär 100.000.

Inte hobby i varje fall...
Vad glad jag blir för ett så detaljerat svar och framför allt på kostnader och intäkter. Det är svårt att få konkreta exempel på just det även om det naturligtvis varierar.

Angående revisorn så var han påläst på jordbruk när min fd sambo anlitade honom men nu var råden han gav helt annorlunda. Kanske är jag bara paranoid men faktum kvarstår att som kvinna blir man ofta behandlad annorlunda än sin manliga vänner. Just vad gäller får kanske det lätt kan uppfattas att man skaffar dom för att få nåt att sticka lite sockar av... Vet inte om det är nån större skillnad i och för sig att ha får för att dom ska hålla markerna öppna. Har frågat runt i bekantskapskretsen och ingen ser att det finns det några fördelar att driva jordbruksföretag som hobby eller finns det nåt vi missat? Ska fråga runt och hitta nån annan revisor nästa år kanske hushållningssällskapet eller LRF kan hjälpa till.

Har nu bokat 5 tacklamm som hämtas till veckan det blev Gotlands får. Köper dom av en kvinna som började strax efter mig med får så vi har träffats tidigare. Superseriös på alla sätt och har jättefina djur. Bad att hon skulle välja ut djuren då jag bara såg små, små pyttesmå söta lamm.

Säljaren hade Leicester också och dom såg trevliga ut speciellt skinnen. Nej, jag ska inte ha tunga får men om någon vet av nåt Leicester tacklamm i Norr eller Västerbotten så hör gärna av er man kan ju alltid ändra sig. Dessutom behöver man inte ha så många såna då blir den sammanlagda vikten liten. :o

Blev lite förvånad över hur billigt du lejer bort slåttern. Jag har bara lejt bort pressning och plastning så återigen svårt att jämföra. Hade dessutom mer vall än enbart till mina får återigen svårt att jämföra. Allt som har med vallfoder att göra är billigare "söderut". Nu kommer jag köpa in allt foder så just det spelar ingen roll. Blev även glatt överraskad över din inkomst från slakten är tydligen helt andra priser mot när jag hade får sist.

När jag slutade med får sist så trodde jag inte att jag skulle börja om. Kände en stor lättnad men även vemod och saknad när jag slutade med får. I våras kändes det som ett ont måste att skaffa en ny besättning. Nu ser jag fram emot det och det känns enbart roligt. Blir mindre jobb nu då jag bla köper in allt foder. En god vän tyckte att ett nytt liv naturligtvis innehöll ny gård, ny man OCH nya får. Måste nog lägga till en ny hund också då min WK är 13 år och min Holländare 4 år har spondylos. Så jag saknar i princip helt vallhund och till hälften ridsällskap. Den gamla ska få gå lite med fåren i fålla på slät mark så de små liven i alla fall har varit nära en hund. Klarar mig nog bra utan vallhund men om nåt rovdjur skrämmer bort fåren kan det nog bli svårt att hitta igen dom med enbart foderhink.

När jag frågat om kronor och ören har det varit svårt att få svar, kanske det är lite ofint att fråga människor i verkliga livet om sånt. Så tack för ditt svar som var konkret och gav massor av information.
 
Vad glad jag blir för ett så detaljerat svar och framför allt på kostnader och intäkter. Det är svårt att få konkreta exempel på just det även om det naturligtvis varierar.

Angående revisorn så var han påläst på jordbruk när min fd sambo anlitade honom men nu var råden han gav helt annorlunda. Kanske är jag bara paranoid men faktum kvarstår att som kvinna blir man ofta behandlad annorlunda än sin manliga vänner. Just vad gäller får kanske det lätt kan uppfattas att man skaffar dom för att få nåt att sticka lite sockar av... Vet inte om det är nån större skillnad i och för sig att ha får för att dom ska hålla markerna öppna. Har frågat runt i bekantskapskretsen och ingen ser att det finns det några fördelar att driva jordbruksföretag som hobby eller finns det nåt vi missat? Ska fråga runt och hitta nån annan revisor nästa år kanske hushållningssällskapet eller LRF kan hjälpa till.

Har nu bokat 5 tacklamm som hämtas till veckan det blev Gotlands får. Köper dom av en kvinna som började strax efter mig med får så vi har träffats tidigare. Superseriös på alla sätt och har jättefina djur. Bad att hon skulle välja ut djuren då jag bara såg små, små pyttesmå söta lamm.

Säljaren hade Leicester också och dom såg trevliga ut speciellt skinnen. Nej, jag ska inte ha tunga får men om någon vet av nåt Leicester tacklamm i Norr eller Västerbotten så hör gärna av er man kan ju alltid ändra sig. Dessutom behöver man inte ha så många såna då blir den sammanlagda vikten liten. :o

Blev lite förvånad över hur billigt du lejer bort slåttern. Jag har bara lejt bort pressning och plastning så återigen svårt att jämföra. Hade dessutom mer vall än enbart till mina får återigen svårt att jämföra. Allt som har med vallfoder att göra är billigare "söderut". Nu kommer jag köpa in allt foder så just det spelar ingen roll. Blev även glatt överraskad över din inkomst från slakten är tydligen helt andra priser mot när jag hade får sist.

När jag slutade med får sist så trodde jag inte att jag skulle börja om. Kände en stor lättnad men även vemod och saknad när jag slutade med får. I våras kändes det som ett ont måste att skaffa en ny besättning. Nu ser jag fram emot det och det känns enbart roligt. Blir mindre jobb nu då jag bla köper in allt foder. En god vän tyckte att ett nytt liv naturligtvis innehöll ny gård, ny man OCH nya får. Måste nog lägga till en ny hund också då min WK är 13 år och min Holländare 4 år har spondylos. Så jag saknar i princip helt vallhund och till hälften ridsällskap. Den gamla ska få gå lite med fåren i fålla på slät mark så de små liven i alla fall har varit nära en hund. Klarar mig nog bra utan vallhund men om nåt rovdjur skrämmer bort fåren kan det nog bli svårt att hitta igen dom med enbart foderhink.

När jag frågat om kronor och ören har det varit svårt att få svar, kanske det är lite ofint att fråga människor i verkliga livet om sånt. Så tack för ditt svar som var konkret och gav massor av information.
Att slåttern blir så "billig" för mig, beror på att jag samäger (50%) av slåtterkrossen, vändare och strängare (nyare större maskiner) med en granne, som har större traktor än vår. Vår 88 hk räcker inte till för att köra de största maskinerna.

Så för de momenten betalar jag en liten symbolisk summa (dieselpeng), medan jag betalar fullt för pressen. Köper själv plast och nät.

Nä, ibland blir man frustrerad som kvinnlig bonde, även om det blir allt bättre.

Det är vidrigt att gå in i "maskinaffären" för att titta på ett redskap eller en maskin, och bli ignorerad, eller att säljaren vänder sig till "medföljande" make, som inte är jordbrukaren i familjen, oavsett om man bokat tid.

Eller när någon som vill köpa skogsråvara söker maken men inte mig, erbjuder skogsträffar m.m. Det är ju jag som sköter även skogen (om än inte själv).

Bland rådgivarna på t.ex. Hushållningssällskapet tycker jag att det är mycket bättre. Inte alls sådär "gammaldags fördomsfullt".

Go for it! Det är väl självklart att ha fåren i företagsform (inte hobby) på den redan existerande gården.

Det vore en annan sak om du hade 3-4 tackor som sällskap utan att få lamm och för att träna en vallhund, och inte redan hade en gård med jordbruksmark.

Det går att få lönsamhet även i mindre besättningar med får, men för att skapa en heltidslön krävs lite större besättningar.
 
@skogaliten
Ser du några "fallgropar" som fårägare ofta gör?
Det verkar vara rätt vanligt (iaf i inlägg på FB) att många fårägare inte får ihop det.
 
@skogaliten
Ser du några "fallgropar" som fårägare ofta gör?
Det verkar vara rätt vanligt (iaf i inlägg på FB) att många fårägare inte får ihop det.
Fallgropar finns det många runt fårhållning.

Det absolut viktigaste för att uppnå rimlig lönsamhet, är faktiskt att ta till sig vederhäftig kunskap om får, alltså baskunskaperna om sådant som tackans och lammets näringsbehov under fåråret, vikten av att jobba med förebyggande hälsovård inklusive att på olika sätt hålla nere parasittrycket, och att ha tillräckligt med betesmark, av rätt typ relativt ras, antal får och produktionsform...

Eller, uttryckt annorlunda: friska djur i rätt hull, ger enklare lamningar, och tackor som orkar ta hand om sina lamm, lammen som mår väl, växer bra, och produkterna kött, ull och skinn blir av god kvalitet.

Det är tillämpad kunskap som behövs.

De vanligaste misstagen framför allt i mindre besättningar, är fel foder till tackorna, som dessutom ofta serveras så att de inte kan utnyttja fodret optimalt (för grovt och långstråigt, för lågt näringsinnehåll under dräktigheten och lammens första veckor bl.a.), och att man inte håller nere parasittrycket genom t.ex. betesplanering.

Det är svårt att köpa grovfoder till får, så vill man få fram fina djur, så måste man endera odla själv, eller skapa ett samarbete med någon som odlar vall, och som kan skörda i rätt tid för att få fram fårfoder.

Att lära sig räkna foderstat, är inte alls så komplicerat, och väl värt ansträngningen.
 

Liknande trådar

S
Hästmänniskan Hoppas att någon kan hjälpa mig hitta information om detta. Jag har köpt en jordbruksfastighet med tax.kod 120, finns boningshus o ett...
Svar
8
· Visningar
4 747
Senast: jolly_jumper
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp