Turali
Trådstartare
Jag har en dalmatinertik som är nyss fyllda 5, och som på senaste tiden uppvisat lite märkliga beteenden.
Hon har alltid druckit ganska sparsamt, och jag har reagerat på hur lite hon har druckit i jämförelse med hur mycket hon rört sig. Det är ingen stillsam hund, utan det är full rulle som gäller då hon är utomhus. För att öka vattenintaget har jag under de senaste åren haft som rutin att hälla på lite vatten på maten precis innan jag ställt ner den.
För ett år sedan kastrerades hon, och lyckades i samma vända pricka in en av de få procent som blir inkontinenta efter ingreppet. Även om hon fortfarande inte drack särskilt mycket, lyckades det ständigt bli kissfläckar av varierande storlek på både golv och möbler i samband med att hon slappnade av/ hoppade upp och ned. Jag fick börja begränsa vattenintaget för att minska olyckorna, och det var ingenting som varken hon eller jag trivdes med.
Det blev ett veterinärbesök, och så småningom fick vi recept på medicin mot inkontinensen. Det ges i munnen 3 ggr/dag och har full styrka i endast 3 timmar. Även om jag hade trivts bättre med en medicin som inneburit mindre krångel och varit verksam under en längre tid, har det trots allt fungerat.
Kissfläckarna försvann och hon har de senaste månderna kunnat dricka obehindrat utan att det skett några mindre olyckor.
Till problemet - de senaste veckorna (ca. 1,5 mån.) har hon börjat dricka betydligt mer vatten (inga problem att tömma några vattenskålar om dagen. Har hon väl börjat dricka slutar hon inte förrän skålen är tom), i kombination med att hon gått ner i vikt. Därtill fungerar inte längre medicinen som den ska - utan hunden har 1-2 gånger i veckan kissat gigantiska pölar inomhus, utan att säga till innan - trots att hon i vissa fall fått medicinen nyligen. Ikväll hann det knappt gå en halvtimme innan det var kiss över en stor del av köksgolvet, t. ex.
Jag befarade diabetes, men tycker att hennes allmäntillstånd borde vara påverkat - vilket det inte är. Hon är precis lika sprallig och aktiv som i vanliga fall. Folk i omgivningen trodde det kunde vara UVI, och hon får sedan 5 dygn tillbaka tillskott av C-vitamin för att se om det hjälper. Dock ser hon inte ut att ha ont när hon kissar, utan är precis som vanligt. Därtill har jag precis bytt foder, och just nu får hon ett med 19% fett i, och det har blivit en liten skillnad på hullet. Hon ser inte längre utmärglad ut, och revbenen syns inte lika tydligt som de ha gjort (jag brukar hålla henne slimmad, men så smal hon vairt de senaste veckorna har hon inte varit tidigare).
Någon som har en idè om vad det kan vara?
Jag har bokat tid hos en distriktsveterinär för urin- och blodprov nästa vecka, men har planerat att boka om tiden. Hon är inte den veterinären jag brukar gå till, och som det ser ut i dagsläget skulle jag helst vilja åka in med hunden den här veckan för en undersökning.
Tror ni att det är någonting som inte stämmer - eller överreagerar jag?
Vad finns det för olika sjukdomar som stämmer in på symptomen?
Jag vill vara påläst innan jag åker till veterinären för att kunna ställa frågor om det skulle visa sig vara någonting - jag tycker inte om att åka iväg oförberedd och bara ha veterinärens ord som källa.
Hon har alltid druckit ganska sparsamt, och jag har reagerat på hur lite hon har druckit i jämförelse med hur mycket hon rört sig. Det är ingen stillsam hund, utan det är full rulle som gäller då hon är utomhus. För att öka vattenintaget har jag under de senaste åren haft som rutin att hälla på lite vatten på maten precis innan jag ställt ner den.
För ett år sedan kastrerades hon, och lyckades i samma vända pricka in en av de få procent som blir inkontinenta efter ingreppet. Även om hon fortfarande inte drack särskilt mycket, lyckades det ständigt bli kissfläckar av varierande storlek på både golv och möbler i samband med att hon slappnade av/ hoppade upp och ned. Jag fick börja begränsa vattenintaget för att minska olyckorna, och det var ingenting som varken hon eller jag trivdes med.
Det blev ett veterinärbesök, och så småningom fick vi recept på medicin mot inkontinensen. Det ges i munnen 3 ggr/dag och har full styrka i endast 3 timmar. Även om jag hade trivts bättre med en medicin som inneburit mindre krångel och varit verksam under en längre tid, har det trots allt fungerat.
Kissfläckarna försvann och hon har de senaste månderna kunnat dricka obehindrat utan att det skett några mindre olyckor.
Till problemet - de senaste veckorna (ca. 1,5 mån.) har hon börjat dricka betydligt mer vatten (inga problem att tömma några vattenskålar om dagen. Har hon väl börjat dricka slutar hon inte förrän skålen är tom), i kombination med att hon gått ner i vikt. Därtill fungerar inte längre medicinen som den ska - utan hunden har 1-2 gånger i veckan kissat gigantiska pölar inomhus, utan att säga till innan - trots att hon i vissa fall fått medicinen nyligen. Ikväll hann det knappt gå en halvtimme innan det var kiss över en stor del av köksgolvet, t. ex.
Jag befarade diabetes, men tycker att hennes allmäntillstånd borde vara påverkat - vilket det inte är. Hon är precis lika sprallig och aktiv som i vanliga fall. Folk i omgivningen trodde det kunde vara UVI, och hon får sedan 5 dygn tillbaka tillskott av C-vitamin för att se om det hjälper. Dock ser hon inte ut att ha ont när hon kissar, utan är precis som vanligt. Därtill har jag precis bytt foder, och just nu får hon ett med 19% fett i, och det har blivit en liten skillnad på hullet. Hon ser inte längre utmärglad ut, och revbenen syns inte lika tydligt som de ha gjort (jag brukar hålla henne slimmad, men så smal hon vairt de senaste veckorna har hon inte varit tidigare).
Någon som har en idè om vad det kan vara?
Jag har bokat tid hos en distriktsveterinär för urin- och blodprov nästa vecka, men har planerat att boka om tiden. Hon är inte den veterinären jag brukar gå till, och som det ser ut i dagsläget skulle jag helst vilja åka in med hunden den här veckan för en undersökning.
Tror ni att det är någonting som inte stämmer - eller överreagerar jag?
Vad finns det för olika sjukdomar som stämmer in på symptomen?
Jag vill vara påläst innan jag åker till veterinären för att kunna ställa frågor om det skulle visa sig vara någonting - jag tycker inte om att åka iväg oförberedd och bara ha veterinärens ord som källa.
Senast ändrad:
