Det verkar inte vara helt ovanligt att börja få problem runt 40, när musklerna börjar bli lite svagare. Det kan hända även de som inte fött barn, men kan ändå vara bra att kolla upp så det inte är nån förlossningsskada som ligger bakom. Jag brast grad 3, återhämtade mig bra, men började läcka c:a 6 år efter min förlossning. När jag sen började luska lite i det upptäckte jag att jag ett tag haft fler symptom som jag inte tänkt så mycket på, t.ex. tampong på sned, tar in vatten vid bad, svårt med tarmtömning... Det har blivit värre och fler symptom på sistone, och jag har efter många om och men fått muskelskador och framfall konstaterat. Ska operera mig i höst och fixa det som går. Dock ingen inkontinensoperation eftersom jag inte känner att just läckagen besvärar eller begränsar mig, men det där är ju så individuellt.
Tyvärr verkar många gynekologer som inte kan förlossningsskador säga "allt ser bra ut, men gå hem och knipträna", och det kan vara bra att hålla sig lite skeptisk till den bedömningen. Visst hjälper knipträning många, men jag håller med de som tipsar om att se till att få komma till en fysioterapeut inriktad på bäckenbotten, innan du börjar knipträna järnet, och kanske får ont/blir överspänd. Det är också vanligt (och onödigt) att gå och tro att det är ens eget fel att man läcker för att man slarvat med knipträningen, när det kanske inte alls handlar om det . Själv får jag ont av att göra knip. Det är enligt min fysio för att min intakta muskulatur kämpar för hårt för att få till knipet när de pajade musklerna inte hjälper till, så jag bör inte göra starka knip överhuvudtaget.
Annat tänkvärt min fysio har sagt är att inte säkerhetskissa ofta för att undvika läckage. Då kan man lätt börja få täta trängningar och bli sämre på att hålla sig. Bättre att använda skydd i så fall om man är orolig. Men det finns också stöd för urinröret som kan sättas in i slidan tillfälligt vid t.ex. träning.
