Från "ridskoleridning" till "privatridning"?

Taefill

Trådstartare
Innan någon tar illa upp vill jag säga att självklart finns det massor av duktiga ridskoleryttare som rider med fingertoppskänsla och i harmoni med hästen, likaväl som det finns privatryttare som rider som krattor. Jag visste bara inte vad jag skulle kalla det, därav rubriken.

Jag har en bekant som har ridit på ridskola. Min bekanta är vad jag skulle kalla en "typisk ridskoleryttare", det vill säga tycker väldigt mycket om hästar och är positiv till det mesta, men är lite för inrutad i sitt tankesätt. H*n sitter på hästen och tänker på att handen ska vara där, hälen nedtrampad, ryggen rak etc. istället för att känna tillsammans med hästen hur det ska vara.
H*n rider också lite "ridskoleridning", att tyglarna ska vara en viss längd, man börjar trava efter visst många minuter skritt och så vidare.

Detta sammanslaget gör att min bekanta har svårt för att få ett bra samspel med hästen. Jag skulle säga att det beror på att h*n rider för mycket enligt boken och med för lite känsla, men det är bara hur jag ser det.

Nu ska min bekanta eventuellt börja rida lite mer på några privathästar i "mitt" stall, och de är mycket känsligare än ridskolehästarna. De hästar h*n ridit än så länge har varit snälla men känsliga. När min bekanta då ridit har hästarna varit spända och "svåra". Jag har försökt förklara för min bekanta hur dessa hästar bör ridas, men det är svårt. För mig är det inte svårt att slappna av, vara mjuk i handen, följa med etc. men för min bekanta är det otydligt och svårt att förstå hur man gör. Har ni några förslag på hur jag kan förklara på ett bra sätt? Några bra knep kanske, som gör att h*n lättare hittar "känslan" och släpper lite på "ridskoletänket"?

Jag tar tacksamt emot alla förslag på hur jag kan hjälpa min bekanta till rätta på hästryggen!
 
Sv: Från "ridskoleridning" till "privatridning"?

Jag tror det är svårt att lära ut känsla. Ett sätt kan ju vara att du rider hästen medan hon tittar på och lite då och då stannar upp för att förklara hur du gör och varför. Då ser hon skillnad på ridning och ridning. Och sen får hon prova lite medan du är med. Svårt att begära att en ryttare ska ändra stil på en kafferast, sånt tar tid. Beröm även de små framstegen.
 
Sv: Från "ridskoleridning" till "privatridning"?

Det är skillnad på känsla och teknik. Tona ner hjälperna är ofta en bra att börja med när det gäller känsligare privathästar. Ofta gör ridskoleryttare rätt men i för stora drag eller vad man ska säga. För stora och tydliga hjälper för att känsliga privathästar som är vana vid små små osynliga hjälper ska förstå.

Saknar bekanten känslan så börja med sitsträning, longera och koncentrera er på sitsen enbart, avslappnad med rätt sits så blir man följsam och med det blir även hästen avslappnad och slutar spänna sig och blir lättare att rida.

Sen tror jag även att med sitsträning utan med inblandning av tyglarna lära sig att fatta galopp på rätt sätt etc så kommer det nog bli bra. Dom flesta blir förvånade när dom upptäcker hur lite det krävs för att hästen ska lyssna.
 
Sv: Från "ridskoleridning" till "privatridning"?

Hon är förmodligen ganska spänd själv. Gör lite sitsövningar där hon inte behöver rida, utan bara åka med och slappna av - förslagvis på lina.

När hon kan "åka runt" på en häst utan att hålla på och inverka hela tiden så kommer hästen att kunna slappna av lite mer, och ni har plocka isär hjälperna. Vad är det som stör - hård hand, klumpig skänkel, mothållande hjälper?
 
Sv: Från "ridskoleridning" till "privatridning"?

Vad anser din bekant själv? Vill hon ha hjälp? Anser hon att hon har problem? Är hon mottaglig för hjälp och råd?

Kan det vara så enkelt att hon är spänd och nervös och att det smittar av sig på hästarna. Och hon kanske inte vill kännas vid/är medveten om det själv. När man är rädd så spänner man sig/håller vid med det man känner till. Det är lätt att fastna i beteendet utan att veta om det.

Eller är hon typen som kan och därmed ska hon göra som hon lärt sig. Och hästarna ska funka på det?
 
Sv: Från "ridskoleridning" till "privatridning"?

Hon kanske försöker "göra" för mycket för snabbt? (Delvis för att hon är rädd för kritik eftersom hon är på nytt stall) Kanske vore det bra att bara lalla runt någon ridomgång (eller en halv). Lalla runt=inte göra så mycket utom att lära känna hästen. Helt strunta i att det står någon och fnissar över den usla formen eller vadsom vid staketet.

http://www.jakobslund.se/dadde/kap7del2.htm

I början av varje ridpass får mina elever alltid först rida "träningsoverallen". Det gäller både med yngre och äldre hästar och innebär att de först skritta några minuter. Därefter rider de i trav , lättridning , på ridbanan. Omväxlande på fyrkantsspåret och stora volter och andra vägar lämpliga för häst i fri trav. Ofta byte av varv.. Ryttaren har upprätt överliv, intill varandra burna händer med mycket lätt förbindelse med hästens mun. Växlar då och då med nedsittning.

Efterhand övergår traven i galopp. Samma sak i galopp men då sitter ryttaren i sadeln. Under denna ridning gäller "aktiv passivitet" ("Daddes paradox"), vilket innebär att ryttarna med sin kropp är passiv men hjärnan är aktiv - för att studera hur hästen uppträder - vad han tänker, om han är orolig för något och det viktigaste - hur hästen rör sig. Ryttaren ska vid denna uppvärmning inte försöka få hästen att gå "i hållning", då detta dels inte medger fri blodstransport till halsens alla muskler och dels inte visar hästens naturliga sätt att vilja bära sitt huvud.

Tränaren anger endast ev tempoändring, för att ryttaren ska hitta det tempo, som får hästens bakbensvinklarna att röra sig bäst. "Träningsoverallens" uppgift är tvåfaldig. Den fungerar dels som uppvärmning och uppmjukning och dels visar den hästens form och sätt att röra sig. Rör sig hästen naturligt och bra är allt gott och väl. Alla är nöjda , glada och stolta.

Försöker göra det vid framridningen på ridskola :D (även med hästar som kör nosen i vädret totalt) men för vissa ridlärare måste man smyga för att inte få skäll om "formen" och det är lite pinsamt med folk på läktaren som garanterat fnissar om usel ridning.
 
Senast ändrad:
Sv: Från "ridskoleridning" till "privatridning"?

Är det du eller din bekanting som har problem med personens ridning?

Du anser att din bekant har för lite "ryttarkänsla".
Så länge personen inte gör hästarna illa, och hästägarna inte surar: låt din bekant ha roligt med hästarna och få ridtimmar.
Med ridtimmarna kommer säkert mer "ryttarkänsla".

Om din bekant tycker att det är problem, torde väl personen själv be om råd?

Jag hoppas att din kritik av din bekants ridkunskaper på ett öppet forum handlar om äkta omtänksamhet och inte bara översittaraktigt påpekande att personen inte är så duktig på att rida som du tycker att den ska vara.

Det låter som om du har för mycket åsikter och vill lägga dig i och kanske är det inte så kul för din bekant att inte få prova sig fram själv!

Jag kan ha misstolkat innehållet i trådstarten helt, men det är tyvärr så här jag uppfattar tråden.:o
 
Sv: Från "ridskoleridning" till "privatridning"?

Jag uppfattade det inte riktigt så utan tänkte mig att bekantingen bett om hjälp. Om den inte har gjort det så tycker jag inte den behöver det heller (som du tänkte).

Jag måste hålla med om att det kanske är just att ts, eller någon annan, hänger på staketet till ridbanan som är problemet... stressar upp med kritiska blickar. Man behöver ju inte veta exakt vad det är som gör att hästen beter sig annorlunda och det kan ta tid att lära känna en häst, för att inte tala om -för en häst att lära känna en ryttare.
 
Sv: Från "ridskoleridning" till "privatridning"?

Hinner inte svara på alla bra tips nu, men jag vill iallafall slänga in ett svar här :)

Min bekanta har inte rakt ut sagt "Kan du hjälpa mig?", däremot frågar h*n mig om diverse saker och påpekar att h*n är grön och så vidare. Jag tänkte därför kolla efter tips på hur jag kan hjälpa personen lite.

H*n har ridit ut i sällskap med mig (på, som sagt, snälla hästar förstås!) och hästarna blir spända och stressade på ett sätt som inte är bra för dem, vilket i längden kan göra att ägaren inte vill att min bekanta rider mer. Därför vill jag mota problemet innan det hinner bli ett fullskaligt problem, så att säga.

Bortsett från min bekantas "brist på känsla" är h*n en ganska duktig ryttare som säkert kan ha massor med kul med hästarna h*n nu fått chansen att rida, men h*n behöver lite vägledning i början för att det ska bli så bra som möjligt :)
 
Sv: Från "ridskoleridning" till "privatridning"?

Det där har inte så mycket med ridskola och inte att göra, det lär man sig genom att rida känsliga hästar för en bra tränare. Jag har ridit både ridskola och privat i många år, men känslan för vad just en specifik häst behöver, och förmågan att få en spänd häst att slappna av, det lärde jag mig när min ridskola köpte in några lite känsligare hästar, och jag fick en bra tränare som hjälpte mig att förstå hur jag skulle rida dem.

Vad rider bekanten på för ridskola, det låter snarare som att det brister där? På en bra ridskola är det ju helt vanliga lättklasshästar som går, ungefär lika känsliga som vilken häst som helst. Om ridskolan har känsliga hästar, får hon rida dem, eller är hon fortfarande såpass grön i ridningen att hon får de stadiga trotjänarna, som inte är så känsliga för ryttarens hjälper?

Har man inte ridit känsliga/spända/framåt hästar, så kan det bli jättesvårt. Bästa sättet att lära sig är en bra läromästare, och det borde ridskolan kunna ha. Sen är det inget man lär sig i en handvändning, om man inte är ovanligt jättebegåvad, men det är ju det ridskolan är till för. Bättre att lära sig där, där man har tränarhjälp, än på privathästar man ska rida själv, tycker jag. Privathästar är bra för att få mängdträning och lära sig att lägga upp träningspassen självständigt, att kunna lösa problemen själv, men just det tekniska och få bättre känsla, finliret alltså, har åtminstone jag lärt mig mycket mer på ridskolan än på privathästar.
 
Sv: Från "ridskoleridning" till "privatridning"?

Exakt. Såvitt jag märkt är ridskolehästar som hästar är mest. Vissa är känsliga och några, extremt få, oftast en per ridskola, är seg (och då får man hantera det ;) ).
 
Senast ändrad:
Sv: Från "ridskoleridning" till "privatridning"?

Hinner inte svara på alla bra tips nu, men jag vill iallafall slänga in ett svar här :)

Min bekanta har inte rakt ut sagt "Kan du hjälpa mig?", däremot frågar h*n mig om diverse saker och påpekar att h*n är grön och så vidare. Jag tänkte därför kolla efter tips på hur jag kan hjälpa personen lite.

H*n har ridit ut i sällskap med mig (på, som sagt, snälla hästar förstås!) och hästarna blir spända och stressade på ett sätt som inte är bra för dem, vilket i längden kan göra att ägaren inte vill att min bekanta rider mer. Därför vill jag mota problemet innan det hinner bli ett fullskaligt problem, så att säga.

Bortsett från min bekantas "brist på känsla" är h*n en ganska duktig ryttare som säkert kan ha massor med kul med hästarna h*n nu fått chansen att rida, men h*n behöver lite vägledning i början för att det ska bli så bra som möjligt :)

Fast vissa människor har alltid brist på känsla, de spelar ingen roll hur mycket de rider så hittar de aldrig känslan. Men som tips, rid ut i skogen på långa tyglar över stock och sten och låt ryttare få lära sig lita på hästen och känna hur små signaler som kan tänkas behövas. Där jag rider så får nybörjarna alltid rida i skogen ungefär varannan gång just för att få in känslan för rörelsen, känna hur man påverkar hästen osv.
När jag hade egen häst och skulle låta någon börja rida honom så började vi alltid med långa skritturer i skogen, dels fick hästen en chans att lära känna ryttaren, dels blir det inte den där "spända förväntan" om man rider i paddock/ridhus att man måste prestera något. På turen i skogen kan man sedan lägga in lite trav och galopp när man känner att det passar och fungerar.
 

Liknande trådar

Hästhantering Jag rider på en ridskola där om man är stallvärd får åka och tävla med ridskolehäst samt tävla på lokala tävlingar som klubben anordnar...
Svar
18
· Visningar
3 051
Senast: Cambrie
·
Hästhantering Hej! Jag har en medryttarhäst som jag haft nu i 2 år. Han är en rätt kraftig connemara, 10 år och importerad från Irland. Jag tror att...
Svar
15
· Visningar
2 754
Senast: Sel
·
Hästmänniskan Hej Jag står på ett stall där det även är en ridskola så de har en anställd som ska ta hand om ridskolehästarna, men då så ska h*n...
Svar
9
· Visningar
2 472
Senast: Kjerulfia
·
Småbarn Vi fick förra veckan veta att minstingen ska utredas för autism/hjärnskada osv. Veckan efter väljer sambon att dumpa mig, storasyskonet...
6 7 8
Svar
146
· Visningar
28 795
Senast: Elendil
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp