Gallstensanfall?

[Fibusen]

I natt upplevde jag något för första gången i hela mitt snart 33-åriga liv, och efter lite googling så verkar det som ett gallstensanfall.

Vaknade vid tre-tiden av att jag hade EXTREMT ont under revbenet på höger sida, och gick enda bak i ryggen och upp mot axeln. Smärtan var verkligen hemsk, och jag låg och vred och vände mig en bra stund, och jag undrade i mitt nyvakna tillstånd om jag höll på att dö nästan i en hjärtattack, men kom på att det sitter på andra sidan. Tänkte sen att jag för en gångs skull hade sällskap så blir det alldeles för jävligt så kan ju han hjälpa till, eller om jag skulle trilla av pinn så finns det ju iallafall någon som upptäcker mig.

Efter 30-45 min ca avtog smärtan något och jag somnade om. Vaknade i morse och kände mig öm över/under revbenen, som om jag skulle ha fått en rejäl smäll.

Efter att ha googlat så verkar det som gallstenen. Jag har aldrig upplevt något liknande, men är det kört nu eller? Kommer jag få detta fler ggr? Eller kan man klara sig med ett livet ut?

Kan då säga att jag skulle hellre föda barn igen istället för att uppleva detta en gång till...

 

[Tassetass]

Om det var ett gallstensanfall, vilket det onekligen låter som, är risken överhängande att det kommer tillbaka.

Jag hade anfall av och till i tio år, ibland kunde det gå ett par-tre år mellan vändorna, innan jag opererade bort eländet.

 

[Fibusen]

Om det var ett gallstensanfall, vilket det onekligen låter som, är risken överhängande att det kommer tillbaka.

Jag hade anfall av och till i tio år, ibland kunde det gå ett par-tre år mellan vändorna, innan jag opererade bort eländet.

Men suck... Ja, att operera skrämmer mig ju inte, men gissar att det inte ens är något att tänka på efter bara ett ”litet” anfall såhär. Dom vill väll knappt kolla åt det ens i detta läge. Det gjorde ju extremt ont, men det gick ju att härda ut, och gick över snabbt. Nu vet jag ju inte hur länge det satt i innan jag vaknade av smärtan dock, men i vaket tillstånd var det mellan 30-45 min.

Vet att min halvsyster haft en massa problem, och så som jag förstått det så har hon nyligen opererats.

Min stora skräck är ju att få ett större/längre anfall när jag tex är på jobbet. Vi jobbar en och en och får inte lämna, och ser inte hur jag ska kunna ta hand om en annan människa i detta läge. Låg verkligen och vred och vände för det gjorde så ont.

 

[Modest]

Till en eventuell nästa gång: köp diklofenak och ha i beredskap. Tablett om du inte mår illa/kräks, annars supp.

 

[tinaiva]

Jag hade mitt första i aug, det var så gräsligt och utmynnade i ambulans ner till akuten. Jag fick recept på Spasmofen, morfin i stolpiller med mig hem. Det har jag nu med mig vart jag går. Mig hjälper det snabbt. Har haft några omgångar till men i samråd med kirurg bestämt att avvakta med ev operation i o med att jag hittills har lyckats stoppa smärtan ganska snabbt, har räckt med en dos så ger det sig.

 

[Fibusen]

Till en eventuell nästa gång: köp diklofenak och ha i beredskap. Tablett om du inte mår illa/kräks, annars supp.

Diklofenak har jag alltid hemma (mot min migrän), bra att dom kan användas till detta också.

 

[Monkie]

Jag har haft ett anfall, en gång för kanske fyra år sedan. Fick det efter att jag varit sjuk och ätit dåligt, åt sedan tomatsoppa vilket måste ha triggat igång det.

 

[Fibusen]

Jag hade mitt första i aug, det var så gräsligt och utmynnade i ambulans ner till akuten. Jag fick recept på Spasmofen, morfin i stolpiller med mig hem. Det har jag nu med mig vart jag går. Mig hjälper det snabbt. Har haft några omgångar till men i samråd med kirurg bestämt att avvakta med ev operation i o med att jag hittills har lyckats stoppa smärtan ganska snabbt, har räckt med en dos så ger det sig.

Det är sånt här jag är livrädd för om jag tex råkar vara på jobbet. Har även en inplanerad utomlandsresa inbokad, fattas väll bara att det kommer då när man inte ens är i Sverige.

Jag är relativt smärttålig, men hade detta blivit värre eller setat i i timmar så vet jag inte om jag hade fixat det alltså. Det gjorde verkligen sjukt ont.

 

[Fibusen]

Jag har haft ett anfall, en gång för kanske fyra år sedan. Fick det efter att jag varit sjuk och ätit dåligt, åt sedan tomatsoppa vilket måste ha triggat igång det.

Jag åt en pizza på eftermiddagen, och havregrynsgröt till frukosten. Gissar att det var i sånt fall pizzan (fett) som som triggade igång mitt.

Höll på att åka på migrän på dagen (Aura, så synen försvann) så tog en diklofenak strax efter lunch och vilade lite, sen åt jag pizzan på eftermiddagen, och ganska precis 11-12 h senare vaknade jag av detta.

 

[Kattennizze]

Ja den smärtan går inte att beskriva, fasansfull. Jag åkte in och ut på akuten för flera år sen tills de opererade bort den, blåsan var dock helt frisk men smärtan försvann iaf helt. Har inte känt av samma smärta överhuvudtaget sedan dess!

 

[lizan]

Jag fick några anfall under 2018. Jag hade inte riktigt fattat vad det var för smärta dock. De flesta gick över inom en timme ungefär men något varade längre. Det var aldrig tydligt i förhållande till vad jag ätit eller så. Och inget klassiskt man ofta hör om med gallbesvär så kanske därför jag aldrig kopplade.

Sedan fick jag i början på året ett som inte gick över på hela natten, ett par dagar efter ett ”vanligt”. Åkte till akuten och hade tydligen fått pankreatit , vilket kan hända om gallstenen täpper till för bukspottskörteln. Fick bli inlagd och när inflammationen lagt sig ta ut gallblåsan. Det var ett äventyr eftersom jag var i USA men sedan dess är allt topp.

 

[Fibusen]

Ja den smärtan går inte att beskriva, fasansfull. Jag åkte in och ut på akuten för flera år sen tills de opererade bort den, blåsan var dock helt frisk men smärtan försvann iaf helt. Har inte känt av samma smärta överhuvudtaget sedan dess!

Ja, som sagt så föder jag hellre barn igen, utan att tveka..
Men det jag tycker är värst nu är som sagt om det kommer tillbaka ännu värre, vid olämpligt tillfälle.

 

[Fibusen]

Jag fick några anfall under 2018. Jag hade inte riktigt fattat vad det var för smärta dock. De flesta gick över inom en timme ungefär men något varade längre. Det var aldrig tydligt i förhållande till vad jag ätit eller så. Och inget klassiskt man ofta hör om med gallbesvär så kanske därför jag aldrig kopplade.

Sedan fick jag i början på året ett som inte gick över på hela natten, ett par dagar efter ett ”vanligt”. Åkte till akuten och hade tydligen fått pankreatit , vilket kan hända om gallstenen täpper till för bukspottskörteln. Fick bli inlagd och när inflammationen lagt sig ta ut gallblåsan. Det var ett äventyr eftersom jag var i USA men sedan dess är allt topp.

Och det är just det jag är livrädd för, att det blir någon sånt här under veckan på Cypern. Jag kan knappt beställa en tallrik mat på min kassa engelska, så hade verkligen blivit en prövning att behöva ta sig till sjukhuset och förklara där...

 

[MalinJ]

Det finns ju de som bara får ett anfall och aldrig mer så det kan du ju hoppas på. När jag sökte för min gallsten sa de på VC att om man har haft tre anfall inom typ ett halvår brukar de gå vidare med utredning för eventuell operation. Jag opererades i höstas efter att ha haft upprepade anfall under närmare ett år. Så skönt nu att slippa smärtan, så det var helt klart värt det, men jag kan inte påstå att jag är problemfri. Det som tidigare triggade igång anfallen leder nu istället till diarré. Men hellre det.

 

[Cattis_E]

Min man har opererat bort gallblåsan (och haft brusten blindtarm vid senare tillfälle). I hans fall hade gallblåsan blivit inflammerad efter att han haft småstenar sen ett tag.
Mitt tips är kolla så du inte får feber också. Kraftig buksmärta som inte ger sig, men kan variera i intensitet +feber=åk in eller åtminstone ring vårdguiden. Vi fick ju rådet att åka in iom febern. Tur var väl det, speciellt sista gången med blindtarmen.