S
skrocken
sitter o tittar på min kära gamla riesenhane... Han är 12 år o har alltid varit mer än pigg, snarare smått galen! tills för drygt ett år sen då han blev "gammal" o lekrycken blev alltmer sällsynta. Det senaste halvåret har han tacklat av mer o mer. De senaste veckorna har det gått snabbt utför.... Ofta vill han inte ha maten, kräks ibland upp den, blivit alltmer vinglig i bakbenen. Blicken har inte längre den där speciella glimten som alltid funnits där...
Jag vet innerst inne att det börjar bli dags för det sista vetbesöket, men det är så himla tungt!! Denna hund betyder så oerhört mycket för mig o min familj! Å just därför vill jag ju inte att han ska behöva gå här o må dåligt.
Usch, ville bara skriva av mig lite....Vet att det tidigare har diskuterats här att många "spar" på sina gamlingar för länge, o visst tycker jag också så. Men det är bra tungt när man står där med sin egen!
Jag vet innerst inne att det börjar bli dags för det sista vetbesöket, men det är så himla tungt!! Denna hund betyder så oerhört mycket för mig o min familj! Å just därför vill jag ju inte att han ska behöva gå här o må dåligt.
Usch, ville bara skriva av mig lite....Vet att det tidigare har diskuterats här att många "spar" på sina gamlingar för länge, o visst tycker jag också så. Men det är bra tungt när man står där med sin egen!