Gräsklippning med häst (utbruten från Jaga bort gäss)

Här har tistlar och älgört försvunnit till utanför hagarna. Där det trampas mest växer det mest grodblad och vitklöver.
Trampas mest?

Det verkar som hårt betestryck är det enda bete som man begriper? Hästar brukar ju rekommendras ha ca en hektar per individ. Det ger inte hårt betestryck. Mängden kor och får som betar på naturområden är anpassade till hur "hårt" betestryck man önskar.

Välskötta betesmarker är oerhört artrika.
 
Men betestramp är inte samma som när marken blir packad av för högt betestryck ( eller då bara varautetryck).

Vad har du för växter/arter som gynnas av (relativt) hårt betestryck?
Jag är ingen botaniker, jag vet inte exakt vilka växter som gynnas av vad. men jag vet att vissa växter mår bäst av kortbetad omgivning, andra vill växa vilt på orörd mark. Och alla behövs i den stora mångfalden.
 
Jag har inte rekommenderat att beten ska växa igen. Och det gör det inte på en säsong, eftersom det går att slå betet också.

Har för mig att rekommendationerna om betespauser i utredningen huvudsakligen var för att minska kväveläckage till vattendrag, och övergödning i marken.Tydligen bidrar hästgödsel märkbart där. Och de ängsväxter som du kallar "bättre" brukar räknas till dem som trivs på mager (alltså ogödslad) jord.

Det är en anledning till både låg hästtäthet, och beteslediga år för hagarna. Den andra är det rent mekaniska slitage som för många hästar ställer till med på för små markytor.
Men det blir återigen en annan livsmiljö som växterna inte klarar. De vill ha "sol" hela tiden inte då och då och de när någon får för sig att slå ner gräset. Trivdes de inte på hårt betade marker så skulle de aldrig etablerat sig där från första början. Det är helt enkelt den enda livsmiljö där de antingen har förmågan att leva eller har möjlighet att konkurrera
 
Men det blir återigen en annan livsmiljö som växterna inte klarar. De vill ha "sol" hela tiden inte då och då och de när någon får för sig att slå ner gräset. Trivdes de inte på hårt betade marker så skulle de aldrig etablerat sig där från första början. Det är helt enkelt den enda livsmiljö där de antingen har förmågan att leva eller har möjlighet att konkurrera
Vad tänker du om kväveläckaget och övergödningen då? Är marken hårt betad blir den också övergödslad, och som sagt, ängsfloran vill ha magra, näringsfattiga marker. Plus naturligtvis den del av kvävet som når vattendrag och förorsakar övergödning och igenväxning där.

Jag kan inte riktigt föreställa mig marker som samtidigt är hårt betade, och inte övergödda med kväve. Kan du förklara det förhållandet för mig?
 
Vad tänker du om kväveläckaget och övergödningen då? Är marken hårt betad blir den också övergödslad, och som sagt, ängsfloran vill ha magra, näringsfattiga marker. Plus naturligtvis den del av kvävet som når vattendrag och förorsakar övergödning och igenväxning där.

Jag kan inte riktigt föreställa mig marker som samtidigt är hårt betade, och inte övergödda med kväve. Kan du förklara det förhållandet för mig?
Det finns ingen korrelation alls mellan bete och övergödning. Ska man få till en övergödning krävs det att man tillskottsfodrar med annat än det som växer på marken. En rasthage där du fodrar hö blir övergödd, en beteshage där djuren bara äter gräs roterar bara runt den näring som redan finns i systemet. Det uppstår alltså inte nya kväve eller fosforatomer när maten smälts.
Om man har en arbetshäst som lever av betet och tas bort från det för att arbeta några timmar om dagen kommer den istället långsamt att utarma marken iom att den skiter (innehåller lite kväve/fosfor) eller kissar (innehåller mycket kväve/fosfor) utanför hagen. Man får även en utarmning av marken av det naturliga läckaget som blir via avrinningen av regnvatten, här finns även ett naturligt tillflöde av kväve via nitrater som är lösta i regnet, vilken som är störst vet jag inte och det skiljer säkert även beroende på marktyp.
 
Senast ändrad:
Vad tänker du om kväveläckaget och övergödningen då? Är marken hårt betad blir den också övergödslad, och som sagt, ängsfloran vill ha magra, näringsfattiga marker. Plus naturligtvis den del av kvävet som når vattendrag och förorsakar övergödning och igenväxning där.

Jag kan inte riktigt föreställa mig marker som samtidigt är hårt betade, och inte övergödda med kväve. Kan du förklara det förhållandet för mig?
Men vad ni slåss mot väderkvarnar!


Varför detta fokus på hårt betade marker?
Är de hårt betade är de sannolikt också gödslade eftersom man vill ha god tillväxt. Det är INTE vad man diskuterar i samband med artrikedom och betesmarker som hållits i hävd i många generationer.

Gödslade beten är sannolikt också på fetare jordbruksmark. Magra marker som inte går att bruka till något annat har använts till beten.

Det ena utesluter inte det andra, de existerar bredvid varann. På olika typer av marker.
 
Trampas mest?

Det verkar som hårt betestryck är det enda bete som man begriper? Hästar brukar ju rekommendras ha ca en hektar per individ. Det ger inte hårt betestryck. Mängden kor och får som betar på naturområden är anpassade till hur "hårt" betestryck man önskar.

Välskötta betesmarker är oerhört artrika.
Även om mina 2 hästar har 4 hektar hagar så har mina hästar favorit ställen och väl intrampade stigar i hagarna.
Växer betydligt mer än grodblad och vitklöver i mina hagar men det är dessa 2 som är mest tramptåliga i mina hagar och växer på stigarna, inte är det älgört eller tistlar för det försvinner fort till utsidan av hagarna.
 
Även om mina 2 hästar har 4 hektar hagar så har mina hästar favorit ställen och väl intrampade stigar i hagarna.
Växer betydligt mer än grodblad och vitklöver i mina hagar men det är dessa 2 som är mest tramptåliga i mina hagar och växer på stigarna, inte är det älgört eller tistlar för det försvinner fort till utsidan av hagarna.
Självklart. Så funkar betesdjur :)

Det roliga är ju att om man låter bli att ha betesdjur under ett gäng år så kommer djuren att gå samma stigar över fälten när det kommer djur dit igen.
 
Jag förstår inte alls den här vurmen för att ängar ska stå obrukade för den biologiska mångfaldens skull. Det är en ren katastrof ur ett mångfaldssyfte.

Jag har inte sett en enda som vurmat för att ängar stå obrukade, var har det stått?
Men att vila något år ibland är till stor nytta för fröbanken. Så gör vi, vi stängslar av områden i hagen där djuren inte kommer åt allt för att stärka fröbanken.
 
Jag är ingen botaniker, jag vet inte exakt vilka växter som gynnas av vad. men jag vet att vissa växter mår bäst av kortbetad omgivning, andra vill växa vilt på orörd mark. Och alla behövs i den stora mångfalden.

Ok jag läser väl in annat i högt betestryck, kortbetad omgivning behöver för mig nödvändigtvis vara högt betestryck.
 
Vi är helt eniga om att hästar med riktiga jobb är värdefulla ur fler synpunkter än den rent instrumentella. Med ekologisk menar jag arbetsmetoder som inte stör eller stärker existerande ekosystem. Med ekologisk menar jag också att om ett ekologiskt förfarande kostar x kr att genomföra, måste man också kontrollera om man kan få mer ekologisk nytta för x kr på ett annat område.

Ofta innehåller ekologiska kalkyler där hästar är inblandade en stor summa just i social hållbarhet-kultur-hälsa-tredjedelen, just den nytta som är omöjligt svår att skatta i pengar och kontrollera.

Som hästvän önskar jag att jag fick se en kalkyl med enbart i efterhand kontrollerbara faktorer, alltså en kalkyl där det bara räknas med ekologiska fördelar och ekonomi. Det vore något att visa för tvivlare och personer som är bra på att räkna! Tyvärr har jag inte fått se någon sådan ännu.

Slutligen vill jag tillägga att kulturhistoriska hantverk kan vara ekologiska och miljömässiga katastrofer, så just det är inte något argument för bättre ekologi. Och om hästarnas betande ska göra nytta måste betningstrycket vara lågt, och hagarna få vila årsvis med jämna mellanrum.
Du har inte sett kalkyler?

Var har du letat?

Det finns utredningar och ett flertal genomförda forskningsprojekt inom användandet av "arbetshäst" i offentlig verksamhet och inom kommunal förvaltning.

Så vadå "fått se"?

Det är ju du som kastar ur dig ett antal ej underbyggda påståenden hit och dit.

Och plötsligt ska du serveras livscykelanalyser.

De som läst de kurser inom landskapsvård, till landskapsingenjör t.ex. där frågor om användning av häst ingår, har fått ta till ett stort antal kalkyler.
 
Eftersom jag inte gjort någon livscykelanalys då jag saknar kompetensen för att göra det, undrar jag vilken analys du syftar på?

Du har rätt i om att personerna som kör hästarna hade haft dem även om de inte användes, och hade fraktat hästarna samma sträcka som om arbetsresorna skulle ingå även utan arbetsresor, så är miljöbelastningen plus-minus-noll. Och visst blir man glad av att se arbetshästar!

Men jag efterlyser fortfarande en seriös livscykelanalys beträffande arbetshästar i tätort.


Har du kvalifikationer för att sätta upp premisserna för livscykelanalyser inom användning av häst i kommunal förvaltning menar du?
 
Jag tror inte det finns några ekonomiska kalkyler på hästar i skogsmiljö, inte vad jag har sett. Men om du har några tar jag gärna del av dom. Ja det är svårt att räkna på sociala värden precis som det är svårt att räkna på ekologiska värden i en ekonomisk modell.
Jo, det finns massor med ekonomiska kalkyler på användning av häst i skogsmiljö.

Vad tror ni egentligen de som jobbar med hästar i skogen gör, och de som köper tjänster utförda med häst gör?

Flera av de stora helt kommersiella skogsbolagen, har ju kontrakterade hästentreprenörer anställda.

Om det inte fanns ett antal plussidor, så skulle de inte ha det.
 
Vad tänker du om kväveläckaget och övergödningen då? Är marken hårt betad blir den också övergödslad, och som sagt, ängsfloran vill ha magra, näringsfattiga marker. Plus naturligtvis den del av kvävet som når vattendrag och förorsakar övergödning och igenväxning där.

Jag kan inte riktigt föreställa mig marker som samtidigt är hårt betade, och inte övergödda med kväve. Kan du förklara det förhållandet för mig?
Det är inte så enkelt som att "hårt betat" är lika med "övergödd".

Hur man sköter betestrycket på betesmarker är något mer komplicerat.

Tyvärr hålls hästar på s.k. hästgårdar ofta på alldeles för små marker, som redan från början var väldigt artfattiga, och om det är den sortens bete är enda erfarenheten och kunskapen man har om bete och betestryck, så har man bara sett en sida av myntet.

För information på grundläggande nivå, så kan den här skriften rekommenderas:

https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/hasten-som-landskapsvardare.html
 
Självklart. Så funkar betesdjur :)

Det roliga är ju att om man låter bli att ha betesdjur under ett gäng år så kommer djuren att gå samma stigar över fälten när det kommer djur dit igen.
Ja, det där är fascinerande fenomen.

Nya generationer betesdjur, som aldrig träffat sina föregångare på ett visst naturbete, kommer att välja samma sätt att röra sig (samma stigar), samma viloplatser under olika tider på dygnet, och ställa sig under samma träd...

Jag som har marker med månghundraåriga ekar och minst lika gamla enar i, fascineras av tanken, på att det låg kor och idisslade under samma stora ek som mina djur har som favoritställe, i slutet av 1700-talet också.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundrädda
  • Uppdateringstråd 29
  • Akvarietråden IV

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp