Gräsklippning med häst (utbruten från Jaga bort gäss)

[Lattematte]

Parken ska ha inspiration av badortsepoken. Östhammars varmbadhus byggdes 1882. Det kommer inte stenläggas. Däremot är klippning med häst inte omöjligt, det görs i Uppsala i alla centrala parker där det är möjligt.

Men är gräsklippning med häst verkligen ekologisk om man ser till en livscykelanalys? Jag kan tänka mig att gräsklippar-hästar är ekologiska under vissa speciella förhållanden. A) Att alla ytor som ska klippas ligger inom skrittavstånd så att hästen inte behöver åka bil i jobbet. B) Att hästens foder är närodlat. C) Att hästens mamma också jobbar med gräsklippning eller skogsröjning och hade en rekordkort mammaledighet. Det är rätt lång period när hästen är för ung för att jobba och bara är en minuspost miljömässigt.

Sedan är det också intressant hur många timmars gräsklippning det är rimligt att krama ur en häst per vecka. Fyra eller sex timmar per dag? Och vad ska hästen göra under den längre delen av året när gräset inte växer, och hästens miljöpåverkan bara är negativ? Det går i och för sig att tänka sig snöplogning, men det har blivit mer och mer sällsynt med snö här i de befolkningsrikaste delarna av landet.

Att gräsklippning med häst inte går ihop alls ekonomiskt är helt klart, men jag tycker att det vore roligt att se arbetshästar i våra städer igen. Frågan är hur mycket det nöjet kostar?

 

[Ninnurur]

Men är gräsklippning med häst verkligen ekologisk om man ser till en livscykelanalys? Jag kan tänka mig att gräsklippar-hästar är ekologiska under vissa speciella förhållanden. A) Att alla ytor som ska klippas ligger inom skrittavstånd så att hästen inte behöver åka bil i jobbet. B) Att hästens foder är närodlat. C) Att hästens mamma också jobbar med gräsklippning eller skogsröjning och hade en rekordkort mammaledighet. Det är rätt lång period när hästen är för ung för att jobba och bara är en minuspost miljömässigt.

Sedan är det också intressant hur många timmars gräsklippning det är rimligt att krama ur en häst per vecka. Fyra eller sex timmar per dag? Och vad ska hästen göra under den längre delen av året när gräset inte växer, och hästens miljöpåverkan bara är negativ? Det går i och för sig att tänka sig snöplogning, men det har blivit mer och mer sällsynt med snö här i de befolkningsrikaste delarna av landet.

Att gräsklippning med häst inte går ihop alls ekonomiskt är helt klart, men jag tycker att det vore roligt att se arbetshästar i våra städer igen. Frågan är hur mycket det nöjet kostar?

Fråga Uppsala kommun, de utökar klippningen med häst varje år.

 

[Mia_R]

Men är gräsklippning med häst verkligen ekologisk om man ser till en livscykelanalys? Jag kan tänka mig att gräsklippar-hästar är ekologiska under vissa speciella förhållanden. A) Att alla ytor som ska klippas ligger inom skrittavstånd så att hästen inte behöver åka bil i jobbet. B) Att hästens foder är närodlat. C) Att hästens mamma också jobbar med gräsklippning eller skogsröjning och hade en rekordkort mammaledighet. Det är rätt lång period när hästen är för ung för att jobba och bara är en minuspost miljömässigt.

Sedan är det också intressant hur många timmars gräsklippning det är rimligt att krama ur en häst per vecka. Fyra eller sex timmar per dag? Och vad ska hästen göra under den längre delen av året när gräset inte växer, och hästens miljöpåverkan bara är negativ? Det går i och för sig att tänka sig snöplogning, men det har blivit mer och mer sällsynt med snö här i de befolkningsrikaste delarna av landet.

Att gräsklippning med häst inte går ihop alls ekonomiskt är helt klart, men jag tycker att det vore roligt att se arbetshästar i våra städer igen. Frågan är hur mycket det nöjet kostar?

Hur är miljöpåverkan enbart negativt? Allt fler inser att de klarar sig bra på grovfoder och ev tillskott och de hjälper till att hålla marker öppna. Mina hagar är viktiga ur ekologisk synpunkt för utan dem hade det snabbt slyat igen och nu är det istället både fåglar, örter och hotade insekter som har fått en fristad på inventerad mark.

 

[Snurrfian]

Men är gräsklippning med häst verkligen ekologisk om man ser till en livscykelanalys? Jag kan tänka mig att gräsklippar-hästar är ekologiska under vissa speciella förhållanden. A) Att alla ytor som ska klippas ligger inom skrittavstånd så att hästen inte behöver åka bil i jobbet. B) Att hästens foder är närodlat. C) Att hästens mamma också jobbar med gräsklippning eller skogsröjning och hade en rekordkort mammaledighet. Det är rätt lång period när hästen är för ung för att jobba och bara är en minuspost miljömässigt.

Sedan är det också intressant hur många timmars gräsklippning det är rimligt att krama ur en häst per vecka. Fyra eller sex timmar per dag? Och vad ska hästen göra under den längre delen av året när gräset inte växer, och hästens miljöpåverkan bara är negativ? Det går i och för sig att tänka sig snöplogning, men det har blivit mer och mer sällsynt med snö här i de befolkningsrikaste delarna av landet.

Att gräsklippning med häst inte går ihop alls ekonomiskt är helt klart, men jag tycker att det vore roligt att se arbetshästar i våra städer igen. Frågan är hur mycket det nöjet kostar?

Det finns en del hästföretag som arbetar med just gräsklippning men det är sällan det enda hästarna gör. Det ställe jag har bäst koll på odlar även ekologiska grönsaker och använder hästarna till diverse jordbruksarbete, de klipper gräs, åker runt på äldreboende, andra typer av boende efter avtal, de boende får klappa, gosa och åka häst och vagn. De har även olika köruppdrag, turridning, turkörning, kombinerar turkörning med försäljning av grönsaker. Så att enbart räkna på klippning av gräs känns väldigt snävt, det är nog enbart gräsklippare som endast används till gräsklippning.

 

[Lattematte]

Hur är miljöpåverkan enbart negativt? Allt fler inser att de klarar sig bra på grovfoder och ev tillskott och de hjälper till att hålla marker öppna. Mina hagar är viktiga ur ekologisk synpunkt för utan dem hade det snabbt slyat igen och nu är det istället både fåglar, örter och hotade insekter som har fått en fristad på inventerad mark.

Den här senaste utredningen som väckte så stort raseri i hästsverige diskuterade väl kväveläckage. Har du tillräckligt stora hagar, tillräckligt få hästar och möjlighet att låta varje hage vila några år då och då är det inget problem. Men så brukar ju inte hagsituationen se ut nära städer.

Betad mark är en fördel för många arter som blivit sällsyntare, för hårt betad, nedtrampad mark och nedkissad mark är motsatsen.

 

[skogaliten]

Men är gräsklippning med häst verkligen ekologisk om man ser till en livscykelanalys? Jag kan tänka mig att gräsklippar-hästar är ekologiska under vissa speciella förhållanden. A) Att alla ytor som ska klippas ligger inom skrittavstånd så att hästen inte behöver åka bil i jobbet. B) Att hästens foder är närodlat. C) Att hästens mamma också jobbar med gräsklippning eller skogsröjning och hade en rekordkort mammaledighet. Det är rätt lång period när hästen är för ung för att jobba och bara är en minuspost miljömässigt.

Sedan är det också intressant hur många timmars gräsklippning det är rimligt att krama ur en häst per vecka. Fyra eller sex timmar per dag? Och vad ska hästen göra under den längre delen av året när gräset inte växer, och hästens miljöpåverkan bara är negativ? Det går i och för sig att tänka sig snöplogning, men det har blivit mer och mer sällsynt med snö här i de befolkningsrikaste delarna av landet.

Att gräsklippning med häst inte går ihop alls ekonomiskt är helt klart, men jag tycker att det vore roligt att se arbetshästar i våra städer igen. Frågan är hur mycket det nöjet kostar?

Hästarna som används i entreprenadkörning brukar jobba året runt. Det är inte en hobbyverksamhet, att hålla arbetshäst och sälja tjänster, där det enda som görs är att klippa lite gräs på sommaren.

De flesta hästentreprenörer har så mycket att göra, så att det är långa väntetider för att kunna nyttja deras tjänster.

Under hela året så körs det i skogen. Förstagallringar, en del andragallringar och särskilda naturvårdsobjekt körs ut med häst. Det handlar om att stickvägarna blir mindre och att det i princip inte uppstår några körskador. Även områden som slutavverkas, där moderna maskiner har svårt att komma fram utan mycket körskador, körs ut med häst.

Kostnaden för körning med häst i skogen ligger på ungefär samma nivå som för vid användandet av mindre skotare. Avverkning görs endera med en mindre skördare, eller i vissa fall motormanuellt.

Många hästentreprenörer, har hel- eller delårsavtal med skogsbolag, kommuner, regioner, länsstyrelser eller andra företag och organisationer.

Vanligt är också att sköta tömning av sopor/papperskorgar och sopning av gångvägar i parkmiljöer, bilfria bostadsområden eller i reservatsmiljöer.

I reservat eller på muséer så ingår det ofta körning av "turister" med häst och vagn. En biinkomst är att köra bröllop.

En arbetshäst brukar jobba ca 6 timmar per arbetsdag. Pauser för hästen är inlagda med regelbunda mellanrum. Hästar behöver som bekant äta ofta.

Vill man bli hästentreprenör, så kan man gå en utbildning med Wången som huvudman.
https://wangen.se/utbildning/kuskutbildning-brukshastkorning/

Utbildningen är full varje gång.


Vadå "mammaledighet"?

Man brukar börja köra med fölet vid sidan från ca 2-4 veckors ålder på fölet. Först korta stunder, och få tillfällen per vecka, sedan allt längre ju längre sommaren lider.

Det är en del av arbetshästens utbildning, att gå vid sidan av mamma i arbete. Det gör de flesta som håller körda arbetshästar. Inkörningen blir så mycket lättare på det sättet.

Men ofta kör man med valacker, och dessa brukar inte behöva mammaledighet.

Jag tror inte att jag känner någon som jobbar med entreprenadkörning med häst, som använder foder "långtifrån". Fodret är odlat på den egna gården, eller på grannens gård.

Användningen av kraftfoder är ytterst måttlig för det mesta.

Varför så ogin, om något du inte verkar insatt i?

Alla hästar är väl ett slags minusposter de första åren. Det ingår liksom.

Arbetshästar brukar göra körprov vid två och/eller tre årsålder, och ett mer avancerat körprov vid fyra års ålder.
Vid ca fyra år, så brukar de kunna börja jobba, i lagom doser.

Precis som att alla människobarn är ett slags minusposter tills de har skaffat jobb och börjat betala skatt.

Läs gärna på lite om hästen i skogen, i jordbruket, och i offentlig verksamhet.

 

[Lattematte]

Hästarna som används i entreprenadkörning brukar jobba året runt. Det är inte en hobbyverksamhet, att hålla arbetshäst och sälja tjänster, där det enda som görs är att klippa lite gräs på sommaren.

De flesta hästentreprenörer har så mycket att göra, så att det är långa väntetider för att kunna nyttja deras tjänster.

Under hela året så körs det i skogen. Förstagallringar, en del andragallringar och särskilda naturvårdsobjekt körs ut med häst. Det handlar om att stickvägarna blir mindre och att det i princip inte uppstår några körskador. Även områden som slutavverkas, där moderna maskiner har svårt att komma fram utan mycket körskador, körs ut med häst.

Kostnaden för körning med häst i skogen ligger på ungefär samma nivå som för vid användandet av mindre skotare. Avverkning görs endera med en mindre skördare, eller i vissa fall motormanuellt.

Många hästentreprenörer, har hel- eller delårsavtal med skogsbolag, kommuner, regioner, länsstyrelser eller andra företag och organisationer.

Vanligt är också att sköta tömning av sopor/papperskorgar och sopning av gångvägar i parkmiljöer, bilfria bostadsområden eller i reservatsmiljöer.

I reservat eller på muséer så ingår det ofta körning av "turister" med häst och vagn. En biinkomst är att köra bröllop.

En arbetshäst brukar jobba ca 6 timmar per arbetsdag. Pauser för hästen är inlagda med regelbunda mellanrum. Hästar behöver som bekant äta ofta.

Vill man bli hästentreprenör, så kan man gå en utbildning med Wången som huvudman.
https://wangen.se/utbildning/kuskutbildning-brukshastkorning/

Utbildningen är full varje gång.


Vadå "mammaledighet"?

Man brukar börja köra med fölet vid sidan från ca 2-4 veckors ålder på fölet. Först korta stunder, och få tillfällen per vecka, sedan allt längre ju längre sommaren lider.

Det är en del av arbetshästens utbildning, att gå vid sidan av mamma i arbete. Det gör de flesta som håller körda arbetshästar. Inkörningen blir så mycket lättare på det sättet.

Men ofta kör man med valacker, och dessa brukar inte behöva mammaledighet.

Jag tror inte att jag känner någon som jobbar med entreprenadkörning med häst, som använder foder "långtifrån". Fodret är odlat på den egna gården, eller på grannens gård.

Användningen av kraftfoder är ytterst måttlig för det mesta.

Varför så ogin, om något du inte verkar insatt i?

Alla hästar är väl ett slags minusposter de första åren. Det ingår liksom.

Arbetshästar brukar göra körprov vid två och/eller tre årsålder, och ett mer avancerat körprov vid fyra års ålder.
Vid ca fyra år, så brukar de kunna börja jobba, i lagom doser.

Precis som att alla människobarn är ett slags minusposter tills de har skaffat jobb och börjat betala skatt.

Läs gärna på lite om hästen i skogen, i jordbruket, och i offentlig verksamhet.

Tycker som sagt att det vore roligt att få se fler arbetshästar in action. Det jag vänder mot är att arbetshästar kanske inte är automatiskt ekologiska i grundläget, i varje fall inte runt våra fyra största städer där det är ont om beten och vall. Ska hästarna arbeta där blir inte fodret närodlat, och hästarna kan inte bo särskilt centralt heller.

Du diskuterar minusposter ekonomiskt, jag pratar om miljömässiga minusposter, (att den absolut största delen av hästar är svarta hål ekonomiskt kan vi väl enas om?). När hästen kommer i arbete ersätter den en viss mängd fossila bränslen vilket är ett grönt plus. De fyra åren innan dess är den inte ett plus. Jag har inte sett någon livscykelanalys på en arbetshästs miljöbidrag, men inser att det krävs många, många timmar i selen under hästens livstid bara för att gå plus minus noll.

Eftersom jag tillbringade ganska mycket tid i Östeuropa runt sekelskiftet, vet jag visst att fölen går bredvid när stoet jobbar. Däremot jobbar hon ju inte fulla arbetsdagar med fyraveckorsföl, och stoet måste ju också gå miljömässigt plus, alternativt måste fölet som vuxen arbeta in stoets miljöskuld.

Har du en livscykelanalys miljömässigt på en svensk arbetshäst tar jag gärna del av den!

 

[Badger]

Men är gräsklippning med häst verkligen ekologisk om man ser till en livscykelanalys? Jag kan tänka mig att gräsklippar-hästar är ekologiska under vissa speciella förhållanden. A) Att alla ytor som ska klippas ligger inom skrittavstånd så att hästen inte behöver åka bil i jobbet. B) Att hästens foder är närodlat. C) Att hästens mamma också jobbar med gräsklippning eller skogsröjning och hade en rekordkort mammaledighet. Det är rätt lång period när hästen är för ung för att jobba och bara är en minuspost miljömässigt.

Sedan är det också intressant hur många timmars gräsklippning det är rimligt att krama ur en häst per vecka. Fyra eller sex timmar per dag? Och vad ska hästen göra under den längre delen av året när gräset inte växer, och hästens miljöpåverkan bara är negativ? Det går i och för sig att tänka sig snöplogning, men det har blivit mer och mer sällsynt med snö här i de befolkningsrikaste delarna av landet.

Att gräsklippning med häst inte går ihop alls ekonomiskt är helt klart, men jag tycker att det vore roligt att se arbetshästar i våra städer igen. Frågan är hur mycket det nöjet kostar?

De klipper bara gräset ett par gånger om året, sköts lite som äng.

Att hästarna existerar tror jag inte vi kan göra något åt även om de inte klippte gräset. Deras ägare verkar gilla dem.

Gissar att det finns en del annat i stan som kostar mer och är fulare och dummare. tex julbelysning i november (iofs kanske inte dyrare eftersom den ändå ska upp i december men) eller flodljus hela nätterna på slott och kyrkor som mördar fladdermöss.

 

[Snurrfian]

Eftersom jag tillbringade ganska mycket tid i Östeuropa runt sekelskiftet, vet jag visst att fölen går bredvid när stoet jobbar. Däremot jobbar hon ju inte fulla arbetsdagar med fyraveckorsföl, och stoet måste ju också gå miljömässigt plus, alternativt måste fölet som vuxen arbeta in stoets miljöskuld.

Har du en livscykelanalys miljömässigt på en svensk arbetshäst tar jag gärna del av den!

Vilket sekelskifte talar du om? Om det är sekelskifte 1900/2000 så var traktorer det vanligast även i Östeuropa, hästkulturen blev i princip dödad under kommunismen.

Självklart kan miljöskulden bli hög, men jämför du med en gräsklippare tillverkad utomlands som körs på bensin och enbart klipper en park så misstänker jag att hästen som arbetar heltid är mindre miljöovänlig än gräsklipparen som används enbart till att klippa en park.

 

[Mia_R]

Den här senaste utredningen som väckte så stort raseri i hästsverige diskuterade väl kväveläckage. Har du tillräckligt stora hagar, tillräckligt få hästar och möjlighet att låta varje hage vila några år då och då är det inget problem. Men så brukar ju inte hagsituationen se ut nära städer.

Betad mark är en fördel för många arter som blivit sällsyntare, för hårt betad, nedtrampad mark och nedkissad mark är motsatsen.

Marken är inventerad av Länsstyrelsen med anledning av ett fågelskyddsprojekt så det är inget du behöver ligga sömnlös över.

 

[monster1]

Men är gräsklippning med häst verkligen ekologisk om man ser till en livscykelanalys? Jag kan tänka mig att gräsklippar-hästar är ekologiska under vissa speciella förhållanden. A) Att alla ytor som ska klippas ligger inom skrittavstånd så att hästen inte behöver åka bil i jobbet. B) Att hästens foder är närodlat. C) Att hästens mamma också jobbar med gräsklippning eller skogsröjning och hade en rekordkort mammaledighet. Det är rätt lång period när hästen är för ung för att jobba och bara är en minuspost miljömässigt.

Sedan är det också intressant hur många timmars gräsklippning det är rimligt att krama ur en häst per vecka. Fyra eller sex timmar per dag? Och vad ska hästen göra under den längre delen av året när gräset inte växer, och hästens miljöpåverkan bara är negativ? Det går i och för sig att tänka sig snöplogning, men det har blivit mer och mer sällsynt med snö här i de befolkningsrikaste delarna av landet.

Att gräsklippning med häst inte går ihop alls ekonomiskt är helt klart, men jag tycker att det vore roligt att se arbetshästar i våra städer igen. Frågan är hur mycket det nöjet kostar?

Jag vet inte vad du menar med ekologisk. Även ett fallerande ekosystem är ju ekologiskt eftersom det är ett ekosystem. Klippning med häst handlar oftast om social hållbarhet en annan del av den trebenta hållbarhetsprincipen där det är ekologi-,ekonomi och socialhållbarhet som man talar om. Inom socialhållbarhet ryms kultur och hälsa. Att klippa gräs med häst går under kulturhistoriska hantverk något som är värt att bevara kunskapen kring, många mår också psykiskt bra av att se och träffa hästar något som man använt sig av i otrygga områden där tex sophämtning och liknande inte fungerat pga av stenkastning och aggressivitet. Istället har man då kört sophämtning med häst vilket inte bara gjort att man faktiskt kunnat hämta soporna utan att bli angripen utan personer i områden blir glada och tar kontakt med både hästar och förare samt varandra vilket stärker den sociala hållbarheten i området. Hästarna är dessutom betydligt tystar än sina motordrivna gelikar och skapar därför inget hälsovådligt buller och släpper inte ut avgaser (mer än eventuell transport till platsen) som kan öka stress. Ytorna som hästarna hjälper till att klippa, klipps oftast mer sällan och det i sig är fördelaktigt för den biologiska mångfalden. På sin fritid ägnar sig hästarna åt att beta vilket stöttar den biologiska mångfalden och öppna landskap = ekologisk hållbarhet. Dessutom ger den här tjänsten arbeten på landsbygden något som anses viktigt för att "hela landet ska leva", hästarna genererar inkomster för den som odlar maten de äter och åt de som renoverar de verktyg som de använder, säljer seldon osv = ekonomisk hållbarhet. Så ja de är absolut hållbart att använda häst för att sköta om gräsytor.

 

[Shaggy]

Tycker som sagt att det vore roligt att få se fler arbetshästar in action. Det jag vänder mot är att arbetshästar kanske inte är automatiskt ekologiska i grundläget, i varje fall inte runt våra fyra största städer där det är ont om beten och vall. Ska hästarna arbeta där blir inte fodret närodlat, och hästarna kan inte bo särskilt centralt heller.

Du diskuterar minusposter ekonomiskt, jag pratar om miljömässiga minusposter, (att den absolut största delen av hästar är svarta hål ekonomiskt kan vi väl enas om?). När hästen kommer i arbete ersätter den en viss mängd fossila bränslen vilket är ett grönt plus. De fyra åren innan dess är den inte ett plus. Jag har inte sett någon livscykelanalys på en arbetshästs miljöbidrag, men inser att det krävs många, många timmar i selen under hästens livstid bara för att gå plus minus noll.

Eftersom jag tillbringade ganska mycket tid i Östeuropa runt sekelskiftet, vet jag visst att fölen går bredvid när stoet jobbar. Däremot jobbar hon ju inte fulla arbetsdagar med fyraveckorsföl, och stoet måste ju också gå miljömässigt plus, alternativt måste fölet som vuxen arbeta in stoets miljöskuld.

Har du en livscykelanalys miljömässigt på en svensk arbetshäst tar jag gärna del av den!

Den enda miljömässiga minuspost som egentligen existerar är de människor som hästarna ska klippa gräset åt. När ska vi börja tala i korrekta termer. Nej det är inte kor som förstör klimatet det är den stora massan av människor som gör det. VI är bovarna inte hästarna, korna eller fåren.

 

[ginnies]

Betad mark är en fördel för många arter som blivit sällsyntare, för hårt betad, nedtrampad mark och nedkissad mark är motsatsen.

Precis och så blir det om det är för många hästar på en för liten markyta. Lägger till att det blir övergödslat även där de skiter och där betar de inte och så dras ohävdsarter in. För att inte tala om rotskador på för hårt betade gräsarter ( o annat) som även det banar väg för ogräs.

 

[ginnies]

Marken är inventerad av Länsstyrelsen med anledning av ett fågelskyddsprojekt så det är inget du behöver ligga sömnlös över.

Jag tror inte @Lattematte menade just dina hagar utan mer allmänt. Och rent allmänt så är, eller blir, hagar där hästar går såklart av mindre bra kvalitee.

 

[Lingon]

Men är gräsklippning med häst verkligen ekologisk om man ser till en livscykelanalys? Jag kan tänka mig att gräsklippar-hästar är ekologiska under vissa speciella förhållanden. A) Att alla ytor som ska klippas ligger inom skrittavstånd så att hästen inte behöver åka bil i jobbet. B) Att hästens foder är närodlat. C) Att hästens mamma också jobbar med gräsklippning eller skogsröjning och hade en rekordkort mammaledighet. Det är rätt lång period när hästen är för ung för att jobba och bara är en minuspost miljömässigt.

Sedan är det också intressant hur många timmars gräsklippning det är rimligt att krama ur en häst per vecka. Fyra eller sex timmar per dag? Och vad ska hästen göra under den längre delen av året när gräset inte växer, och hästens miljöpåverkan bara är negativ? Det går i och för sig att tänka sig snöplogning, men det har blivit mer och mer sällsynt med snö här i de befolkningsrikaste delarna av landet.

Att gräsklippning med häst inte går ihop alls ekonomiskt är helt klart, men jag tycker att det vore roligt att se arbetshästar i våra städer igen. Frågan är hur mycket det nöjet kostar?

Jag håller inte med i din livscykel analys. För det första är det ingen i Sverige idag som har häst enbart för gräsklippning. Gissningsvis är det så att de som har hästar som används för gräsklippning skulle haft hästarna iaf och använt dem till annat också. Vinsten blir då miljömässig om transporten av hästen till gräsmattan är bättre för miljön än vad gräsklippningen (samt transporten till gräsmattan och produktionen av) med åkgräsklippare skulle varit. Sen finns det ju trevlighetsfaktorn som hästen bidrar med som inte åkgräskliparen gör.

 

[Lingon]

Tycker som sagt att det vore roligt att få se fler arbetshästar in action. Det jag vänder mot är att arbetshästar kanske inte är automatiskt ekologiska i grundläget, i varje fall inte runt våra fyra största städer där det är ont om beten och vall. Ska hästarna arbeta där blir inte fodret närodlat, och hästarna kan inte bo särskilt centralt heller.

Du diskuterar minusposter ekonomiskt, jag pratar om miljömässiga minusposter, (att den absolut största delen av hästar är svarta hål ekonomiskt kan vi väl enas om?). När hästen kommer i arbete ersätter den en viss mängd fossila bränslen vilket är ett grönt plus. De fyra åren innan dess är den inte ett plus. Jag har inte sett någon livscykelanalys på en arbetshästs miljöbidrag, men inser att det krävs många, många timmar i selen under hästens livstid bara för att gå plus minus noll.

Eftersom jag tillbringade ganska mycket tid i Östeuropa runt sekelskiftet, vet jag visst att fölen går bredvid när stoet jobbar. Däremot jobbar hon ju inte fulla arbetsdagar med fyraveckorsföl, och stoet måste ju också gå miljömässigt plus, alternativt måste fölet som vuxen arbeta in stoets miljöskuld.

Har du en livscykelanalys miljömässigt på en svensk arbetshäst tar jag gärna del av den!

Du blandar hejvilt orden ekologiskt och miljömässigt. Det är inte per automatik samma sak. Lägg till begreppet biologisk mångfald och vi har en rätt komplicerad ekvation att lösa.

 

[monster1]

Precis och så blir det om det är för många hästar på en för liten markyta. Lägger till att det blir övergödslat även där de skiter och där betar de inte och så dras ohävdsarter in. För att inte tala om rotskador på för hårt betade gräsarter ( o annat) som även det banar väg för ogräs.

De där ohävdsarterna och ogräsen är ju det som är biologiskmångfald. Ruderatmarker (störda ytor) är oftast ytor som håller väldigt höga värden. Att ha djur på för små ytor är absolut ett problem men det är sällan de äldre jordbruksraserna, bruksnordisar och ardenners som står i dessa små hagar och det är ju de som används för den här typen av arbeten.

 

[Lattematte]

Jag vet inte vad du menar med ekologisk. Även ett fallerande ekosystem är ju ekologiskt eftersom det är ett ekosystem. Klippning med häst handlar oftast om social hållbarhet en annan del av den trebenta hållbarhetsprincipen där det är ekologi-,ekonomi och socialhållbarhet som man talar om. Inom socialhållbarhet ryms kultur och hälsa. Att klippa gräs med häst går under kulturhistoriska hantverk något som är värt att bevara kunskapen kring, många mår också psykiskt bra av att se och träffa hästar något som man använt sig av i otrygga områden där tex sophämtning och liknande inte fungerat pga av stenkastning och aggressivitet. Istället har man då kört sophämtning med häst vilket inte bara gjort att man faktiskt kunnat hämta soporna utan att bli angripen utan personer i områden blir glada och tar kontakt med både hästar och förare samt varandra vilket stärker den sociala hållbarheten i området. Hästarna är dessutom betydligt tystar än sina motordrivna gelikar och skapar därför inget hälsovådligt buller och släpper inte ut avgaser (mer än eventuell transport till platsen) som kan öka stress. Ytorna som hästarna hjälper till att klippa, klipps oftast mer sällan och det i sig är fördelaktigt för den biologiska mångfalden. På sin fritid ägnar sig hästarna åt att beta vilket stöttar den biologiska mångfalden och öppna landskap = ekologisk hållbarhet. Dessutom ger den här tjänsten arbeten på landsbygden något som anses viktigt för att "hela landet ska leva", hästarna genererar inkomster för den som odlar maten de äter och åt de som renoverar de verktyg som de använder, säljer seldon osv = ekonomisk hållbarhet. Så ja de är absolut hållbart att använda häst för att sköta om gräsytor.

Vi är helt eniga om att hästar med riktiga jobb är värdefulla ur fler synpunkter än den rent instrumentella. Med ekologisk menar jag arbetsmetoder som inte stör eller stärker existerande ekosystem. Med ekologisk menar jag också att om ett ekologiskt förfarande kostar x kr att genomföra, måste man också kontrollera om man kan få mer ekologisk nytta för x kr på ett annat område.

Ofta innehåller ekologiska kalkyler där hästar är inblandade en stor summa just i social hållbarhet-kultur-hälsa-tredjedelen, just den nytta som är omöjligt svår att skatta i pengar och kontrollera.

Som hästvän önskar jag att jag fick se en kalkyl med enbart i efterhand kontrollerbara faktorer, alltså en kalkyl där det bara räknas med ekologiska fördelar och ekonomi. Det vore något att visa för tvivlare och personer som är bra på att räkna! Tyvärr har jag inte fått se någon sådan ännu.

Slutligen vill jag tillägga att kulturhistoriska hantverk kan vara ekologiska och miljömässiga katastrofer, så just det är inte något argument för bättre ekologi. Och om hästarnas betande ska göra nytta måste betningstrycket vara lågt, och hagarna få vila årsvis med jämna mellanrum.

 

[Lattematte]

Jag håller inte med i din livscykel analys. För det första är det ingen i Sverige idag som har häst enbart för gräsklippning. Gissningsvis är det så att de som har hästar som används för gräsklippning skulle haft hästarna iaf och använt dem till annat också. Vinsten blir då miljömässig om transporten av hästen till gräsmattan är bättre för miljön än vad gräsklippningen (samt transporten till gräsmattan och produktionen av) med åkgräsklippare skulle varit. Sen finns det ju trevlighetsfaktorn som hästen bidrar med som inte åkgräskliparen gör.

Eftersom jag inte gjort någon livscykelanalys då jag saknar kompetensen för att göra det, undrar jag vilken analys du syftar på?

Du har rätt i om att personerna som kör hästarna hade haft dem även om de inte användes, och hade fraktat hästarna samma sträcka som om arbetsresorna skulle ingå även utan arbetsresor, så är miljöbelastningen plus-minus-noll. Och visst blir man glad av att se arbetshästar!

Men jag efterlyser fortfarande en seriös livscykelanalys beträffande arbetshästar i tätort.

 

[monster1]

Vi är helt eniga om att hästar med riktiga jobb är värdefulla ur fler synpunkter än den rent instrumentella. Med ekologisk menar jag arbetsmetoder som inte stör eller stärker existerande ekosystem. Med ekologisk menar jag också att om ett ekologiskt förfarande kostar x kr att genomföra, måste man också kontrollera om man kan få mer ekologisk nytta för x kr på ett annat område.

Ofta innehåller ekologiska kalkyler där hästar är inblandade en stor summa just i social hållbarhet-kultur-hälsa-tredjedelen, just den nytta som är omöjligt svår att skatta i pengar och kontrollera.

Som hästvän önskar jag att jag fick se en kalkyl med enbart i efterhand kontrollerbara faktorer, alltså en kalkyl där det bara räknas med ekologiska fördelar och ekonomi. Det vore något att visa för tvivlare och personer som är bra på att räkna! Tyvärr har jag inte fått se någon sådan ännu.

Slutligen vill jag tillägga att kulturhistoriska hantverk kan vara ekologiska och miljömässiga katastrofer, så just det är inte något argument för bättre ekologi. Och om hästarnas betande ska göra nytta måste betningstrycket vara lågt, och hagarna få vila årsvis med jämna mellanrum.

Ja då har ju en egen modell för hållbarhet som enbart består av två ben på din pall, om du räknar bort den sociala hållbarheten så blir det ju väldigt konstigt. Det blir helt enkelt inte hållbarhet alls. Poängen med hållbarhetens tre ben är att inget kan stå utan de andra två, så man kan inte välja ut bara två.

I stort sett så är ju hela gräsklippningen både oekonomisk och oekologisk i sig självt. Att klippa gräs generar inga pengar i sig självt utan kostar bara och ur ekologisk synpunkt är det värdelöst. Hela värdet med en klippt yta överhuvudtaget är social.