Gravid och graviditetstest *nervös*

Status
Stängd för vidare inlägg.
G

galen

Hua....är så himla nervös! Ska göra ett graviditetstest i dag eller imorgon bitti.....för att göra en lång histora kort;
För ung 7 veckor sen hade jag ett misstänkt missfall trots att jag inte visste att jag var gravid. :crazy: Även om jag kunde misstänka det, började må lite illa på morgonen och bröste började ömma och kändes lite fastare. Fick sen en blödning vid den "normala" menstiden, men den blödningen var väldigt liten. Började ana oråd. En eftermiddag under mensen när jag gick på toa hittade jag, med all sannorlikhet, en fostersäck i bindan stor som en 5-krona. I samma veva försvann ömmandet i brösten. Gick till barnmorska som undersökte mig och sa att allt var normalt samt att livmodern var normalstor. Hon trodde att jag, vid missfallstillfället, var i 7:e veckan. Samtidigt skrev hon ut ett p-pillers recept åt mig.
Det gick 4 veckor och jag fick min mens, om än liten. Började med p-piller och allt var frid och fröjd. Nu har jag ätit p-piller i 1,5 vecka och jag började i förrgår få typ mensverk och igår började jag få brunaktiga flytningar. Jag blev/är livrädd! Tänk om jag bar på tvåäggstvillingar och bara förlorade ena! Tänk om jag fortfarande är gravid! *panik*
Jag har absolut inte ett liv idag där ett barn passar in! Har precis blivit klar med examen och på börjat mitt nya jobb, har precis köpt en ny häst som det är tänkt att jag ska tävla med samt har väl inte ett så stabilt förhållande ännu att det är "färdigt" för barn. Visst, vi är över 25 och har varit tillsammas i några år och bor sedan ett par år tillsammans och det fungerar bra. Men både jag och min sambo är rörande överens om att ett barn får vänta som det är just nu.....
Visar det sig nu att jag är gravid (har tvingat sambon till apoteket och köpa ett test :devil: ) borde jag iaf vara 13-14 veckor gravid....borde jag inte har märkt något då? Brösten har ju slutade ju att ömma vid det misstänkta missfallet och har varit "normala" sen dess. Borde det inte börja kännas på magen, när man klämmer, att livmodern växer, typ som en tennisboll iaf? Kan låta som en mycket korkad fråga :o , men jag vet ju inte eftersom jag aldrig varit gravid förr!

Hur stor är risken att jag faktist bar tvilligar (vi har inga tvillingfödslar i våran släkt, varken jag eller min sambo) och bara förlorade ena? Jag är jätteorolig!!! Mår illa av tanken.... :o :o :o
När är det bäst att göra graviditetstestet? Kan jag göra det direkt när jag kommer hem eller bör jag använda morgonkisset?

Lugna en orolig!
 
Sv: Gravid och graviditetstest *nervös*

Nu har jag ätit p-piller i 1,5 vecka och jag började i förrgår få typ mensverk och igår började jag få brunaktiga flytningar.
Det låter som en högst normal mellanblödning som man kan få när man äter p-piller, speciellt när man ätit dem under så kort tid.
 
Sv: Gravid och graviditetstest *nervös*

Ja, jag vet! Men jag har aldrig haft det förr när jag ätit p-piller....det är därför jag blir så nervös! Sen att jag faktist har, med största sannorlikhet, har varit gravid TROTS att vi använde kondom vid tillfället som INTE gick sönder gör ju att jag nu vet att "jag kan också". Har ju tidigare ätit p-piller och missat både ett och två piller utan att bli gravid.....

orolig
 
Sv: Gravid och graviditetstest *nervös*

Men borde inte din gynekolog märkt om det var ett foster kvar? Eller man kanske inte kan se när det är så litet? (är bara styvmamma, haha)

Tror inte du behöver vänta till morgonkissning med dagens gravtest.
 
Sv: Gravid och graviditetstest *nervös*

Troligtvis var det nog en normal mellanblödning, men det är ju bra att du testar dig så slipper du fundera mer. Du behöver inte använda morgonkisset utan kan göra testet så fort du får hem det.
Lycka till!

// K
 
Sv: Gravid och graviditetstest *nervös*

Nu är jag testad och "klar". Det var inget! *andas ut* Testet var negativt! :banana: ..... :(

Jag såg att min sambo blev mycket lättad. Han sa att; "bara för att det inte alls passar med ett barn just nu så hade det ju varit typiskt om det varit ett positivt test". :crazy: Håller med honom.....samtidigt kan jag inte låta bli att känna viss besvikelse... :o ....var nästan helt övertygad om att testet skulle visa positivt resultat fast jag innerst inne, längst där inne, visste att jag inte var gravid. På precis samma sätt som jag eg visste att jag faktist var gravid innan missfallet....då VISSTE jag innerst inne att jag "hade sällskap"....märkligt men sant! Kvinnlig intiution????

lättad "galen"
 
Sv: Gravid och graviditetstest *nervös*

galen skrev:
Men både jag och min sambo är rörande överens om att ett barn får vänta som det är just nu.....

....fast ändå längtar du lite?

Visst kan det vara opraktiskt i många lägen i förhållande till jobb etc. Jag var själv övertygad om att jag inte hade "tid" för barn i många år.

Som tur är kunde jag få dem runt 40 istället. Men nu ser jag också annorlunda på det. Tänk om de varit större nu, vad roligt vi skulle haft! Det är inte nödvändigtvis antal år tillsammans med partnern och jobbsituationen som är det viktiga. Sambon som blir pappa till nyår och jag hade varit tillsammans i ca ett halvår när vi bestämde oss försöka få en bebis och jag tror inte vi är sämre rustade än jag och exmaken var efter 15 år.

Du är ju jätteung i sammanhanget och har god tid på dig. :)

Men jag vill bara att du ska ha med dig att det finns ingen "fel" tid. Skjut inte ämnet under mattan i en massa år och satsa på en karriär som faktiskt inte är lika viktig :o Försök att nå varandra på djupare i nivå i den här frågan och håll den lite aktuell genom åren så du inte lurar dig själv och bara flyter med för att han inte "vill". (han kanske också bara är rädd men egentligen skulle vilja?)

(((((kraaam)))))

Tim 41, Vidar 3,5 & lillebror i magen
 
Sv: Gravid och graviditetstest *nervös*

Silverkedjan skrev:
....fast ändå längtar du lite?

Visst gör jag det! Det ska jag inte sticka under stolen med....framför allt märker jag att jag längtar "när det väl kommer till kritan" så att säga. Det var fruktansvärt att upptäcka att min kropp hade "dödat" vårat barn! :cry: Det trots att jag inte hade fått bekräftat att jag faktist var gravid. Det känns som om något fattas.....

Visst kan det vara opraktiskt i många lägen i förhållande till jobb etc. Jag var själv övertygad om att jag inte hade "tid" för barn i många år.

Det är väl "alltid" opraktist att skaffa barn....man "växer" väl in i situationen och ställer som sitt liv när det väl sker?!? Man kan väl aldrig säga att "nu är det perfekt läge för att skaffa barn"?!?!

Du är ju jätteung i sammanhanget och har god tid på dig. :)

Kan tyckas...... :angel:

Men jag vill bara att du ska ha med dig att det finns ingen "fel" tid. Skjut inte ämnet under mattan i en massa år och satsa på en karriär som faktiskt inte är lika viktig :o Försök att nå varandra på djupare i nivå i den här frågan och håll den lite aktuell genom åren så du inte lurar dig själv och bara flyter med för att han inte "vill". (han kanske också bara är rädd men egentligen skulle vilja?)

Nej, jag ska försöka att inte skjuta ämnet under mattan! ;) Men jag känner att jag kanske vill vara "ung och fågelfri" ett tag till....eller....
Karriär vet jag eg inte om jag vill göra. Det är inte det viktigaste för mig (även om chefen inte alltid fattar det :devil: )....jag vill ha ett jobb jag trivs på och kan utvecklas på....jag vill ha en stor fossing inne på arbetsmarknaden innan vi bestämmer oss för att skaffa barn. Det lilla kruxet är bara att det arbete jag har idag kan jag inte bara ta barnledigt ifrån....eftersom jag är ända anställd och vi håller på med att utveckla en ny produkt! Det liksom står och faller med mig lite.... :crazy:
Vi ska försöka ta ditt råd till oss! :bow: Frågan ska hållas "flytande" eftersom vi SKA ha barn....Skulle jag nu varit gravid vete sjutton vad vi gjort....förmodligen hade vi behållt och löst det! Jag är ju färdigstuderad iaf :p och hästen...ja, det löser sig ju!
Jag VET och är fullständigt ÖVERTYGAD om att sambon vill ha barn! :) Du skulle se hur lystet han tittar på sina systersöner! :love: Och du har nog rätt....han är livrädd! (det är jag också!!!) Herregud, man har ju hört skräckhistorierna! Det är rätt lustigt....man får bara höra hur jobbigt det är med barn, hur mycket tid det tar, hur mycket det kostar....men man får aldrig höra hur underbart (hoppas jag) det är och vilken stor glädje det faktist är! Så visst är man övertygad om att skaffa barn är världens undergång och man kan aldrig mer göra något man själv vill....

Nog svamlat.....

(((((kraaam)))))

Tack!!! :love:
 
Sv: Gravid och graviditetstest *nervös*

galen skrev:
Så visst är man övertygad om att skaffa barn är världens undergång och man kan aldrig mer göra något man själv vill....


Det fiffiga är att man VILL göra andra saker efteråt :idea: Ta det mer lugnt och umgås med barnen, tex.

De "egna" saker man vill göra löser sig också. Man får göra dem på ett lite annorlunda sätt, eller göra utflykter bort från blöjträsket - bara för att upptäcka att man längtar tillbaka !

Jag tycker du verkar ha kapacitet att hantera en sådan balansgång utmärkt :bow:
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Jag har äntligen blivit gravid igen efter mitt MA och skrapning i november. Vilket jag är helt överlycklig för! Igår köpte jag mig ett...
Svar
7
· Visningar
1 637
Senast: Whirlie
·
Kropp & Själ jag har efter 9 års uppehåll från allt vad preventivmedel heter nu blivit övertalad av barnmorskan att börja käka mellanpiller (som de...
2 3 4
Svar
65
· Visningar
15 018
Senast: Soffan74
·
Kropp & Själ Jag brukar inte vara så mesig och när jag inte vet vart jag ska vända mig brukar jag bara ringa och fråga nånstans där jag tror det är...
Svar
14
· Visningar
1 103
Senast: Ramona
·
Kropp & Själ Jag har ingen diagnos på endometrios, men för några år sedan gick jag på kontroller av cystor och dom misstänkte då att det var...
Svar
1
· Visningar
653
Senast: TinyWiny
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2024
  • Kemisk kastration?
  • Guldfasanerna

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp