Hela min verklighet är omkullkastad :´(

[Cinora]

Vet inte om ni minns mig? Men har varit aktiv bukefalist länge, mitt liv har varit kaos sedan kom en räddande ängel..

Nu 3 år senare har jag kommit i insikt att ha blivit blåst på pengar och förtroende. Den enda jag aldrig trodde skulle såra mig har bara utnyttjat mig hela tiden. Så nu efter 3 år har hela mitt liv kastats omkull. Jag har flyttat hem till min chefs lägenhet och all kontakt med mitt fd liv är bruten.

Jag har gått ner i vikt
Jag mår sämre än någonsin psykiskt
Min chef letar psykolog till mig, (guld värd)
Min chef och hans tjej bryr sig och hjälper mig med allt
Men insikten efter 3 år, att den enda som jag trodde tog mig som sin egen dotter bara har lurat mig, det gör ont. Tidigare var hon den enda anledningen till att jag inte försökte ta livet av mig. För hela jag är kaos :'(

Jag har varit kaos länge
Inget nytt
Medicinen hjälper inte längre
Jobbet har jag krashat i botten men har en förstående chef och kommer alltid ha jobb hos honom på nått sätt. Han hjälper mig och bryr sig, men jag kan inte fatta att allt som jag brytt mig om och levt efter bara varit en manipulerad lögn.

Allt känns så fel :'(

Ångesten tar över
Tankarna tar över
Humörsvängningarna värre än någonsin.


Kommer jag någonsin få bli fri?
Kommer jag få hjälp att få svar vad felet är?
Kommer psykiatrin ta mig på allvar nu?

 

[Modest]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Jag känner inte till dig sedan tidigare. Och jag är inget proffs på att hantera människor som mår dåligt.
Men - försök att ta djupa andetag. Bena ut. Kan du skriva ned allt som känns fel, precis som du gjort ovan? Det gör det lättare att hitta ev. lösningar. Även om det kanske inte är aktuellt att lösa alla problem just nu kan det kännas lite bättre att veta vad man kan göra.

Se till att överleva dagen. Känslan av kaos kommer att bli mer hanterbar. Håll ut.
Det verkar som att du har sökt hjälp inom psykiatrin? Jag hoppas att du kommer att få svar och förhoppningsvis behandling som hjälper dig.

 

[Cinora]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Jag försöker :/
psykiatrin är tyvärr något jag gett upp hoppet på för länge sedan.
Så min chef letar psykolog privat åt mig istället då jag behöver en grundlig utredning och sedan rätt behandling när jag vet vad felet är.

 

[KaffeKask]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Jag tänker först och främst, vad är din kost? Vad äter du om dagarna? Brist på något? Hur mycket rör du på dig utomhus?
Vad har du för rutiner i dagsläget?

Skulle nog välja en livscoach före psykolog i det här läget...

Det hjälpte mig.
Man får ändra sitt sätt att tänka och se saker o ting, det är svårt men de går...

 

[TinyWiny]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Åh vad ledsen jag blir när jag läser det du skriver Hur kan någon bete sig så mot någon och framförallt mot en redan trasig människa? Du har redan haft tillräckligt mycket jobbiga och hemska saker i ditt liv. Du borde få må bra nu och känna att livet ändå är värt att leva. Jag har tänkt på dig och undrat hur det är med dig. Så tråkigt att höra att hon svek dig så grundligt. Jag hoppades verkligen på motsatsen. Det behöver inte vara något fel på dig egentligen men livet har varit väldigt grymt mot dig och då blir man skadad i själ och hjärta. Du behöver bygga upp dig själv med kärleksfulla människor omkring dig. Jag vet att det inte är enkelt men jag vet också att du är oerhört stark och jag vet att du kommer att klara det här.

Vad skönt att du har din chef som hjälper dig. Det är ju verkligen guld värt. Kanske kan du ändå känna att du är värd att få den hjälpen hen erbjuder? För det är du verkligen. Du är värd att leva ett bra liv med mycket kärlek och trygghet.

Bra att du skriver av dig här på buke. Vi kanske inte kan hjälpa dig handgripligen men vi kan stötta dig iallafall.

Många stora varma kramar.

 

[Cinora]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Kost? Jag försöker få i mig mat för att överleva men ångesten tar över och det går inte dvs jag har utvecklat en ätstörning

TinyWiny; Tack för de orden Trodde aldrig det om henne ;(
buke är bäst i sånna lägen

 

[Cinora]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

varför känns allt så meningslöst?

jag ler mot världen , men på insidan dör jag inombords och jag är så nära att ge upp på livet :'(

 

[EmmaBovary]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Skulle nog välja en livscoach före psykolog i det här läget...

Jag blir mörkrädd av alla dessa coacher. Vem som helst kan kalla sig för detta, då det inte är en skyddad titel. De "utbildningar" som finns är inte heller ens i närheten av att vara likvärdig med en psykologutbildning. Till någon som har en lika omfattande problematik som den TS målar upp skulle jag snarare råda till att försöka finna en annan utbildad människa och att testa en annan medicin, då det förhoppningsvis finns både utbildade människor och mediciner som passar TS bättre än de hon provat på.

 

[TinyWiny]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

varför känns allt så meningslöst?

jag ler mot världen , men på insidan dör jag inombords och jag är så nära att ge upp på livet :'(

Jag förstår verkligen att livet är asjobbigt nu och det är inte alls konstigt att livet känns meningslöst. Du har ju blivit så fruktansvärt grymt sviken. Jag önskar så att jag hade kunnat hjälpa dig mer handgripligen och om du vill så får du gärna skicka pm om du känner att du vill prata mer privat. Jag skulle verkligen vilja försöka stötta dig så gott jag kan.

Kramar

 

[Cinora]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Min ångest och mina psykiska problem gör livet ännu jobbigare.
Det enda som kan rädda mig ifrån att ta mitt liv är vettig psykistrisk hjälp och medicin.

Kan pma dig

 

[TinyWiny]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Ja gör gärna det. Även om jag inte är någon psykolog så kan jag finnas där för dig om och när du behöver det. Jag kan finnas för dig som den medmänniska jag är. Jag hoppas verkligen att du kan få den hjälpen du behöver ifrån det psykiatriska hållet så att du kan få läka.

Kramar

 

[Glimma]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

*KL*
Jag är relativt ny på buke (dessutom är jag en sådan som oftast bara glor runt i en sabla massa trådar utan att skriva) & jag förstår fullt ut att du inte vill kräkas ur dig så att säga hos vem som helst, men jag ville bara säga att du kommer läka. Det kan ta en sabla massa tid, det kan vara pissjobbigt, men du kommer inte vara fast i ångesten för alltid. Det är jag helt säker på. Jag tror att en riktigt vettig psykolog skulle vara jätteskönt för dig, det tog mig väldigt lång tid att hitta någon som jag kände förstod mig & som jag kunde lita på, tragglade mig igenom byte efter byte på BUP men när jag väl hittade en underbar psykolog på vuxenpsyk var det som att så mycket släppte. Jag fick verkligen hjälp, av både läkare & psykolog.
Jag vill höja ett varningens finger för "coacher" & poängtera att när man hittar rätt så är det så värt det. Visst, vissa känner väl att de aldrig kommer rätt, jag vill inte förkasta andras upplevelser för jag har nog också haft en väldig tur.
& jag vet ju inte riktigt din sits, men ge inte upp. Sjukt klyschigt, jag veeet, men gör inte det! Kram.

 

[Cinora]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Tack för de orden, jag har inte gett upp på psykiatrin ännu då jag insett att de har långa väntetider men när man får höra på psykakuten då man förklarar hur nära jag är självmordsvägen och de enda de erbjuder är åka hem med mediciner i en påse för natten Då ger man nästan upp , nu har jag som tur är en BRA chef som har ett väldigt bra kontaktnät och håller på och letar efter en psykolog till mig.

Pratade med min mottagning och de skulle skicka remiss till vuxenpsyk i denna kommunen också.

 

[enjoyable]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

varför känns allt så meningslöst?

jag ler mot världen , men på insidan dör jag inombords och jag är så nära att ge upp på livet :'(

Jag som var med när de värsta hände, och vet hur du pinar dig igenom varje dag.
Ge inte upp. En dag i taget. Tänk inte in i framtiden. Undvik ensamheten, då kommer tankarna att ta över.
Andas. Glöm inte bort att andas.

Du klarar dehär. Du är stark, innerst inne. Jag vet det.

 

[Cinora]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Känner mig så trasig, trasigare än då det hände.
Jag har försökt så länge men jag klarar inte detta utan rätt hjälp från psyk nu.
Så jag hoppas på psykologen min chef och vän fixar.

Stark är ingen som tänker på att ge upp :/

 

[AgentCarter]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Stark är man så länge det bara är tankar, stark är man även om man försöker ge upp. Men det är väldigt svårt att känna sig stark ibland.
Jag kommer ihåg dig, jag tror att jag kommer ihåg den du menar, men jag vet inte vad som hänt från början. Men det kvittar. Jag tror du trots allt kommer klara dig igenom detta med, du har bra stöd från din chef och vän vilket betyder mycket.

 

[Cinora]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Tankarna har gått till handling allt för många ggr..då jag inte kan hantera mins impulser och speciellt inte när mins humör svängningar går från toppen till botten på en sekund :/ :/ jag hänger inte med själv då.


Tack. Ja vad har inte hänt de senaste tre åren egentligen

 

[TinyWiny]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Känner mig så trasig, trasigare än då det hände.
Jag har försökt så länge men jag klarar inte detta utan rätt hjälp från psyk nu.
Så jag hoppas på psykologen min chef och vän fixar.

Stark är ingen som tänker på att ge upp :/

"Det stora är inte att aldrig falla utan att resa sig efter varje fall." Det citatet har jag hängande på min vägg för att påminna mig om att när sjukdomarna och smärtorna jag släpar på håller på att krossa mig så finns det ändå hopp. Det är okej att bryta ihop och det är okej att gråta och förbanna sitt öde, bara man reser sig igen sen när man är redo. Jag minns när jag hade fått min rullstol. Den stod där ute i hallen och hånade mig och skrek åt mig att jag aldrig skulle kunna gå igen. Iallafall ingen längre sträcka. Kanske kan jag aldrig mer det. Idag kan jag gå 20 meter men en annan dag kanske jag kan gå två mil igen. Vem vet? Jag vet inte men jag vet att livet går vidare iallafall. Man kan vänja sig vid så oerhört konstiga saker. Idag är jag glad att jag har min rullstol för tack vare den så kan jag komma ut. Jag kan följa med och handla och jag kan åka iväg på saker då och då. Hade någon sagt till mig när jag var femton vad som väntade mig så hade jag avslutat livet där och då för då var mitt liv allt annat än kul. Jag levde på gatan och visste aldrig vart jag skulle sova nästa natt. När jag skulle kunna få mat nästa gång eller av vem eller när jag skulle bli våldtagen nästa gång men idag vill jag leva. Jag vill för jag hoppas och tror att jag en dag kan bli frisk och få göra alla de där sakerna jag vill göra. Jag hoppas på den där forskningen som knappt ens bedrivs för jag vet att jag kan inte leva såhär i 40-50 år till utan självklart kommer jag bli frisk. Iallafall friskare. Du kommer också bli hel en dag. Iallafall helare. Du kommer också kunna se tillbaka på den här tiden och tänka att vilken tur att jag tog mig igenom allt det där hemska så att jag fick uppleva allt det här underbara fina. För vad mitt femtonåriga jag inte hade vetat om hon hade fått veta hur sjuk jag är idag är att trots allt så är mitt liv värt att leva. Jag har två underbara vuxna barn som betyder allt för mig. Visst lever jag till viss del igenom dem men inte så att jag parasiterar på dem utan att jag verkligen är intresserade av deras liv. Min sambo har ett underbart litet barnbarn som är så fantastisk underbar så du kan inte fatta. Jag har två hästar varav den ena är min själsfrände som jag älskar så otroligt mycket och jag har en underbar liten hund som jag också älskar ofattbart mycket som följer mig vart jag än går om han inte ligger hos husse och gosar eller busar för jag har en underbar sambo som jag också älskar och jag lever och bor i ett jättefint hus och jag har jättefina tjejer som kommer och hjälper mig ifrån hemtjänsten. Mitt liv är värt att leva trots att jag var så fruktansvärt trasig en gång och trots att jag är så sjuk idag. Ditt liv är också värt att leva. Glöm inte det. Tillåt dig att falla men res dig efter varje fall. Det handlar inte om att vara stark eller inte. Det handlar om att resa sig igen och igen och igen. Om att aldrig någonsin ge upp.

Kramar

 

[enjoyable]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Känner mig så trasig, trasigare än då det hände.
Jag har försökt så länge men jag klarar inte detta utan rätt hjälp från psyk nu.
Så jag hoppas på psykologen min chef och vän fixar.

Stark är ingen som tänker på att ge upp :/

Klart du känner dig trasig. Jag tänker inte säga att jag förstår hur du känner dig, eftersom att jag inte är du, jag kan bara försöka tänka mig in i din situation.
Fruktansvärt, alltihop.

Men JA, du är STARK! Du lever än, du står på benen och du VILL ha hjälp. DET är styrka. Att våga be om hjälp. Att våga vänta på hjälp.
Så länge tankarna inte går till handling så är du stark, för du är stark nog att våga stå emot.
En dag i taget.

KRAM

 

[annie_cool]

Sv: Hela min verklighet är omkullkastad :´(

Hej Jag kan förstå hur jobbigt det är.Säger som de andra var stark kämpa på. Lyssna på andra.


Har själv haft det jobbigt har och så gott i självmordstankar men de har jag nu stänkt in .