Om du säger att något är skräp, då så är det skräp på riktigt.Nejnejnej, den har absolut inte gett upp utan utvecklats och all utveckling är ju bra eller?
Det är ju en jäkla skillnad på om man använder grejerna, sparar till nåt projekt (vilket ni och jag gör) eller bara fyller på med precis vad som helst som är gratis eller upphittat. Bonden jag skrev om gör så, åker på auktioner och ropar in allt som kostar en femtilapp max och jag vet inte hur många tröskor som står ute lite här och där och rostar sönder på hans marker.
Egentligen tror jag personer som gör så, själva är medvetna om problemet men dom orkar inte ta tag i saken. Då blir det försvarstal och ursäkterNejnejnej, den har absolut inte gett upp utan utvecklats och all utveckling är ju bra eller?
Jag känner en bonde som har allt kvar från farfars tid och framåt, hans nyaste maskiner står utomhus och rostar så sakta upp medans alla upptänkliga utrymmen på gården och två arrendegårdar är fyllda till bristningsgränsen med allt från råttätna säckar till gammalt hö "som kan vara bra att ta till om det blir ett dåligt år" och hästredskap, gamla plankor, gammal taggtråd, spillolja, gamla batterier mm. mm. Han har 3 hästar som bara kostar pengar och inget gör, dom sparar han "ifall det blir ransonering på diesel" och dom är urgamla.
Ja säger jag att nåt är skräp så ljuger jag inte, saker som många andra kasserat sparar även jag som antingen del ingående i nåt projekt eller organdonator eller så vet jag nån som saknar grejen eller nån del i den.
Javisst är det upp till er vilka saker ni har
Om partnern har så mycket kläder att det inte går att skadedjursbekämpa så har man ett gemensamt problem med hygien och den sanitära situationen.
Det verkar ju vara den sanitära situationen som är själva lidandet, inte prylarna.
- där hade det behövts en MacGyver Ja, det verkar också va utrymmet som prylarna tar upp, som är problemet
Missbruk kan också vara symptom på psykisk ohälsa
Givetvis, men vad har det med tråden att göra? En samlare är som sagt ingen missbrukare som du påstod.
Kan börja med att säga att jag inte läst tråden. Ber om ursäkt om detta redan kommit upp.
Till TS:
Jag förstår mkt väl hur du tänker och känner för jag sitter i ungefär likadan sits. Min sambo samlar på allt. Allt mellan bildelar, skrot, datadelar, verktyg och gamla kläder. Hans far och farfar är/var likadana, samlar på minsta lilla rostiga plåtbit. Min sambo har aldrig "lärt sig" att slänga saker. Detta tillsammans med att han har en del diagnoser gör det extra svårt. Det är som att han inte ser attt bröten samlas på hög.
Men det finns hopp. Min sambo är mkt bättre på att sortera och slänga än han var för 7 år sen. Det tar tid men det går.
Jag har tjatat och tjatat men resulatet blir bara en sur sambo. Så jag ändrade taktik och tog tillvara på de tillfällen Han faktiskt ville röja och slänga. I början kunde det handla om städa ett rum och besluta om att slänga ett trasigt tangentbord. Stötta och var med i processen.
Nu 7 år senare så är han jätteduktig och förra veckan fyllde vi en container med 12 ton skrot och bröte.
Ibland är det apjobbigt att vara med han. Diagnoserna och "samlarmanin" gör att han inte riktigt funkar som annat folk. Men så finns det stunder som är guld värda, som när vi fyllde containern med 12 ton skrot.
Så ni som säger Lämna, be karln att flytta osv. Det är ju absolut ett alternativ men jag tycker att man ska prova alla vägar och alternativ, om man känner att orken och kärleken finns
Kan börja med att säga att jag inte läst tråden. Ber om ursäkt om detta redan kommit upp.
Till TS:
Jag förstår mkt väl hur du tänker och känner för jag sitter i ungefär likadan sits. Min sambo samlar på allt. Allt mellan bildelar, skrot, datadelar, verktyg och gamla kläder. Hans far och farfar är/var likadana, samlar på minsta lilla rostiga plåtbit. Min sambo har aldrig "lärt sig" att slänga saker. Detta tillsammans med att han har en del diagnoser gör det extra svårt. Det är som att han inte ser attt bröten samlas på hög.
Men det finns hopp. Min sambo är mkt bättre på att sortera och slänga än han var för 7 år sen. Det tar tid men det går.
Jag har tjatat och tjatat men resulatet blir bara en sur sambo. Så jag ändrade taktik och tog tillvara på de tillfällen Han faktiskt ville röja och slänga. I början kunde det handla om städa ett rum och besluta om att slänga ett trasigt tangentbord. Stötta och var med i processen.
Nu 7 år senare så är han jätteduktig och förra veckan fyllde vi en container med 12 ton skrot och bröte.
Ibland är det apjobbigt att vara med han. Diagnoserna och "samlarmanin" gör att han inte riktigt funkar som annat folk. Men så finns det stunder som är guld värda, som när vi fyllde containern med 12 ton skrot.
Så ni som säger Lämna, be karln att flytta osv. Det är ju absolut ett alternativ men jag tycker att man ska prova alla vägar och alternativ, om man känner att orken och kärleken finns
