Hjälp! MKT rädd åring.

[Mirpis]

Har ett sto som snart är ett år. Problemet jag har med henne är att hon är omöjlig att hantera. Behöver tips och råd för hur jag ska göra...

Redan som föl var hon rädd med en överbeskyddande mamma vilket gjorde det svårt att komma intill henne. Efterhand släppte detta och hon var trevlig att hålla på med, gick att lyfta hovar, sätta täcke på henne mm

Sedan hände något, vet ej vad. Hon blev nervös och ville inte bli klappad/borstad på huvud hals vilket innebar att det blev omöjligt att få på en grimma. Dock var det fortfarande OK att lyfta hovarna borsta övriga kroppen mm

Jag har tränat henne på att lita på oss genom att försiktigt klappa henne på hela kroppen, huvud, hals och nu går det bra. Hon blir dock fortfarande mkt spänd då man klappar runt mulen samt försöker föra handen under hennes hals och klappa henne på andra sidan huvudet från där man står. Vilket innebär att det fortfarande är omöjligt att få på en grimma.

Har även haft en grimma med mig in i boxen när jag har borstat/klappat henne för att hon ska vänja sig. Har även försökt klappa henne med den så att hon ska vänja sig vid remmar som rör sig mot huvudet men hon blir helt skräckslagen. (Med skräckslagen menar jag att hon försöker springa bort ifrån mig, är det då något som "hindrar" henne så stegrar hon sig tills hon kommer loss. Men lilla gumman är snäll och trots att hon är så rädd så gör hon inget direkt riktat mot oss utan hon vill bara komma bort från det obehagliga)

Nu behöver jag tips på hur jag ska gå vidare... (börjar känna mig lite uppgiven )

 

[rosita]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Det är nog bara att fortsätta som du gör, fortsätt med det hon tycker om.
Ha grimman i handen, gör rörelserna som om du satte på grimman, beröm, jag tycker det är OK att berömma med massor av godis i detta läget, många hästar gillar att bli kliade bakom öronen, fortsätt smek och klia för att få henne avslappnad, rör vid henne med grimma och grimskaft.Kan du inte försöka lägga ett grimskaft om halsen på henne och försiktigt leda henne? åter igen, öva, öva, öva

 

[älgen]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Sluta "larva" dig.

Sätt bara på grimman utan att göra någon grej av det. Lätt hantering dagligen. Leda till och från hagen. Lyffta ett ben. Det räcker gott och väl.

 

[westernsuzie]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Jag skulle lägga ner massa massa tid och öva, öva, öva tills hon inte tycker det är minsta lilla otäckt när remmar, plastpåsar eller vad tusan som helst rör henne över hela kroppen. Hon ska tycka att det är lika naturligt som att käka hö eller dricka vatten. Att ta på och av grimman ska hon tycka är så tråkigt att hon nästan kräks på det

Det som behövs är jäkla massa tålamod plus att du har rätt attityd. Tyck INTE synd om hästen när den är rädd, då blir du svag och inte alls den trygga, lugna, orubbliga, stabila, pålitliga person du ska vara. Någonstans är det också så att du inte kan lösa alla problem åt hästen, den måste inse att grimmor inte är minsta lilla farliga och nånstans måste hon komma underfund med det själv. Tyvärr kommer hon stundtals tycka att det är lite otäckt på vägen, men hon kommer överleva det, märka att hon inte alls dog som hon kanske trodde och självförtroendet kommer växa lite på kuppen

Fördelen om du lyckas med det här bra och vinner hästens förtroende på ett bra sätt är att hon sen kommer lita på dig Sen kommer det gå som en dans att introducera nya grejer!

 

[Sammet]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Min lillhingst var likadan som unghäst. Idag är han 4 år och stabil.
Jag hanterade honom rätt mycket som föl just för att han var så nervig.

Det är svårt att ge råd över nätet på just sådana här saker, eftersom hästar är individer och kommer reagera på olika sätt. Desssutom är vi människor också individer och läser av hästarna, reagerar och har olika kunskaper sedan innan.
Hade varit lätt om alla tänkte likadant, men ganska tråkigt.

Det enda jag kan säga är att du ska göra det som känns rätt för dig, annars är risken att det blir bråk, mer rädsla eller missförstånd. Om du gör något med hästen som du själv känner inte är rätt kommer det att bli fel i dina reaktioner och hästen kommer att känna av det.
Fråga dig själv vad du klarar av, och vad du vill göra, så du inte står där och får ta en "fight" som du inte är beredd, villig eller har kunskap att ta. En sådan fight kommer bara att göra saker värre om den inte kan redas ut.
Med "fight" menar jag allt från att hästen testar människans gränser, till att den blir verkligen rädd eller tom aggresiv.
Jag har ingen aning om dina förkunskaper så ta inte illa upp.

Det viktiga är att aldrig tvinga en häst, utan att ni två har ett samförstånd och du föreslår saker för hästen. Samtidigt skall du också visa för hästen att saker och ting inte är farliga. Det är inte lätt alla gånger att lyckas kombinera detta.

Jag skulle vilja tipsa om "approach and retreat".
Som allt annat inom hästhantering är det svårt att förklara exakt i text men jag gör ett försök.

Låt säga att hästen är rädd om öronen (kroppsdel spelar ingen roll, detta kan användas på allt, om saker och ting).

Lägg din hand på ett område som hästen tycker är mysigt, ex manken.

Börja därifrån och klia hästen. Stå så i någon minut första gången. För sedan handen framåt mot öronen en decimeter i taget.

Så länge hästen är avslappnad och myser kan du fortsätta. När du märker att hästen börjar bli mer fokuserad på vad du gör, än att mysa så stannar du och går tillbaka tills där den slappnar av igen. Utgå från detta läge. Här kallat "nolläge".
Att gå tillbaka är "retreat" och att gå frammåt är, så klart, "approach".

Från nolläge, klia hästen tills den är avslappnad. För handen långsamt en decimeter åt öronens håll. Stanna kvar där, klia och mys. Gå tillbaka litegrann men inte allt så länge hästen tycker det är ok.

Nytt nolläge, dvs en liten bit framför det gamla nolläget.

Fortsätt på detta sätt, klia, mys, en liten bit frammåt, klia mys. Ibland kan du låta handen stanna kvar och inte ta tillbaka den. Du får läsa av hästen vad som passar bäst.

Att nå öronen behöver inte ske på en dag. Det kan ske på en vecka, en månad, eller, i extrema fall, ett år. Allt beror på din häst, och hur den är som individ.
Det viktiga är att hästen och du själv är lika, eller mer, avslappnade än när ni började.

Blir hästen stressad och rädd har du gått för fort fram. Backa och börja om. Inget är förstört.



På detta sätt blir hästen aldrig trängd i ett hörn, och risken att den blir stressad minskar.

Lycka till.

Fö trevligt med någon mer som bor i Skövdeområdet.

Har ett sto som snart är ett år. Problemet jag har med henne är att hon är omöjlig att hantera. Behöver tips och råd för hur jag ska göra...

Redan som föl var hon rädd med en överbeskyddande mamma vilket gjorde det svårt att komma intill henne. Efterhand släppte detta och hon var trevlig att hålla på med, gick att lyfta hovar, sätta täcke på henne mm

Sedan hände något, vet ej vad. Hon blev nervös och ville inte bli klappad/borstad på huvud hals vilket innebar att det blev omöjligt att få på en grimma. Dock var det fortfarande OK att lyfta hovarna borsta övriga kroppen mm

Jag har tränat henne på att lita på oss genom att försiktigt klappa henne på hela kroppen, huvud, hals och nu går det bra. Hon blir dock fortfarande mkt spänd då man klappar runt mulen samt försöker föra handen under hennes hals och klappa henne på andra sidan huvudet från där man står. Vilket innebär att det fortfarande är omöjligt att få på en grimma.

Har även haft en grimma med mig in i boxen när jag har borstat/klappat henne för att hon ska vänja sig. Har även försökt klappa henne med den så att hon ska vänja sig vid remmar som rör sig mot huvudet men hon blir helt skräckslagen. (Med skräckslagen menar jag att hon försöker springa bort ifrån mig, är det då något som "hindrar" henne så stegrar hon sig tills hon kommer loss. Men lilla gumman är snäll och trots att hon är så rädd så gör hon inget direkt riktat mot oss utan hon vill bara komma bort från det obehagliga)

Nu behöver jag tips på hur jag ska gå vidare... (börjar känna mig lite uppgiven )

 

[Mirpis]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Det viktiga är att aldrig tvinga en häst, utan att ni två har ett samförstånd och du föreslår saker för hästen. Samtidigt skall du också visa för hästen att saker och ting inte är farliga. Det är inte lätt alla gånger att lyckas kombinera detta.

Jag skulle vilja tipsa om "approach and retreat".

Jag försöker att visa henne att saker inte är farliga och metoden jag använder är undefär den du beskriver som approach and retreat. Det har funkat hittills, jag får klappa henne nu på områden jag inte fick röra på för några månader sedan. Men nu så verkar det tagit stopp, kanske är det bara mitt tålamod som börjar tryta, får fortsätta och låta det ta den tid det tar.

 

[Mirpis]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Sluta "larva" dig.

Sätt bara på grimman utan att göra någon grej av det. Lätt hantering dagligen. Leda till och från hagen. Lyffta ett ben. Det räcker gott och väl.

Att bara sätta på grimman utan att göra någon grej av det skulle innebära att jag eller häst skulle göra oss rejält illa. Bara grimman kommer mot huvudet blir hon så skräckslagen att det far ben åt alla håll. Inga riktade direkt mot mig, men har man otur så "missar hon luften" och fräffar mig istället.
Men om jag pälsar på mig alla skydd som finns och förbereder mig för lite "rodeo" kanske jag skulle lyckas. Tror dock jag skippar det.

 

[älgen]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

På vilket sätt skulle hästen komma till skada. vad menar du med vevar med benen?

 

[Mirpis]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Det är svårt att beskriva hur hon beter sig men hon blir verkligen helt skräckslagen och stegrar samt kastar sig hejdlöst åt alla håll hon kan för att slippa undan det hon tycker är läskigt.
Har hon otur så när hon smäller in i väggar, krubba mm så kan hon göra sig illa. Går det ännu värre så gör hon mig illa.

 

[neywaz]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Mitt nu tvååriga sto hade en period som hon var exakt som din. Hennes mamma var också djupt överbeskyddande... Min häst kastade sig handlöst, rullade med ögonen, sparkade besinningslöst om hon "fick nåt" på benen etc. Mer än en gång har hon haft sönder grimmor, hakar och diverse andra saker som stått i vägen.

Jag lät henne ha grimman på i hagen så jag överhuvudtaget skulle kunna fånga henne den perioden och så tränade vi på ta av och på grimman inne i stallet. Jag har flera hästar så jag ledsnade lite på hennes beteende och struntade faktiskt i att träna så mycket utan tänkte "tonsårsfasoner" Övade kanske två ggr/vecka på att ta in och hantera/grimma etc

Det försvann av sig själv med åldern. Jag har kompisar som haft ston som betett sig exakt likadant i unga år, tror det är lite tonårs också...

Man får vara lugn och bestämd som person själv tror jag och vänta ut beteendet.

 

[MalinJ]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Det finns massor med bra och goda råd om svårhanterade hästar men ett sådant här extremt fall kan man inte sätta sig in i om man inte varit med om det själv.

Jag har haft precis samma problem som du. Fick hem en ettåring som var helt skräckslagen! Alltså vi pratar om panik och total blockering! Det tog till att börja med 1.5 timmar att få tag på den lilla stackaren när vi skulle hämta hem henne - fast hon stod inne i en box och hade grimma på sig.

Grimman var så liten att den nästan växt fast på henne. Hade förmodligen suttit på lääänge... När vi kom hem lyckades vi byta till en större genom att sätta på den innan vi tog av den gamla. Grejen är ju att man måste ha en grimma på för att kunna få tag på dom och träna hantering.

Vi fick rådet av veterinär att alltid ha både grimma och halsrem så att man skulle kunna få tag på henne om hon kliat av sig den ena. Bara att haka i grimskaftet var länge ett jätteproblem men med en hink kraftfoder i ena handen kunde man haka i det utan att hon märkte det och sen gick den biten lättare och lättare.

Det jag märkte på henne var att oförsiktiga människor med hastiga rörelser var superotäcka. Men lika otäcka var dom som var FÖR försiktiga. Dom som sakta närmade sig och smög upp handen mot henne var hon livrädd för! Och likadant med röstläget, höga röster och låga lugnande var i princip lika skrämmande. Lugna men bestämda och naturliga rörelser och normal stämma funkade bra. Man låter och ser självsäker och naturlig ut.

Jag önskar jag kunde berätta en solskenshistoria om hur allt blev perfekt på kort tid men så är inte riktigt fallet. Vi hade den här lilla damen i 1,5 år och under den här tiden hände det visserligen jättemycket inom allt annat, hon blev jättefin i hanteringen för övrigt men just det här med grimman och beröring av huvudet var fortfarande svårt när jag sålde henne för ett tag sedan. Men nu har hon kommit till en tjej som har mycket mer tid att greja med det där så jag hoppas att hon ska komma till rätta med det också så småningom.

Lycka till med din lilla!

 

[Gunnar-Josefina]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Tycker att MalinJ gav ett bra svar. Att bete sig normalt, inte pjoska eller vara hårdhänt är nog det viktigaste. Och massor med beröm när det går bra. Tänk på att beröm inte alltid är en klapp eller så, i det här fallet kan det vara att tex. lämna hästen ifred om den är rädd för beröring.
Jag skulle försöka få på en halsrem som hon skulle få ha på sig en längre tid när den väl är på så att hon hinner vänja sig vid den och märka att den inte gör henne illa. Då har ni dessutom något att ta i när ni skall leda henne osv.
Se till så att ni spänner den ordentligt först så att hon inte kan fastna eller dra av den. Om hon får panik så låt henne lära sig själv att den inte är farlig fast hon hur skulle galoppera omkring eller vad hon nu gör. Om ni tar av den i det läget berättar ni bara att den är farlig och att hon får slippa om hon blir rädd.

Jag tror att det kunde vara idé att kolla upp hennes mun och käke för eftersom hon bara är ett år kan det hända att något växer snett eller liknande som ger upphov till värk. Jag vet hästar som har haft enkla tandproblem vilket var orsak till ständig huvudvärk och de har varit så rädda om sina huvuden. När problemen fixades var de helt andra hästar.

 

[Sammet]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Har jag uppfattat det rätt att hästen inte tycker grimman i sig är läskig, dvs att hon inte visar rädla när den väl är på, utan att det är själva handlingen att sätta på grimman som är det läskiga?

 

[Mirpis]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Har jag uppfattat det rätt att hästen inte tycker grimman i sig är läskig, dvs att hon inte visar rädla när den väl är på, utan att det är själva handlingen att sätta på grimman som är det läskiga?

Nej. Allt med grimman är läskigt, så läskigt att det inte finns en möjlighet att ens få på den. Så hur hon nu skulle reagera om jag lyckas få på grimman vet jag inte.

 

[Pettsson]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

När grimman är en rutin blir den inte heller läskig. Vad jag vill säga är att ta bara på grimman lugnt och försiktigt, den är inte farlig och hon måste lära sig det!
Det är rätt ändå det du gör, pysslar och donar med henne, det får henne att bli trygg kring dig. En rutin är också en trygghet!

Om du inte får på grimman tycker jag att du ska fortsätta smeka henne med den. Sätt den överallt på hennes kropp, låt henne lära sig tycka om den. Ta nackremmen kring hennes hals och låt henne känns den runt sig.
Sedan är det också så att en åring är väldigt anpassningsbar, får du på henne grimman och hon blir tokig, låt henne bli det! Hon förstår och lär sig att grimman sitter där den sitter och är inte farlig. Sedan är det kalrt att man ska ta det varligt, den får aldrig bli ett stressmoment!

När vi har föl tar vi på grimman så fort sto och föl bildat band mellan sig, det har enbart resulterat i positiva saker och är någonting vi kommer att fortsätta med. Vi har efter det aldrig haft problem med vare sig grimma, träns eller sele.

 

[Pettsson]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

 

[Sammet]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Om du skulle lägga ner grimman på backen, hur skulle hon reagera då?

Skulle hon fortfarande bli rädd för den?


Vad jag försöker reda ut är om det är Grimman i sig, det döda tinget, eller handlingen att försöka få på Något eller vidröra henne med grimman som är det läskiga?

Det jag skulle börja med att ta reda på är om hon är rädd för själva grimman, som ju är ett dött ting, eller om hon är rädd för din handling och att du håller i henne. Detta då jag skulle basera mitt arbete med hästen på vad det egentligen är hon är rädd för.

Vissa hästar är rädd för att få saker på sig på huvudet.
Medans andra är rädd för just grimman, men kan utan problem acceptera ett träns.

Sådana hästar har ibland varit med om något som skrämt dom för grimman. Jag arbetade med en sådan häst för några år sedan, där hästen slagit i huvudet i balken ovanför boxdörren när ägaren skulle sätta på grimman. Efter det var hästen rädd om huvudet och fick panik, men bara när man kom med en grimma. Den var även livrädd att ta sig ur boxen, och ville så gärna men vågade inte, och hade därför fått stå inne i ett par dagar tills ägaren ringde mig.
När jag kom var det inga problem att ta i hästens huvud, det hade ägaren fått bort, men så fort man visade en grimma för hästen så fick den panik och kastade upp huvudet, varpå den någar gånger dessutom stegrade och slog i huvudet, trotst att man itne ens försökte sätta på grimman. Detta skapade en ond cirkel.
När jag sedan visade stoet en repgrimma tittade hon inte ens åt den utan lät mig sätta fast den.
Hon var alltså rädd för Grimman i sig då hon accocierade den med smärtan.
En timma senare var hon ute ur boxen och fick istället bo i en annan del av stallet med höge i tak och inga bjälkar ovanför boxdörren.

Lösningen var i detta fall att ta och byta ut grimman mot en repgrimma som hon inte accosierade med dåligt.

Medans en häst som är rädd för allt som kommer nräa huvudet, egentligen inte är rädd för Grimman utan för att få något fast runt sitt huvud. Där kan lösningen vara den taktik jag beskrev tidigare.


/Sammet (ursäkta felstavning, tangentbordet behöver bytas ut).

 

[MalinJ]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Att få på grimman första gången är ju riktigt knepigt såklart. Våran lilla lyckades redan första veckan få av sig sin nya grimma och det var innan jag började ha halsrem så jag hade ett h*lvete med att komma på hur jag skulle få på grimman igen.

Jag gjorde så att jag la grimman i krubban över kraftfodret så att hon fick böka runt grimman för att få i sig maten. Själv stod jag utanför boxen vid krubban och hade händerna hängande lite över kanten. Detta gjorde jag varje dag så att det inte blev så konstigt. Tog lite steg för steg med att röra mina händer och placera dom så att hon snuddade vid dom när hon åt osv. En och annan hysterisk explosion fick hon men jag låtsades som inget, pratade sjöng lite och hade kvar mina händer.

Efter ett tag höll jag i grimman så att hon fick äta "genom" den. Och slutligen en dag när hon hade mulen på rätt plats, förde jag upp den på plats. Det blev en ny explosion men jag låtsades inte om det och när hon lugnat sig kom hon tillbaka för att äta färdigt och då lyckades jag också haka fast grimman. Ny explosion av klicket men nu var den i alla fall på!

Ett jäääkla tålamod får man ha!

 

[Mirpis]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Om du skulle lägga ner grimman på backen, hur skulle hon reagera då?

Skulle hon fortfarande bli rädd för den?


Vad jag försöker reda ut är om det är Grimman i sig, det döda tinget, eller handlingen att försöka få på Något eller vidröra henne med grimman som är det läskiga?

Om jag lägger grimman på backen så blir hon inte rädd, snarare nyfiken. Samma sak om jag håller i grimman och låter henne nosa på den, inga problem. Men så fort som jag försöker röra grimman mot henne blir hon rädd. Så det är sitt huvud hon är rädd om, inte rädsla för grimman.

 

[Mirpis]

Sv: Hjälp! MKT rädd åring.

Jag gjorde så att jag la grimman i krubban över kraftfodret så att hon fick böka runt grimman för att få i sig maten. Själv stod jag utanför boxen vid krubban och hade händerna hängande lite över kanten. Detta gjorde jag varje dag så att det inte blev så konstigt. Tog lite steg för steg med att röra mina händer och placera dom så att hon snuddade vid dom när hon åt osv. En och annan hysterisk explosion fick hon men jag låtsades som inget, pratade sjöng lite och hade kvar mina händer.

Efter ett tag höll jag i grimman så att hon fick äta "genom" den. Och slutligen en dag när hon hade mulen på rätt plats, förde jag upp den på plats. Det blev en ny explosion men jag låtsades inte om det och när hon lugnat sig kom hon tillbaka för att äta färdigt och då lyckades jag också haka fast grimman. Ny explosion av klicket men nu var den i alla fall på!

Ett jäääkla tålamod får man ha!

Jag har gjort samma sak. Hållt grimman över krubban och då har hon faktiskt vågar stoppa ner hela mulen i grimman. Ska försöka göra som du gjorde. Får man bara grimman över öronen så är det ju inte så svårt att knäppa sen.