Hund med hanteringsproblem

[WildWilma]

Känner mig väldigt uppgiven just nu. Problemet är att min hund har helt tappat förtroendet för främmande människor i hanteringen. Hunden är en Australian kelpie hane på 2,5 som alltid har varit väldigt signalkänslig, inte gillat att bli fasthållen och haft en hel del integritet men det har fungerat hyffsat ändå. Tills nu under våren.

Tyvärr har han under det senaste året varit hos veterinären minst 7 ggr i huvudsak på grund av att han blev biten av en grand danois förra hösten. I alla fall så har en del av undersökningarna och behandlingarna varit smärtsamma så nu förväntar han sig att det ska göra ont om något kommer jag ska "klämma" på honom eller om han tror att något tänker göra på det. Tyvärr han har lärt sig att hugga för att slippa detta. Tidigare har han bara bitit när det verkligen gjort ont men nu kan han göra det "förebyggande" om han blir trängd. Detta sen han var en heldag på en klinik utan att jag var med. Sen dess har han varit väldigt skeptisk mot främmande människor som sträcker sig efter honom eller lockar på honom. Inte alls likt min annars väldigt sociala hund.

Hos veterinären går det ju att sätta på en munkorg men jag vill inte behöva gå och oroa mig för att han ska bli rädd för och bita folk som går fram och försöker klappa (har inte hänt hittills). Jag säger till att folk inte ska klappa hunden men tyvärr lyssnar inte alla och ibland hinner man inte ens säga till. Sen hoppas jag ju att vi någon gång i framtiden kan göra en exteriörbeskrivning och ibland krävs ju att hundarna klarar en enklare undersökning vid olika test/tävlingar. Men just nu känns det väldigt väldigt långt borta.

Det är ju inte så lätt att träna på hantering för jag vill inte riskera andra människors hälsa. Sen är det tydligen väldigt svårt att få folk att förstå hur de ska göra och vad de inte ska göra. Till viss del kommer det säkert att gå över med tiden men det kan ju ta lång tid och det är ju omöjligt att helt undvika dess hanteringssituationer.

Idag hade jag bokat en tid hos veterinären för att kolla upp en liten knöl (som tydligen var en lymfknuta) och bad specifikt om en hundvan veterinär och förklarade att hunden inte tycker om hantering. När vi träffar veterinären så förklarar jag att han inte gillar hantering specifikt inte i nackregionen och informerar om att jag har en egen munkorg med. Jag lyfter upp hunden på bordet och hon hälsar lite försiktigt på honom och sen helt plötsligt börjar undersöka öronen innan jag har en chans att sätta på en munkorg. Jag trodde ju att hon skulle kolla knölen på bakbenet där han inte är känslig och inte öronen (som sitter ganska nära nacken). Ja då biter han henne, ingen stor skada och jag tror att hon insåg att det inte var ett så smart drag. Men jag blir så ledsen och arg, på mig själv för att jag än en gång satt hunden i en sådan situation där han känner att han behöver ta till tänderna och på att situationen blivit såhär från början

Några idéer på vad jag kan göra? eller liknande erfarenheter?

Att helt isolera hunden från främmande människor är kanske säkrast men inte realistiskt.

 

[linnsan]

Motbetinga + lära hunden att den kan gå undan kanske?

Min lillskit är ju osäker på nytt folk, har även en hel del integritet med känt folk. Han fastnar gärna och blir stel samt börjar skälla om han känner sig hotad istället för att försöka gå undan. Det jag har börjat göra är att belöna att han går undan från personen. Att han alltid har det valet och att det valet är trevligt. Då måste man ju även ha tillgång till personer som inte "råkar" klappa/ta kontakt med hunden när den vänder och går undan.

Sen skulle jag även motbetinga beröringen i nacken. Rör på/nära hunden (så den inte känner sig för trängd) och ge gotte. Gärna använda klicker, eller ett ord som betyder belöning.

Det känns som att får hunden förtroende på att den kan styra över sin egna situation och gå undan så känner den sig heller inte lika trängd.

 

[Sleepy]

Låter riktigt jobbigt, för er båda. Ni får börja om från början och bygga upp förtroendet med nya, positiva minnesbilder av hantering. Börja med det som går bra och ta det i små steg, så han aldrig känner att det går för långt. Fingertoppskänsla och tänk på att utstråla lugn och trygghet själv. Aldrig hålla fast eller tvinga, utan det är frivilligt men det lönar sig.

 

[WildWilma]

Motbetinga + lära hunden att den kan gå undan kanske?

Min lillskit är ju osäker på nytt folk, har även en hel del integritet med känt folk. Han fastnar gärna och blir stel samt börjar skälla om han känner sig hotad istället för att försöka gå undan. Det jag har börjat göra är att belöna att han går undan från personen. Att han alltid har det valet och att det valet är trevligt. Då måste man ju även ha tillgång till personer som inte "råkar" klappa/ta kontakt med hunden när den vänder och går undan.

Sen skulle jag även motbetinga beröringen i nacken. Rör på/nära hunden (så den inte känner sig för trängd) och ge gotte. Gärna använda klicker, eller ett ord som betyder belöning.

Det känns som att får hunden förtroende på att den kan styra över sin egna situation och gå undan så känner den sig heller inte lika trängd.

Som tur är så går han alltid undan om det finns möjlighet. Oftast har han inte problem med att folk klappar man han vill inte att de "tvingar" sig på eller lockar på honom. Jag har blivit bättre på att vara benhård mot folk som inte köper när jag säger att de inte ska bry sig om hunden får blir ännu bättre på det och att snappa upp innan om det är någon som verkar vilja klappa.

Smart med motbetingning, dock är det inga problem för mig eller andra han känner att röra där men vi får börja träna med oss och sen gå över till mer och mer okända människor i den takt som han är bekväm med. Funderar på att lära in principen på en annan ej känslig kroppsdel innan vi börjar med nacken. I nacken är det nog både rädsla för smärta och otäcka minnesbilder när den jättestora hunden högg honom över nacken flera gånger som spökar.

 

[WildWilma]

Låter riktigt jobbigt, för er båda. Ni får börja om från början och bygga upp förtroendet med nya, positiva minnesbilder av hantering. Börja med det som går bra och ta det i små steg, så han aldrig känner att det går för långt. Fingertoppskänsla och tänk på att utstråla lugn och trygghet själv. Aldrig hålla fast eller tvinga, utan det är frivilligt men det lönar sig.

Så vore det ju optimalt att göra. Svårt att veta innan dock vad han accepterar och inte. Vissa nya personer får klappa klämma och känna hur mycket de vill och andra inte ens peta. Skillnaden är ofta i hur de bemöter honom, ignorerar de honom först så är det inga problem när han själv väljer att komma fram men om de börjar prata med honom och locka så är det kört. Sen är jag inte så pigg på att använda andra personer som träningsobjekt med tanke på att jag inte kan garantera att han inte hugger. Men kan säker instruera några personer som han känner lite i hur de ska agera och vad de absolut inte ska göra. Funderar även på att lära in några targets som även andra personer kan använda. Han är en hund med stort kontrollbehov och vill gärna veta vad som ska hända så med targets så blir det mer tydligt vad som förväntas av honom.

Jättesvårt att utstråla lugn när man har ganska jobbiga minnesbilder själv men det blir ju inte bättre av att jag står och spänner mig så får jobba lite med mig själv också.

Tack för svar!

 

[Sleepy]

har ganska jobbiga minnesbilder själv

Förstår det. Både från när han blev biten och veterinärbesöken, antar jag. Du får jobba dig igenom det. Prata om det, skriv om det, fundera. Sen när du är med hunden, så får du "fake it until you make it". Djupt andetag... lugn och cool. För om matte står och är alldeles upprörd, så är det nog fara å färde. Det känns i luften. Det är du som ska vara tryggheten.

Det jag tänkte på med hanteringen gällde inte andra människor, utan du själv. Kan du hantera honom och röra överallt utan att han blir rädd?

 

[WildWilma]

Förstår det. Både från när han blev biten och veterinärbesöken, antar jag. Du får jobba dig igenom det. Prata om det, skriv om det, fundera. Sen när du är med hunden, så får du "fake it until you make it". Djupt andetag... lugn och cool. För om matte står och är alldeles upprörd, så är det nog fara å färde. Det känns i luften. Det är du som ska vara tryggheten.

Det jag tänkte på med hanteringen gällde inte andra människor, utan du själv. Kan du hantera honom och röra överallt utan att han blir rädd?

Det är väl delvis därför jag skriver här, för att själva bearbeta allt som hänt senaste året

Ja jag kan hantera utan problem, han uppskattar ju inte all hantering men finner sig i det om det är jag som gör det. Sen biter han om jag gör illa honom tillräckligt mycket (självklart oavsiktligt) vilket hänt 2 ggr.

 

[MiniLi]

Så tråkigt att det har förvärrats

Det verkar ju finnas tendenser till obehag även när du hanterar honom och det kan ju vara "bra" ur träningssynpunkt. Jobba med motbetingningen själv tills han är 100% bekväm med att du hanterar honom och inte visar några tendenser alls till obehag, och gå sen långsamt över till mer och mer okända människor via vänner osv som han ändå känner sig trygg med.
Hoppas ni kan lösa det!

 

[Sleepy]

han uppskattar ju inte all hantering men finner sig i det

Så bra, då får du utgå från det och bygga på. Att du får känna överallt, klappa och greja, undersöka. Mycket beröm och godsaker.

Jag använder "stanna" vid hantering, oavsett vad det gäller; kloklipp, dusch, fästingplockning, kolla tänder, tvätta öron etc. Det betyder "var stilla och slappna av en stund medan matte grejar, så blir det fest sen". Även om nåt är obehagligt eller läskigt så är matte pålitlig och trygg. Det använder jag sen hos veterinären också. Då vet hunden att nåt ska grejas med, är man stilla så är det snart över. Kanske kan vara användbart för er också.

 

[Jenka]

Accepterar han munkorgen?
Jag tänker att den kanske är bra att ha på när ni tränar med andra, så slipper du oroa dig att han ska hugga. Ni ska såklart inte pusha honom så långt så den ska behövas, men som en säkerhetsgrej.

 

[WildWilma]

@MiniLi ja verkligen jättetråkigt.

@Sleepy

Hantering gör jag genom fullkroppsmassage 3 gånger i veckan och kloklippning, borstning och tandborstning en gång i veckan. Massagen tycker han om, är helt avslappnad, kan massera överallt och kloklippningen belönas med godis. Han kommer frivilligt när det är dags för kloklippningen, om än inte så lyckligt. Men absolut att vi kan träna in ett kommando för hanteringen måste bara komma på ett bra sätt för blir det fel så kan han nog bli misstänksam snarare än avslappnad. Kan tillägga att han är ingen mat- och godistokig hund. Funderar på att ge honom en uppgift, t.ex. att hålla i något eller hålla en nostarget under tiden. Han är en väldigt uppgiftsorienterad hund och blir lätt låg om han inte förstår vad han ska göra. Men det betyder ju inte att han automatiskt kommer bli avslappnad.

 

[WildWilma]

Accepterar han munkorgen?
Jag tänker att den kanske är bra att ha på när ni tränar med andra, så slipper du oroa dig att han ska hugga. Ni ska såklart inte pusha honom så långt så den ska behövas, men som en säkerhetsgrej.

Han verkar inte avsky den men jag tror att den gör att situationen känns om möjligt ännu jobbigare för honom. Han blir som paralyserad när den är på. Det kommer ta ett bra tag innan vi tränar hantering där andra klämmer och känner igen. När vi gör det är väl tanken att hålla oss till de "säkra" områdena först, dvs. undersidan och bakdelen och absolut inte tränga honom.

 

[Sleepy]

absolut att vi kan träna in ett kommando för hanteringen måste bara komma på ett bra sätt för blir det fel så kan han nog bli misstänksam snarare än avslappnad.

Du får belöna avslappningen; det är för oss själva grejen. "Stanna" är inte "freeze o håll andan, för nu händer det nåt", utan "var still o koppla av".

Jättebra att han gillar massagen, där har du ju ett toppenutgångsläge.

 

[linnsan]

Jag funderar på om du på något sätt kan arbeta med hur han ska hantera folk som lockar och är "på" honom?

Om man då börjar med folk som vet om problemet och gör det med flit men till en viss nivå medans du lär in att det är en kul/mysig grej på något sätt?

Hmm, klurigt. Och jag förstår dig precis. Tyvärr.

 

[Masse]

En ide kan vara att lära honom bita på kommando d v s träna skydd med honom. Sådant ger ju då automatiskt ett stopp också i väntan på kommandot och ett avslut. Jag vet inte om det skulle hjälpa här men jag vet att det har hjälp hundar som skäller på fel ställen t ex i bilen att lära dom skälla på kommando.
Men det kommer ju inte att hjälpa honom få tillbaka förtroendet för andra människor.

 

[dpmatte]

@Masse: Man tränar absolut inte bit på kommando med en hund som är osäker. Eller rättare sagt, man tränar inte skydd över huvud taget med en osäker hund. En rädd hund har inte den spärr som finns på en självsäker hund som bara tar tag och håller i skyddsärmen (vilket även det kan ge blåmärke på figgen).

@WildWilma : Jag har varit med o tränat ett antal hundar som varit osäkra på olika sätt. Bästa sättet att börja med din hund tror jag är att någon sitter på t ex stol/pall ignorerar hunden helt. Pratar bara med dig. Hunden utan koppel så han kan röra sig fritt inom rummet/ett litet område. Under tiden ni pratar så slänger personen iväg lite godisbitar då o då som hunden får plocka upp. Det ska inte förekomma närkontakt som kan ge honom orsak att bitas. Det kan ta ett antal gånger innan han kommer så långt att han själv går fram direkt o tigger och det är stor seger då. Så ha tålamod. Aldrig ett negativt ord från nån av er. Du kan berömma honom lite då o då för att han är duktig. Sen efterhand kan personen klia honom under hakan o ge godis, båda berömmer. Aldrig tränga sig på, alltid hundens villkor, aldrig böja sig över hunden och aldrig låta handen komma uppifrån. Ingen får röra hans nacke som han är rädd om förrän han litar på folk som rör honom på andra kroppsdelar, och då bara lite kli så han lär sig att det inte alltid gör ont när nån tar/kliar där. Om han behöver behandling för något i framtiden, så hade jag bett att få stanna tills han har somnat för att undvika att det händer igen.

 

[Jenka]

När ni har jag kommit en bit på vägen med hanteringen kan jag också tipsa om att åka till veterinären bara för att träna. Jag har några kompisar som gjort just det, åkt dit, satt sig i väntrummet, om det har varit lugnt har de kunnat få komma in i rum osv också (där har säkert olika ställen olika policys) och hälsa på personalen bara för att hunden ska få positiva upplevelser av veterinärbesök efter jobbiga händelser.

 

[Lavender]

Vilken jobbig situation ni hamnat i.

Jag kan på ett sätt förstå veterinären som ni var hos senast. Många beskriver sina hundar som helt omöjliga, att det inte går att röra den här eller där eller klippa klor osv. I 90% av fallen så betyder det att ägaren själv inte kan göra det i hemmiljö, men att det fungerar för en lugn och hunderfaren människa. Har veterinären haft många sådana patienter på sistone är det lätt att man inte tar ägaren på allvar och blir oförsiktig. Vilket såklart är fel, men det händer.

Sedan finns det veterinärer, som ni kanske var hos när det eskalerade. Som inte är speciellt hunderfarna. Jag har hört alldeles för många skräckhistorier om flera veterinärer/djursjukvårdare som tvingar hunden på sidan och ligger på den, när hunden ifråga inte har gjort någonting. Då förstår jag att hunden inte tolererar någon form av beröring på djursjukhuset, det hade inte jag heller gjort efter ett sådant övergrepp.

Så jag tror nästan att det bästa är att börja med människor som känner hunden och känner till er situation, och som tar er på allvar. Börja med småsmå steg t ex att sitta på marken, på hans nivå, och prata med honom, och sedan klappa honom där han tillåter. Tolererar han att bli klappad över hela kroppen kanske man t ex kan lyfta en tass. Jag tror inte munkorg är rätt väg att gå, så länge det inte akut måste göras en undersökning. Ofta triggar det hunden och gör den ännu mer spänd.

 

[MiniLi]

Hantering gör jag genom fullkroppsmassage 3 gånger i veckan och kloklippning, borstning och tandborstning en gång i veckan. Massagen tycker han om, är helt avslappnad, kan massera överallt och kloklippningen belönas med godis. Han kommer frivilligt när det är dags för kloklippningen, om än inte så lyckligt. Men absolut att vi kan träna in ett kommando för hanteringen måste bara komma på ett bra sätt för blir det fel så kan han nog bli misstänksam snarare än avslappnad. Kan tillägga att han är ingen mat- och godistokig hund. Funderar på att ge honom en uppgift, t.ex. att hålla i något eller hålla en nostarget under tiden. Han är en väldigt uppgiftsorienterad hund och blir lätt låg om han inte förstår vad han ska göra. Men det betyder ju inte att han automatiskt kommer bli avslappnad.

Fast jag menade att betinga in helt vanlig hantering (som i att typ klappa) med positiva känslor (exempelvis godis). Även om du kan hantera honom och massera osv så låter det som att du kanske borde börja med att själv göra den typ av hantering som han inte klarar hos andra under träning, och sen överföra exakt samma sak till mer och mer okända människor.

Exempel. Klappa/smek valfri kroppsdel = godis. Upprepa miljoner gånger trots att det redan funkar för er. Klappa/smek nacke = godis. Upprepa. När ni har upprepat jättemånga gånger, gör samma sak med någon annan som han känner och fortsätt sedan för att så småningom göra samma med helt okänd.
Det blir en bekant situation för honom för ni har gjort det så många gånger, han har hela tiden fått godis och det har bara känts bra helt enkelt. Ni har gått så långsamt fram att det aldrig blivit obehagligt.

Jag hade nog kört med typ mjukosttub. Det gillar de flesta hundar plus att de blir lite sådär sega och nöjda i skallen liksom av att slicka från tuben
Jag hade inte lagt på kommando utan bara avdramatiserat.

 

[WildWilma]

Svar till flera

@linnsan jag tror inte att det är några problem om någon han känner lockar på honom. Han är en hund som gladeligen sitter i knä på folk och slickar dem i öronen. Det man kan träna på är att han ska strunta i om de lockar på honom och han kanske kan sluta bry sig även när främmande människor gör det.

@Masse jag tror tyvärr inte att det spelar någon roll om han kan bita på kommando (vilken han i princip redan kan), situationerna är för annorlunda för att han skulle ha någon nytta av de i en undersökningssituation.

@dpmatte skulle vi göra så så skulle jag behöva koppel för att han inte ska hoppa upp i knäet på den andra personen och hångla upp öronen på den Det är alltså en väldigt social hund men som är signalkänslig och just nu rädd för smärta. En knepig kombination då folk oftast bara ser den glada sociala hunden och missar helt när han går över till att vara misstänksam.

@Lavender jag håller med dig. Tyvärr VET jag att min hund blivit utsatt för sådana "övergrepp" och antagligen var det bara något som fick bägaren att rinna över när han var inlagd en dag i våras. En hund som behövt gå igenom så mycket som han har gjort utan att bli det minsta påverkad är nog otroligt godmodig. Lustigt är dock att det går bättre om personen i fråga står upp. Han blir supermisstänksam om någon sätter sig på huk eller marken och lockar på honom.

@MiniLi det svaret var nog mest till Sleepy. Men vi ska prova att träna den typen av hantering med godisbelöning, mjukost går nog bra då det är det han får vid kloklippning. Eventuellt så kan det göra honom mer misstänksam men det vet jag ju inte förrän vi provat.