EmelieK
Trådstartare
I helgen var vi på besök hos min familj 25 mil hemmifrån och självklart skulle hunden med. Vi visste att resan skulle bli påfrestande för henne med tågresa, nya människor, hundar, hästar och katter men vi ville ändå att hon skulle få uppleva en helg på landet och att hon skulle få träffa övriga familjemedlemmar.
Tågresan gick jättebra, hon låg lugnt i min sambos knä och sov/vilade hela vägen. När vi kom fram hälsade hon glatt på morsan, syster, morsans sambo och deras hund. Hon fick komma in i deras hus och hon fick gå runt kopplad en stund och kika. Efter en stund tog vi av henne kopplet och hon fick gå runt själv. Hon hittade då två katter som låg och sov i varsin fåtölj. Hon närmade sig dem men de fräste och hon backade..
Sen kommer en katt ner ifrån övervåningen och den börjar hon jaga!!?? Katten sprang på väggen och jag kastar mig över hunden och får tag i nackskinnet. Hon får sig en rejäl åthutning.
Nästa katt kommer inspatserande när hunden ligger på golvet i köket. Katten går förbi henne men hon flyger även på denna katt!! Fick tag i nackskinnet på hunden igen och hon får åter en åthutning.. Fick dock bevis på att hon har respekt för mig för efter att hon fått skäll släppte hon mig inte en sekund med blicken och rörde inte en fena förrän jag sa att det var okej..
Efter det vågade vi inte ha henne lös mer utan hon fick vara kopplad. Tur med vädret hela helgen så vi var ute hela tiden förutom nattetid såklart! Hon träffade ju katterna ute igen men då brydde hon sig inte om dem..
Varför respekterade hon de första två katterna men inte de andra två?
Där hon bodde innan hon kom till oss hade de katter och det var aldrig ett problem.
Kan det vara så enkelt som personkemi eller tyckte hon att det räckte med två katter i taget?
Hon är ju ung, kanske man kan träna bort detta så hon kan få springa lös och njuta av livet på landet i fortsättningen? Ska tillägga att alla andra möten med djur och människor gick kanonbra!
Snälla, kloka bukefalister! Det skulle betyda mycket för mig om ni kom med tankar om detta!
Kram Emelie
Tågresan gick jättebra, hon låg lugnt i min sambos knä och sov/vilade hela vägen. När vi kom fram hälsade hon glatt på morsan, syster, morsans sambo och deras hund. Hon fick komma in i deras hus och hon fick gå runt kopplad en stund och kika. Efter en stund tog vi av henne kopplet och hon fick gå runt själv. Hon hittade då två katter som låg och sov i varsin fåtölj. Hon närmade sig dem men de fräste och hon backade..
Sen kommer en katt ner ifrån övervåningen och den börjar hon jaga!!?? Katten sprang på väggen och jag kastar mig över hunden och får tag i nackskinnet. Hon får sig en rejäl åthutning.
Nästa katt kommer inspatserande när hunden ligger på golvet i köket. Katten går förbi henne men hon flyger även på denna katt!! Fick tag i nackskinnet på hunden igen och hon får åter en åthutning.. Fick dock bevis på att hon har respekt för mig för efter att hon fått skäll släppte hon mig inte en sekund med blicken och rörde inte en fena förrän jag sa att det var okej..
Efter det vågade vi inte ha henne lös mer utan hon fick vara kopplad. Tur med vädret hela helgen så vi var ute hela tiden förutom nattetid såklart! Hon träffade ju katterna ute igen men då brydde hon sig inte om dem..
Varför respekterade hon de första två katterna men inte de andra två?
Där hon bodde innan hon kom till oss hade de katter och det var aldrig ett problem.
Kan det vara så enkelt som personkemi eller tyckte hon att det räckte med två katter i taget?
Hon är ju ung, kanske man kan träna bort detta så hon kan få springa lös och njuta av livet på landet i fortsättningen? Ska tillägga att alla andra möten med djur och människor gick kanonbra!
Snälla, kloka bukefalister! Det skulle betyda mycket för mig om ni kom med tankar om detta!
Kram Emelie
