Hur hård kan jag vara?

Sv: Hur hård kan jag vara?

Jag har inte varit särskilt hård mot mina valpar när de varit buffliga och bitiga. Det har gått över ändå med åldern :)

Men detta menar jag INTE att du ska sluta uppfostra din hund, för det är en helt annan typ av hund än vad jag haft.

Men även om det känns tröstlöst för tillfället så kommer vissa saker att lösa sig med tiden också. Vissa saker kommer att mogna bort. Som sagt läs inte detta som att du ska släppa hunden fri och lös, men trösta dig med att vissa saker kan lösa sig med åldern! 14 veckor är inte mycket!
 
Sv: Hur hård kan jag vara?

Jag har inte varit särskilt hård mot mina valpar när de varit buffliga och bitiga. Det har gått över ändå med åldern :)

Precis såhär tänkte jag å min sambo om våran amstaff tik när hon va valp.. nu är hon två år och har fortfarande inte slutat med att "klappa tänderna" mot ansiktet på oss! det är absolut inte så att hon är aggressiv på ngt sätt!(ska nog tillägga oxå att hon inte nuddar oss heller) men när hon vill busa eller bara ha uppmärksamhet så gör hon så!
hon kan sitta flera meter bort och bestämma sig för att hon är ensammast i världen så kollar hon på oss å pratar och just "klappar tänder" men stannar kvar där borta och svansen går som en orm med ADHD :D.. eller om hon tycker att hon minsann visst får göra ngt som hon egentligen inte alls får, tex. stå i soffan och ta något som ligger på bordet å man säger till henne, då böjjer hon på frambenen och "står PÅ huvudet" så att det är uppochner och klappar tänder.. :grin: men som sagt hon e 2år så kanske slläpper det iaf inom dom närmsta 2 åren till :P hoppas jag :P

Gaaah trotsig!?! MIN hund?!- ALDRIG!! :p
 
Senast ändrad:
Sv: Hur hård kan jag vara?

Delvis KL!

Jag tror inte att det handlar så mycket om att vara "hård", mer om att vara väldigt konsekvent och tydlig på ett vis som hunden inte kan missförstå!
Vissa saker gör valpar "av en slump" eller "bara för att" - dvs det finns inte någon "ont uppsåt" alls bakom beteenden - "det bara blir så" liksom... MEN om beteendet är farligt/skadligt/obehagligt så styr jag ändå upp det!

När min malle var yngre älskade hon att komma i full fart hoppa upp i axelhöjd/ansiktshöjd och smälla med käftarna!
I ren GLÄDJE! Här fanns heller inga andra avsikter än att visa hur härligt livet var! Och hur gör man det - om man är malle - om inte genom att i 40 km/timma bokstavligt talat flyga förbi någons ansikte och hinna smälla med käftarna 5-6 ggr på en mikrosekund någon ynka millimeter ifrån personens näsa/kind/öra? :grin:

För mej var dock detta inte ett acceptabelt uttryckssätt!
Man behöver inte ens ha särskilt livlig fantasi för att inse hur stora skador som skulle kunna uppstå om personen som skall "flygas förbi" råkar vrida på huvudet någon centimeter!

Visst... Beteendet kanske "växer bort" när hunden blivit 8-10år gammal och inte längre tycker att "spring-hoppa" är det roligaste i världen, men varför chansa?
Varför inte bara visa hunden att "det där uppskattar jag inte" - "gör det här istället" tex. bär en leksak/dummy och beröm den nya aktiviteten.

/Swat
 
Sv: Hur hård kan jag vara?

*kl*
Nu har jag haft honom i 3 veckor, vi går på valpkurs, läser böckerna kontaktkontraktet och klickerträna din hund och kör mycket med klicker och shejping. Allstå korrigerar knappt fel beteenden utan berömmer han när han gör rätt.
Det funkar hyffsat bra och han tar mycket mer ögonkontakt.

Vi har oxå tränat på NEJ, vilket han greppar, men han är envis... så ofta slutar han med det han gör vid NEJ; men återgår ofta till det han gjorde vid nej, tills jag kommer och tar saken ifrån honom...
Nu är situationen så att om han snor något som inte är hans, så springar han iväg med det från mig... :crazy:
Någon som har tips?

Ang bitandet, så skriker jag AJ så fort han biter mig, och vänder mig bort. Det funkar ganska bra och han är mer försiktig nu.
Idag bet han mig hårt i magen (på bus) och av ren reflex så skrek jag till och körde ner armbågen i huvudet på honom.Vilket fick reultatet att han fjäskade genom att slicka mig i ansiktet. Naturligtvis berömde jag honom och gosade med honom.

Bara som kuriosa kan jag ta upp ett ex på hur envis han är.
Igår hade han bestämt sig för att sova i sängen, han har tidigare hoppat upp och då har jag lyft ner honom till hans plats, även sagt nej innan han hoppar upp...
Men då igår, så hade han som sagt bestämt sig och jag överdriver inte om jag säger att han mer än 75 gånger på raken försökte och/eller tog sig upp i sängen.
Jag korrigerade med nej, jag hindade honom med handen på bröstet, jag lyfte ner honom när han kom upp och ett par gånger hoppade han rakt på min hand och ramlade ner.
Varje gång han hade sina 4 tassar på golvet berömde jag honom, skall tilläggas.
Jag la en filt nedanför sängen så han hade kroppskontakt med min hand, men det struntade han i.
Det tog alltså mer är 75 försök innan han gav upp och gick och la sig på sin plats..
Men jag tror poletten ramlade ner, för idag har han bara hoppat upp en gång ;)
 
Sv: Hur hård kan jag vara?

Du glömde visst citera andra viktiga saker jag skrev:

jaha? tror du missuppfattade mig eller något för jag menade inte att på ngt sätt säga att det jag först citerade av dig var "dåligt" eller "fel" bara att jag oxå tänkte så när hon va valp och att det fortfarande inte gett med sig.och sen skrev jag även att "men som sagt hon e 2år så kanske släpper det iaf inom dom närmsta 2 åren till :P hoppas jag :P" och det skrev jag för att dom hundar jag har haft med att göra tidigare inte "växt upp" ordentligt förrens just runt 3-4 år ålder.

Eller menar du nu att jag "slutat uppfostra" och "släppt min hund lös och fri"?

Förstår inte riktigt:confused:
 
Sv: Hur hård kan jag vara?

Som sagt, dom är ju otroligt envisa om dom sätter den sidan till.

Otroligt mycket handlar faktiskt om linjer och typ av Amstaff också har jag lärt mig. En del hundar, ur en viss typ av linjer, är mycket hårdare i huvudet, mer envisa och bryr sig mindre om beröm, kontakt eller annat sånt tjafs ;)

Jag har 5 st hemma nu, varav 3 st är släkt och har en rätt specifik typ av linjer bakom sig. Dom är hårda, självständiga, tuffa och fruktansvärt envisa. Jag har fått nöta ett antall hundra gånger för att få in vissa grejer, och en hel del har jag gått bet på. Dom har helt enkelt NOLL intresse av att lyssna eller vara tillmötesgående, om dom anser sig ha större vinning på det - vad det nu må vara - dom själv sysslar med.

Sen har jag 2 st av helt andra linjer, mor och son. Båda är mycket mjuka, kontaktsökande och otroligt lättlärda. Man kan enkelt avbryta beteenden, dom VILL ha mitt beröm och tycker att berömmet är bättre än att syssla med - valfritt icke acceptabelt beteende - och det är himla skoj och lätt då ju.
Sonen är nu 7 mån gammal, fullt könsmogen och torde vara i sin "värsta ålder". Det märks dock inte... Hans nej har suttit sen väldigt låg ålder, och gör fortfarande. Hans 10 syskon kunde alla ordet "nej" alternativt ljudet "ah-ah" redan vid 6 v ålder, och dom var alla superlätta att få på andra tankar så att säga, och enligt alla deras nya ägare så fungerar det fortfarande lika bra trots könsmognad, löp och annat som kan få en del hundar att tappa fokus lite.

Så, enligt min erfarenhet har det absolut inte bara med just individen att göra, utan vilken typ av Amstaff man väljer att skaffa.

Min 7 månaders kan fortfarande stjäla saker om han är en bit ifrån mig, vissa saker går ju bara inte att motstå liksom.. Men det är bara att säga nej eller loss, så släpper han det rakt av och går vidare. Han kan ibland ignorera en inkallning, och då harklar man till och höjer tonläget en aning - och vips så kommer han direkt, för han ser hellre mig glad och ger beröm, än att jag ska bli sur och hämta honom.
Mina andra rör inte en min om jag skulle hämta eller jaga dom, vem bryr sig om någon skulle råka bli sur? Sånt är ju livet typ.

Komplett olika typer alltså.
 
Sv: Hur hård kan jag vara?

Sitter och funderar lite på det du skrev:
"Vi har oxå tränat på NEJ, vilket han greppar, men han är envis... så ofta slutar han med det han gör vid NEJ; men återgår ofta till det han gjorde vid nej, tills jag kommer och tar saken ifrån honom... "

Vad vill ni att Nej skall betyda för valpen?!

Att bara säga Nej och sedan lämna valpen/hunden i ett "vakum" där den själv måste klura ut vad den bör/inte bör göra fungerar - enligt mina erfarenheter - inte alls!

En korrigering med ett Nej måste obönhörligen följas av en "ny uppgift" - som i sin tur kan premieras!
Ex: Valpen biter på något olämpligt ex. en sko - jag kommenderar Nej och valpen avbryter sej och tittar på mej - jag skyndar mej då och kallar på valpen "Kom här" och berömmer när valpen kommer genom att kela OCH erbjud ett alternativ att tugga på.

För mej skall ett Nej endast betyda "Avbryt det du gör - sök kontakt - ny instruktion kommer".

Som när valpen bara puttas ner från sängen om och om och om och om igen... Varje gång den puttas ner så förväntas den själv komma på vad den skall göra istället! Vilket sällan är lätt när man är en liten valp som VILL upp i sängen.
Min erfarenhet är att man då lättare riktar om valpens fokus om man bryter klättrandet genom att hjälpa valpen "komma ihåg" var den egna bädden är och att det där finns ex. ett tuggben, ett kex eller liknande som kan "Underhålla" en stund.

/Swat
 
Sv: Hur hård kan jag vara?

Hundar har ingen moral, de kan alltså inte skilja på rätt och fel.
"Nu är jag ett år och det är fel att tugga på mattes soffa" - så tänker inte hundar. eller "Nu ropar matte på mig, det skiter jag i fastän jag vet att det är fel" - Så tänker de inte heller.

Hundar är, som så många andra, rå-egoister och gör bara saker det tjänar mest på eller förlorar minst på.

Dvs din hund vet att hon förlorar på att hoppa upp på köksbordet, därför låter den bli. Inte för att det är rätt eller fel.

Din hund kommer till dig när du ropar, för att den tror sig tjäna på den, inte för att det heller är rätt eller fel. (Ja, eller så låter den bli, för att den helt enkelt tjänar/förlorar mest på det)

Har man inget annan för sig en fredagkväll så kan man läsa om den forskning som finns. Goola på Skinner (am.forskare) och de "fyra konsekvenserna" som är vetenskap om just detta. Det här med hundar som vi tror har moral, tror man kommer från tex filmens värld där Lassie springer och hämtar storhusse för att lillhusse trillat i ån. Verklighetens Lassie skiter i lillhusse.

Jag respekterar verkligen att detta är den filosofi/teori du har valt att ta del av, och mycket stämmer. Men snälla sluta skriv dina inlägg som att de vore den totala sanningen. Det existerar i dagsläget inga definitiva svar på frågan . Faktum är att människor också är råegoister och bara gör det man förlorar/tjänar på. Dock i en mer förfinad variant.

När jag var liten fick jag inte röra spisen oavsett om den var på eller ej.
Varför lät jag bli? Jo, jag fick en konsekvens=jag förlorade på det.

(Detta är alltså innan jag förstod förklaringar som "det är farligt" )

Gjorde jag något bra fick jag genast beröm/applåder= jag tjänade på det.

Jag kan verkligen rekommendera humanpsykologin, det är jättespännande att jämföra oss med andra djur på en primitiv nivå. I grund och botten är människor ändå också väldigt okomplicerade ;)
 
Sv: Hur hård kan jag vara?

*kl*
Nu har jag haft honom i 3 veckor, vi går på valpkurs, läser böckerna kontaktkontraktet och klickerträna din hund och kör mycket med klicker och shejping. Allstå korrigerar knappt fel beteenden utan berömmer han när han gör rätt.
Det funkar hyffsat bra och han tar mycket mer ögonkontakt.

Vi har oxå tränat på NEJ, vilket han greppar, men han är envis... så ofta slutar han med det han gör vid NEJ; men återgår ofta till det han gjorde vid nej, tills jag kommer och tar saken ifrån honom...
Nu är situationen så att om han snor något som inte är hans, så springar han iväg med det från mig... :crazy:
Någon som har tips?

Ang bitandet, så skriker jag AJ så fort han biter mig, och vänder mig bort. Det funkar ganska bra och han är mer försiktig nu.
Idag bet han mig hårt i magen (på bus) och av ren reflex så skrek jag till och körde ner armbågen i huvudet på honom.Vilket fick reultatet att han fjäskade genom att slicka mig i ansiktet. Naturligtvis berömde jag honom och gosade med honom.

Bara som kuriosa kan jag ta upp ett ex på hur envis han är.
Igår hade han bestämt sig för att sova i sängen, han har tidigare hoppat upp och då har jag lyft ner honom till hans plats, även sagt nej innan han hoppar upp...
Men då igår, så hade han som sagt bestämt sig och jag överdriver inte om jag säger att han mer än 75 gånger på raken försökte och/eller tog sig upp i sängen.
Jag korrigerade med nej, jag hindade honom med handen på bröstet, jag lyfte ner honom när han kom upp och ett par gånger hoppade han rakt på min hand och ramlade ner.
Varje gång han hade sina 4 tassar på golvet berömde jag honom, skall tilläggas.
Jag la en filt nedanför sängen så han hade kroppskontakt med min hand, men det struntade han i.
Det tog alltså mer är 75 försök innan han gav upp och gick och la sig på sin plats..
Men jag tror poletten ramlade ner, för idag har han bara hoppat upp en gång ;)

Angående att han smiter iväg med stöldgods: det enklaste är att tyst och "bistert" gå långsamt efter och hämta det han tagit. Jag har apportörer - tjuveri är inte helt ovanligt här. Du kan antingen köra byteshandel, eller bara ta tillbaka det han snott, det bestämmer du själv. Han vill leka, hela poängen är att du ska blir uppeldad och (om han har tur) springa efter honom.

Angående sängupphopp: mina hundar ligger i sängen, myyysigt :D. Men vill du inte ha honom där så lär honom fråga, han ska ta kontakt med dig och fråga om lov - sedan kan du säga Ja eller Nej, säger du nej så hänvisa honom till en annan sovplats. Kan han fråga så gör han troligen det i andra situationer också, vilket underlättar för dig.

Grattis till valpis också! :bump:
 
Sv: Hur hård kan jag vara?

Angående att han smiter iväg med stöldgods: det enklaste är att tyst och "bistert" gå långsamt efter och hämta det han tagit. Jag har apportörer - tjuveri är inte helt ovanligt här. Du kan antingen köra byteshandel, eller bara ta tillbaka det han snott, det bestämmer du själv. Han vill leka, hela poängen är att du ska blir uppeldad och (om han har tur) springa efter honom.

Angående sängupphopp: mina hundar ligger i sängen, myyysigt :D. Men vill du inte ha honom där så lär honom fråga, han ska ta kontakt med dig och fråga om lov - sedan kan du säga Ja eller Nej, säger du nej så hänvisa honom till en annan sovplats. Kan han fråga så gör han troligen det i andra situationer också, vilket underlättar för dig.

Grattis till valpis också! :bump:

Tack för tips och grattiset :)

Som sgat så verkar poletten med sängen ramlat ner, han har inte hoppat upp något mer :)

Vi jobbar på byteshandeln :D
 
Sv: Hur hård kan jag vara?

Tack för tankar! :bow:

Jag har, när han tex snor skor eller biter på möblemanget, sagt nej och berömmt när han avbrutit och erbjudit honom ben/leksak/stimulering och när han hoppade upp i sängen, så visade jag honom till hans egen säng, både med handen (följde med) och bar han till hans säng och klappade honom lite där så han slappnade av.
 
Sv: Hur hård kan jag vara?

Vad gäller att ha samma intelligens som ett 2-3 årigt barn säger ingenting om hundars kognitiva förrmåga, eller att kunna förutse konsekvenser av ett agerande.
 
Sv: Hur hård kan jag vara?

Vad gäller att ha samma intelligens som ett 2-3 årigt barn säger ingenting om hundars kognitiva förrmåga, eller att kunna förutse konsekvenser av ett agerande.

Kanske inte, men alla borde vid det här laget vara medvetna om att hundar skapar minnesbilder och därför kan förutse konsekvenser av ett agerande (om den sedan innan fått lära sig att den inte tjänar på att bete sig på ett visst sätt).
 
Sv: Hur hård kan jag vara?

Kanske inte, men alla borde vid det här laget vara medvetna om att hundar skapar minnesbilder och därför kan förutse konsekvenser av ett agerande (om den sedan innan fått lära sig att den inte tjänar på att bete sig på ett visst sätt).
Ja både apor o hunfar o bläckfiskar kan ju lösa problem, räkna ut hu de skall lösa problem efter mallar som dom tidigare lärt sig.
 
Sv: Hur hård kan jag vara?

jag tror att för att kunna ha god moral, så måste man också kunna känna både empati och sympati. har man problem med de här egenskaperna, så blir också moralen lite konstig. hundar saknar så vitt jag vet förmåga att känna både empati och sympati. de är duktiga på att läsa av och "känna in", men de kan aldrig någonsin föreställa sig vad vi känner.
 
Sv: Hur hård kan jag vara?

jag tror att för att kunna ha god moral, så måste man också kunna känna både empati och sympati. har man problem med de här egenskaperna, så blir också moralen lite konstig. hundar saknar så vitt jag vet förmåga att känna både empati och sympati. de är duktiga på att läsa av och "känna in", men de kan aldrig någonsin föreställa sig vad vi känner.

Jag förstår tyvärr inte vad du vill ha sagt. Jag anser inte att man måste ha moral för att veta när något är fel.

Det är blandrastik som tog upp moral och empati (läs hela diskussionen) och menade på att detta måste en hund ha för att förstå att vad som är rätt och fel.

Fel= inte korrekt/oönskat beteende.

Sedan kan man grotta djupare i det. Varför anses vissa beteenden i djurflockar vara fel? För att "felen" försämrar förutsättningarna för överlevnad och harmoni.
Varför anses vissa beteenden fel ur mänsklig aspekt? Av precis samma anledning, men visserligen förfinat.
 
Senast ändrad:
Sv: Hur hård kan jag vara?

jag lägger precis som blandrastik in en djupare mening i ordet "fel". jag stjäler inte för att jag vet att det är "fel", någon blir ledsen över sin förlorade sak och min moral säger mig att det är dåligt att stjäla. detta utan att jag någonsin har blivit bestraffad för en stöld. min hund stjäler inte för han blir bestraffad om han gör det. det har krävts upprepade bestraffningar för att han ska förstå det. ändå förstår han fortfarande inte att "stöld är fel", utan stjäler gärna i andra situationer om han får tillfälle.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp