Tack för alla svar. Jag känner mig lite tryggare i hur vi kan hantera situationen och jag har fått en del nya infallsvinklar och frågeställningar.
@mino När jag läste ditt inlägg så gick tankarna både ett och tre varv till. Jag tror att du har träffat helt rätt, och nu när jag funderat lite så tror jag inte att min rädsla ligger i att ta upp problemet med chefen (även om det så klart är jobbigt) utan det jag är rädd för är vad som kommer hända sen, när vi lämnar över till chefen.
När jag pratar själv med kollegan har jag ju möjlighet att välja mina ord och på så sätt försöka att inte såra hen. Kollegan kan direkt reagera på vad jag säger och jag kan förtydliga, räta ut frågetecken och bemöta reaktionen. Men om chefen skulle ta upp detta med kollegan, kommer hon då ta hänsyn till kollegans privatliv? Hur kommer hon att lägga fram det? Vad kommer hon lägga för krav och skuld på kollegan. När jag lämnar över försvinner ju min kontroll och jag är rädd för vad som kommer hända efter vårt möte.
Kanske kan jag be chefen att inte ta upp själva problemet med beteendet utan fokusera på ev. lösningar. Självklart är det ju viktigt att chefen pratar med kollegan om förändringar så att kollegan kan komma med sina önskemål om hur samarbetet ska fungera. Men jag känner väl att det inte kommer göra situationen bättre att chefen tar upp med kollegan att övriga inte kan utföra sitt arbete pga hen. Det viktiga är ju att vi hittar lösningar på hur vi kan utföra vårt arbete så bra som möjligt.