jerseyko
Trådstartare
Börjar tvivla på om jag någonsin kommer att "bli av med" min häst 
Köpte henne för bara 2 år sen. Det sa klick på en gång. Provridningen gav ingenting, hon tog väl 2-3 galoppsprång på långsidorna och slängtrava på kortsidan och kolla mer på fåglarna än gick i form.
Skadade sig regält efter 4 veckor! Men var igång snabbt trots en regäl sårskada. Sånt som händer.
Efter 6 månader så gick hon hur bra som helst Öppna, sluta, skänkelvikning, fram- och bakdelsvändningar och fina galoppombyten i bibehållen form 
Jag börja åka på hoppträningar, och anmälde mig till en liten skoj hopptävling och hon skötte sig exemplariskt.
Anmälde mig till en helgkurs på 3 dagar. Då trampar hon sig i hagen så typ all hud i karleden hänger i en liten flik och de sys dit med 6 stygn. Ingen hoppkurs för oss!
En månad senare går hon omkull i hagen och slår i knät men märker inte av någonting av de när jag kommer hem.
Rider henne nästan hela graviditeten men på slutet så känner jag att jag vill låna ut henne i 6 månader ungefär för att kunna börja där jag slutade.
I samma veva går hon ut på bete för min mage börjar bli aldelles för stor.
Kommer fler och provrider. Hon går hur bra som helst och vi hoppar t.om några språng.
In till Ultuna för besiktning.
½ gradig halt båda bak och 2 grader höger fram.
Böt hovslagare, stallade in henne och fick tag i 1 tjej till som tillsammans med min medryttare börja sätta igång henne sakta men säkert. 1 månad efter förlossningen börjar jag rida igen, så kul! Men min häst tycker de är skittrist att bara gå på banan och sen så tycker även sonen de är skittrist att sova i vagnen när jag ska rida
Gör ett nytt försök, hittar en fodervärd. Hon besiktas igen, ½ grad halt höger fram. Hon tappar en hel del hull och ser inte alls vacker ut. Dessutom går hon inte att rida ut på själv!
Hämtar hem henne efter 1 månad ungefär då fodervärden hastigt fått hem sin ponny som vart utlånad.
Har sån "tur" att redan nästa dag kommer en och tittat på henne. Jag rider först och tjejen som hade henne innan har gjort ett kanonjobb på så kort tid. En tjej provrider och det går jätte bra. De tar hem henne på en gång.
Efter 1 månad så påminner jag fodervärden om att hon måste betala försäkringen. Hon berättar också att det inte går så bra för dottern och de vill nog lämna tillbaka henne, men ringder redan nästa dag och ångrar sig då dottern fått hjälp av tränare kvällen innan och hästen gått så bra att hon hoppades på att mamman inte hunnit ringa mig.
En stor tung sten försvinner från mina axlar.
Trodde jag.
Efter 5 månader får jag SMS av en kompis.
"Vet du att din häst har flyttat?"
Jag försöker ringa fodervärden, men hon lägger på luren! Ringer X-antal personer om råd och får till sist tag på fodervärdens sambo som låter misstänksam, efter kanske 1 timme eller nått svarar fodervärden och jag frågar var hon står. Sen varför hon brytit mot kontraktet och att jag ska hämta hästen nu.
Efter en stund ringer hon upp:
"Du, ska du ändå hämta din häst nu kan jag ju informera om att hon har haft kvarka"
Jag säger bara att då har du ju brytit mot ytterligare en § i kontraktet!
Hämtar hästen, hon går i en hage ute i regnet utan täcke och vindskjul. Dottern står och gråter vid grinden. Jag ropar på min häst som kommer travandes rakt ner i min famn. Min mamma som också var med fick nästan en tår i ögat för de är sånt man bara ser på film.
Väl hemma så går hon och lägger sig på en gång. Super trött.
Ringer stallägaren där hons tod förut som berättar att hon haft kvarka men de är grönt nu. Även att de bara longerat min häst ibland men hon har i alla fall fått mat.
Min hovslagare kommer ut, allt jobb han lagt ner är bortblåst. La man ut skorna bredvid varandra såg de ut att komma från 4 olika hästar och det var cm stor skillnad på hennes trakter.
Han berättar också att han skall upp i tingsrätten mot fodervärden, för hon inte betalat en skoning.
Fodervärdens dotter gick sin praktik med min hovslagare, och han förmedlade en häst åt henne.
Han tog kontant betalning innan han skodde hennes hästar och en kväll så sa hon att hon var tvungen att åka och skulle betala nästa dag då hennes andra häst skulle skos. Men hon avbokade och bokade om tiden flera gånger och till sist skickade hovslagaren en faktura. Och hon påstår att han aldrig skott hennes hästar!
Jag sätter igång henne, vår ekonomi verkligen rasar då jag har 1½ mil enkel resa till stallet. Ingen medryttare får jag tag i och jag har tur om jag får umgås med hela min familj någon minut på helgen
Jag mår så dåligt av allt som hänt att jag inte orkar mer. Jag orkar inte ens glädjas åt att min son lär sig säga mamma eller att han ler åt mig. Sova gör jag 2 timmar om natten. Skriver jag inte blogg minns jag inte vad som hänt dagen innan.
Sätter ut henne på annons för försäljning och åker ut och startar två lokala dressyrtävlingar. Första gången red vi ihop 40% och 2 veckor senare 60%! En liten ljusglimt i alla fall.
Nu går hon på bete, jag kan komma på ibland att shit, jag har inte kollat till min häst på flera dagar! Som tur var vet min hyresvärd hur jag mår och kollar efter min häst och ställer upp i vått och torrt
Eftersom hon ska säljas så ska hon besiktas igen, fick ut en veterinär idag som kollade på henne och utan att böja såg hon att hon inte travade helt rent.
½ grad höger fram fortfarande! Men ökar inte när hon böjer.
Böjer höger bak, och hon är ½ grad när hon böjer hela benet. Travar 2 gånger och de vill inte riktigt släppa och hon böjder nedre lederna. 2 grader halt.
Veterinären klämmer och känner och hittar ingenting, ingen värme, ingen svullnad, ingen stelhet. Hennes leder känns hur fina som helst. Och hon reagerar inte heller när veterinären böjer. Vickar inte ens på ena örat. Viftar bort någon fluga ibland och biter efter nån broms vi missat slå ihjäl.
Imorgon ska jag boka tid för en hältundersökning. På fredag flyttar vi till vårt hus som vi har köpt. Största anledningen till att vi köpte nu. Var att hästen var utlånad.
När vi flyttat har jag 5 mil till stallet. Men jag ska ringa runt i morgon och hoppas på att få henne närmare. Hittade ett helinackorderingsstall för 2.000kr i månaden. 1.500kr om jag mockar själv eller 500kr i kallhyra, bara att hålla tummarna att de är ledigt forfarande. Dessutom med belyst ridbana.
Hade jag en tung sten på mina axlar tidigare så har jag nog 100 stenar nu.
Det känns som min häst inte vill åka ifrån mig! Vissa stunder skulle jag kunna anlita en "häst-torpen" för att slippa min häst! Nästa sekund kan jag känna lite glädje och se fram emot svettiga dressyrpass, mysiga barbacka turer i skogen och glädjen av att klarat av den knixiga hoppbanan.
Nu är det inga problem, mer än att jag knappt träffar min sambo om jag ska till stallet varje dag. Men hur tusan ska det gå i höst när jag börjar jobba igen? Känns som jag aldrig kommer vara hemma och träffa min familj. Varför köpte vi ett hus istället för att hyra en liten etta på 40 kvm för jag kommer ju ändå aldrig vara hemma
Vill inget särskillt med den här tråden, bara skriva av mig. Att prata häst med min sambo går inte, han har kallat henne häst-jävel sen jag köpte henne.
Köpte henne för bara 2 år sen. Det sa klick på en gång. Provridningen gav ingenting, hon tog väl 2-3 galoppsprång på långsidorna och slängtrava på kortsidan och kolla mer på fåglarna än gick i form.
Skadade sig regält efter 4 veckor! Men var igång snabbt trots en regäl sårskada. Sånt som händer.
Efter 6 månader så gick hon hur bra som helst
Öppna, sluta, skänkelvikning, fram- och bakdelsvändningar och fina galoppombyten i bibehållen form Jag börja åka på hoppträningar, och anmälde mig till en liten skoj hopptävling och hon skötte sig exemplariskt.
Anmälde mig till en helgkurs på 3 dagar. Då trampar hon sig i hagen så typ all hud i karleden hänger i en liten flik och de sys dit med 6 stygn. Ingen hoppkurs för oss!
En månad senare går hon omkull i hagen och slår i knät men märker inte av någonting av de när jag kommer hem.
Rider henne nästan hela graviditeten men på slutet så känner jag att jag vill låna ut henne i 6 månader ungefär för att kunna börja där jag slutade.
I samma veva går hon ut på bete för min mage börjar bli aldelles för stor.
Kommer fler och provrider. Hon går hur bra som helst och vi hoppar t.om några språng.
In till Ultuna för besiktning.
½ gradig halt båda bak och 2 grader höger fram.
Böt hovslagare, stallade in henne och fick tag i 1 tjej till som tillsammans med min medryttare börja sätta igång henne sakta men säkert. 1 månad efter förlossningen börjar jag rida igen, så kul! Men min häst tycker de är skittrist att bara gå på banan och sen så tycker även sonen de är skittrist att sova i vagnen när jag ska rida
Gör ett nytt försök, hittar en fodervärd. Hon besiktas igen, ½ grad halt höger fram. Hon tappar en hel del hull och ser inte alls vacker ut. Dessutom går hon inte att rida ut på själv!
Hämtar hem henne efter 1 månad ungefär då fodervärden hastigt fått hem sin ponny som vart utlånad.
Har sån "tur" att redan nästa dag kommer en och tittat på henne. Jag rider först och tjejen som hade henne innan har gjort ett kanonjobb på så kort tid. En tjej provrider och det går jätte bra. De tar hem henne på en gång.
Efter 1 månad så påminner jag fodervärden om att hon måste betala försäkringen. Hon berättar också att det inte går så bra för dottern och de vill nog lämna tillbaka henne, men ringder redan nästa dag och ångrar sig då dottern fått hjälp av tränare kvällen innan och hästen gått så bra att hon hoppades på att mamman inte hunnit ringa mig.
En stor tung sten försvinner från mina axlar.
Trodde jag.
Efter 5 månader får jag SMS av en kompis.
"Vet du att din häst har flyttat?"
Jag försöker ringa fodervärden, men hon lägger på luren! Ringer X-antal personer om råd och får till sist tag på fodervärdens sambo som låter misstänksam, efter kanske 1 timme eller nått svarar fodervärden och jag frågar var hon står. Sen varför hon brytit mot kontraktet och att jag ska hämta hästen nu.
Efter en stund ringer hon upp:
"Du, ska du ändå hämta din häst nu kan jag ju informera om att hon har haft kvarka"
Jag säger bara att då har du ju brytit mot ytterligare en § i kontraktet!
Hämtar hästen, hon går i en hage ute i regnet utan täcke och vindskjul. Dottern står och gråter vid grinden. Jag ropar på min häst som kommer travandes rakt ner i min famn. Min mamma som också var med fick nästan en tår i ögat för de är sånt man bara ser på film.
Väl hemma så går hon och lägger sig på en gång. Super trött.
Ringer stallägaren där hons tod förut som berättar att hon haft kvarka men de är grönt nu. Även att de bara longerat min häst ibland men hon har i alla fall fått mat.
Min hovslagare kommer ut, allt jobb han lagt ner är bortblåst. La man ut skorna bredvid varandra såg de ut att komma från 4 olika hästar och det var cm stor skillnad på hennes trakter.
Han berättar också att han skall upp i tingsrätten mot fodervärden, för hon inte betalat en skoning.
Fodervärdens dotter gick sin praktik med min hovslagare, och han förmedlade en häst åt henne.
Han tog kontant betalning innan han skodde hennes hästar och en kväll så sa hon att hon var tvungen att åka och skulle betala nästa dag då hennes andra häst skulle skos. Men hon avbokade och bokade om tiden flera gånger och till sist skickade hovslagaren en faktura. Och hon påstår att han aldrig skott hennes hästar!
Jag sätter igång henne, vår ekonomi verkligen rasar då jag har 1½ mil enkel resa till stallet. Ingen medryttare får jag tag i och jag har tur om jag får umgås med hela min familj någon minut på helgen
Jag mår så dåligt av allt som hänt att jag inte orkar mer. Jag orkar inte ens glädjas åt att min son lär sig säga mamma eller att han ler åt mig. Sova gör jag 2 timmar om natten. Skriver jag inte blogg minns jag inte vad som hänt dagen innan.
Sätter ut henne på annons för försäljning och åker ut och startar två lokala dressyrtävlingar. Första gången red vi ihop 40% och 2 veckor senare 60%! En liten ljusglimt i alla fall.
Nu går hon på bete, jag kan komma på ibland att shit, jag har inte kollat till min häst på flera dagar! Som tur var vet min hyresvärd hur jag mår och kollar efter min häst och ställer upp i vått och torrt
Eftersom hon ska säljas så ska hon besiktas igen, fick ut en veterinär idag som kollade på henne och utan att böja såg hon att hon inte travade helt rent.
½ grad höger fram fortfarande! Men ökar inte när hon böjer.
Böjer höger bak, och hon är ½ grad när hon böjer hela benet. Travar 2 gånger och de vill inte riktigt släppa och hon böjder nedre lederna. 2 grader halt.
Veterinären klämmer och känner och hittar ingenting, ingen värme, ingen svullnad, ingen stelhet. Hennes leder känns hur fina som helst. Och hon reagerar inte heller när veterinären böjer. Vickar inte ens på ena örat. Viftar bort någon fluga ibland och biter efter nån broms vi missat slå ihjäl.
Imorgon ska jag boka tid för en hältundersökning. På fredag flyttar vi till vårt hus som vi har köpt. Största anledningen till att vi köpte nu. Var att hästen var utlånad.
När vi flyttat har jag 5 mil till stallet. Men jag ska ringa runt i morgon och hoppas på att få henne närmare. Hittade ett helinackorderingsstall för 2.000kr i månaden. 1.500kr om jag mockar själv eller 500kr i kallhyra, bara att hålla tummarna att de är ledigt forfarande. Dessutom med belyst ridbana.
Hade jag en tung sten på mina axlar tidigare så har jag nog 100 stenar nu.
Det känns som min häst inte vill åka ifrån mig! Vissa stunder skulle jag kunna anlita en "häst-torpen" för att slippa min häst! Nästa sekund kan jag känna lite glädje och se fram emot svettiga dressyrpass, mysiga barbacka turer i skogen och glädjen av att klarat av den knixiga hoppbanan.
Nu är det inga problem, mer än att jag knappt träffar min sambo om jag ska till stallet varje dag. Men hur tusan ska det gå i höst när jag börjar jobba igen? Känns som jag aldrig kommer vara hemma och träffa min familj. Varför köpte vi ett hus istället för att hyra en liten etta på 40 kvm för jag kommer ju ändå aldrig vara hemma
Vill inget särskillt med den här tråden, bara skriva av mig. Att prata häst med min sambo går inte, han har kallat henne häst-jävel sen jag köpte henne.
Senast ändrad:
