Inte en dagbok

Alltid lika svårt att komma på en passande rubrik. Men jag får inte riktigt se detta som en dagbok helt och hållet för det blir inte bra.
Men jag vill ändå dela med mig av mina framsteg. Inom flera områden i livet. Sakta men säkert går det.

 

[LadySara]

Ja han får ofta bestämma vad vi ska göra på tex helgen. Och ja jag anpassar mig ofta. Men inte hela tiden. Nu är han på vift (rastlös själ det där) och jag har tagit det ganska lugnt hela eftermiddagen och ska träffa F snart.
Känns som att det är mer du och andra i tråden som vill att det ska vara drama?
Jag skriver bara om det som sker och hur jag mår och sånt.

Jag tror att vi inte förstår alls hur man som partner inte tar hänsyn till sin gravida flickvän och hennes mående och problematik.

Att han tänker på sitt eget nöje före vad som vore bäst för dig.

 

[karamelldrottningen]

Jag tror att vi inte förstår alls hur man som partner inte tar hänsyn till sin gravida flickvän och hennes mående och problematik.

Att han tänker på sitt eget nöje före vad som vore bäst för dig.

Ja och nej.
Jag tänker att han ändå är den personen som förstår mig bäst.

 

[EmmaBovary]

Ja och nej.
Jag tänker att han ändå är den personen som förstår mig bäst.

Tror ingen ifrågasätter att din partner är den personen som är närmast dig och på så vis också förstår dig. Men två saker kan liksom vara sanna samtidigt, som du väl är inne på när du skriver "ja och nej".

Kommer att tänka på när du förut i våras skrev att du egentligen var för trött för att hänga med ut, men verkligen försökte, och sedan slutade kvällen med att du började gråta av utmattning när ni skulle hem. Du skrev att han bad om ursäkt för att ni ändå gick ut sen, men att han verkligen "behövde det". Det är liksom en sak att dra med någon ut, som egentligen kanske inte kände för det, men som ändå hängde med utan någon direkt uppoffring, jämfört med att ignorera någons fysiska begränsningar. Då prioriterar man sina egna nöjen framför andras behov. Han hade säkert inte några negativa intentioner, men det känns kanske som att han borde reflektera lite mer över den här typen av "blinda fläckar" som han uppenbarligen har.

 

[karamelldrottningen]

Har nu avbokat flera jobb denna vecka
Det tog emot massor men kändes som det rätta att göra.
Nästa vecka har jag några som känns lite extra viktiga att göra men tänker vi får se hur det hela utvecklar sig nu.

 

[karamelldrottningen]

Allt är lugnt och ändå hyfsat inom kontroll (så gott det går).
Men pratade sen med min mamma och efter det samtalet fick jag ett rejält ångestpåslag och behov av att akut dricka vin.
Nu har det tack och lov gått över men känns ändå skit.
Blev kallad barnslig mm när jag ifrågasatte en grej och jag orkar bara inte sånt. Känner mig så värdelös.
Nu har jag försökt jobba med de tankarna och se de mer objektivt. Och nej jag är inte värdelös även om det känns så.

 

[karamelldrottningen]

Det är möjligt att jag kan uttrycka mig bättre än vad jag gör. Och att jag framstår som barnslig. Men det är inte så jävla enkelt heller. JAG GÖR MITT BÄSTA!

 

[karamelldrottningen]

Imorgon är det Valborg och det blir sista gången som barnlös. Eller barnfri kanske det heter.
Det känns så märkligt. Lite overkligt. Sista våren utan barn i mitt liv! Sista ja… allting?!

Har ingen oro över att jag ska dricka. Känns väldigt avlägset och även om jag skulle få något sug så har jag så pass mycket verktyg med mig så jag vet hur jag kan skifta fokus till något mer konstruktivt.

Foglossningen är däremot jobbig. Väntar fortfarande på mitt bälte som jag beställt. Ho ho vars är det
Testade en egen variant men resultatet blev att jag fick gå på toa konstant istället
Konstant kissnödig fast jag kanske var för 5 minuter sedan. Så nej väntar på det riktiga bältet istället.

Jag har tänkt mycket som skrivit om partner här i tråden. Jag har svårt att bena i det. Vad som är vad och jag tror att det har att göra med flera saker.
Hade jag själv läst tråden utifrån så hade jag nog tänkt att nej nej det där funkar inte DUMPA.
Men det är så många lager i händelser, känslor och tankar.
Ingenting är ”bara att göra”.

 

[Vinur]

Allt är lugnt och ändå hyfsat inom kontroll (så gott det går).
Men pratade sen med min mamma och efter det samtalet fick jag ett rejält ångestpåslag och behov av att akut dricka vin.
Nu har det tack och lov gått över men känns ändå skit.
Blev kallad barnslig mm när jag ifrågasatte en grej och jag orkar bara inte sånt. Känner mig så värdelös.
Nu har jag försökt jobba med de tankarna och se de mer objektivt. Och nej jag är inte värdelös även om det känns så.

Du kan inte pausa kontakten med din mamma ett tag när det får dig att må så dåligt?

Du har uträttat stordåd som som lyckats bli nykter och ändra ditt tankesätt så bra! Det har varit en helt otrolig resa. Du är verkligen inte värdelös

 

[karamelldrottningen]

Jag fullkomligt älskar mitt jobb
Ibland glömmer jag bort hur fantastiskt det är att få jobba med det man brinner för mest.
Jo visst min kropp tackar inte. Men tror inte det finns något annat jobb som är lika tillfredsställande och utmanande på samma gång.
Nu har jag linimentat kroppen och jo visst har ont men känner mig ändå så nöjd och tacksam