Inte nu igen....

[Calles_matte]

Håller för närvarande på att leta medryttare till min häst eftersom jag skall ha barn till vintern och inte kommer kunna rida honom själv så länge till. Pållen har en gedigen skadehistoria och har både pålagringar i lederna och en sena som inte är 100% bra efter en kraftig senskada för ett par år sedan. Trots detta så har vi kämpat på i många år med konvalecenser och igångsättningar och nu i våras började det kännas som att allt äntligen var på rätt spår igen. Vi började rida lite smått för tränare och min häst har varit väldigt positiv och harmonisk. Och så änder detta....

I måndags så hade jag en tjej ute i stallet som provred. En kanonbra tjej som min häst verkade fastna för med en gång. Det var bara det att han inte såg riktigt fräsch ut i traven när hon red. Med tanke på alla tidigare skador så lät jag en veterinär kika på honom i tisdags och hon böjde honom i alla fyra benen och var väl först inne på att det kanske var senskadan som spökade. Sen böjde hon honom "lågt" dvs kotan och han blev tvärhalt. Ingen tvekan om vart problemet satt. Eftersom det var kontroll på "hemmaplan" så bestämde vi att veterinären skulle ta en koll på min hästs gamla röntgenplåtar och journaler (han har en hel del...) innan vi bestämde om jag borde åka in till klinik och få honom sprutad eller om vi i första hand skulle satsa på finadyne och vila i ett par veckor. Hon skulle återkomma med sin syn på den saken idag.

Till saken hör att min häst är väldigt besvärlig att lasta så att åka in till klinik är ingenting man gör "bara sådär". Sist vi var tvungna att transportera honom så tog det 3 timmar att få på honom på transporten och han slängde sig rakt över mig en gång. Jag är ju som sagt gravid i 7:e månaden och att utsätta sig för risken det innebär att lasta en sådan häst just nu känns inte alls bra.

Sen är ju den stora frågan egentligen om det är värt att ge sig in i ytterligare en behandlings/konvalecens och igångsättningsomgång över huvudtaget. De flesta som känner min hästs skadehistoria skulle nog säga nej. Själv har jag dock lite svårt att ens tänka tanken på att ge upp. Min häst betyder enormt mycket för mig och som sagt, den sista tiden har han varit väldigt harmonisk och trevlig. Träningen har gått väldigt bra och det känns bara så fel att ge upp NU. Samtidigt är det ju det att jag är gravid. Hur 17 skall jag klara av att ha en skadad häst samtidigt som jag själv vaggar omkring som en förvuxen anka? Eller sedan, när jag har en nyfödd bebis att ta hand om? Att hitta någon som vill hjälpa till att ta hand om en skadad häst är mer eller mindre omöjligt, för att inte tala om vad det kostar. Pengar man inte har när man skall vara föräldraledig....

Varför måste detta hända nu??? Har inte vi haft nog otur redan???

 

[tretjak]

Sv: Inte nu igen....

Usch, stackare! Vi kan ta varandra i hand du o jag - förutom att jag inte är gravid f n!

Hur tar din häst det här med att vila helt, fungerar det eller blir han "hopplös" att hantera?
Annars kanske det hade varit idé att helt ställa av honom från allt vad ridning heter under det närmaste året? Diskutera med din veterinär om ni inte kan hålla hästen på en lång och låg dos Finadyne kombinerat med denna långa vilan och undvika fler behandlingar i form av injektioner i leder, misstänker att det är de behandlingar man ger?

För min del så kände jag att det var nog med behandlingar när min annars så vänliga häst sparkade sönder veterinärens glasögon och gav honom ett sår över ögonbrynet Min häst har aldrig någonsin varit i närheten av att vilja skada någon men i mina ögon var det hans sätt att säga; nu räcker det med sprutor här!

Hatten av för dig som orkat under så lång tid och för att du inte velat ge upp så lätt men tänk på att från nu och under mer än ett år framåt så kommer det en intensiv, OCH härlig, period då du antagligen är tvungen att koppla av det här med hästen och sjukresor ett tag. Min dotter är 2,5 nu men jag kommer ihåg hur uppslukad man blev OCH hur trött man blev... Jag försökte rida och träna dressyr på en rätt sprallig häst men i femte månaden fick jag ge upp eftersom det blev för farligt och det gjorde ont helt enkelt. Håller med dig om att det är jättesvårt att hitta medryttare eller stallhjälp till en häst som inte är helt hundra men håller tummarna för att du hittar en lösning!

Skickar med några peppande bananer till dig

 

[Calles_matte]

Sv: Inte nu igen....

Tack för ditt svar!

Behöver helt klart lite stöd och uppmuntran just nu för allt känns bara nattsvart...

Min häst har i perioder varit "omöjlig" att hantera på grund av att han inte trivts med konvalecensens ramar. Dock brukar han nöja sig och trivas så länge han bara får gå i sin vanliga hage med sina kompisar, han är inte sådan att han kräver ridning eller annat arbete för att trivas även om han naturligtvis mår ännu bättre av det.

Funderar lite på detta med att ställa av honom under ett år och sedan ta upp alltihopa igen för ett nytt försök när bebisen börjar bli lite större. Alternativet i så fall är nog att försöka hitta en lösdrift någonstans där han skulle kunna gå, för att behålla honom där han står nu (i ett svindyrt inackorderingsstall) känns inte så realistiskt om han bara skall gå och skrota. Då måste jag ju dessutom sköta mockning och fodring själv hela tiden och det vet jag inte om jag kommer orka/hinna. Det känns så synd bara för vi flyttade till det nuvarande stallet i våras och både jag och min häst stormtrivs. Ytterligare en flytt nu kanske inte alls skulle bli särsklit lyckad (min häst har tyvärr fått flytta ett antal gånger under de senaste åren...).

Usch, beslutsångest på hög nivå...

 

[Lavinia]

Sv: Inte nu igen....

Hej!

Känner igen det där så väl (utom barnbiten). Min tjej har alltid något och nu för tiden när folk frågar vad jag gör med henne brukar jag säja rehabiliterar.

Har inga konkreta råd att ge, men en lösdrigt1 år, ge häst en chans att läka ut är kanske ingen dålig idé. Se bara till att du hittar en seriös en..

Lycka till!

/ Lavinia, som äntligen får skritta på sin igen efter 2 månader i sjukhage

 

[Blandrastik]

Sv: Inte nu igen....

Sen är ju den stora frågan egentligen om det är värt att ge sig in i ytterligare en behandlings/konvalecens och igångsättningsomgång över huvudtaget. De flesta som känner min hästs skadehistoria skulle nog säga nej. Samtidigt är det ju det att jag är gravid. Hur 17 skall jag klara av att ha en skadad häst samtidigt som jag själv vaggar omkring som en förvuxen anka? Eller sedan, när jag har en nyfödd bebis att ta hand om? Att hitta någon som vill hjälpa till att ta hand om en skadad häst är mer eller mindre omöjligt, för att inte tala om vad det kostar. Pengar man inte har när man skall vara föräldraledig....

Varför måste detta hända nu??? Har inte vi haft nog otur redan???

Rent krasst, hur ska du kunna lämna den här hästen någonstans? Även om han står på lösdrift så måste du ju veta att han är helt smärtfri. Sen kommer det någon om tre månader som lär uppta all din tid.
Hur hemskt det än låter, din häst har gjort sitt i branschen, låt honom somna in.

 

[hungrig]

Sv: Inte nu igen....

Hej!
Jag tror på att ge din häst en rktig chans. Lösdrift, kompisar, daglig kontroll och inga övriga krav på prestationer.
Var bor du, hur gammal är hästen, ras, historia?

 

[Calles_matte]

Sv: Inte nu igen....

"Helt smärtfri" hur kan man någonsin veta att en häst är det? Min häst är sådan att han visar för allt i världen inte att han har ont någonstans. Om han inte trivs med tillvaron däremot visar han det klart och tydligt, men då beror det oftast på rent psykologiska faktorer och inte alls på smärta. För närvarande är han glad och harmonisk och trivs med tillvaron. Han haltar inte i skritt och visar endast en mycket lindrig markering i trav (enligt veterinären så var det så lite att hon hade svårt att avgöra om det överhuvudtaget var någonting alls). Trots detta blir han alltså tvärhalt vid lågt böjprov. MEN, innebär det att han lider av att gå i hagen? Troligtvis inte. Jag skulle självklart aldrig få för mig att rida honom under dessa omständigheter men när han själv får välja hur mycket han rör sig är det enligt min mening en helt annan sak. Och han visar som sagt tydligt att han mår bra rent psykiskt.

Mitt dilemma är ju då bara att jag tror att ytterligare en flytt i dagsläget inte skulle ha direkt positiv inverkan på hur han mår och att stå kvar där han står nu är inte riktigt rimligt. Men, det känns inte alls rätt att ge upp en häst som mår bra....

 

[Calles_matte]

Sv: Inte nu igen....

Min häst har fått en hel rad "riktiga chanser", frågan är bara när det egentligen är dags att ge upp...?

Vi bor i alla fall i Göteborgsområdet, hästen är en 12 årig hbl-korsning som har varit konvalecent från och till nu i 4 år. Innan dess var han mest skogsmullehäst som gick lättare träningspass i hoppning och dressyr emellanåt.

 

[tretjak]

Sv: Inte nu igen....

Kanske kan du fundera i samma banor som jag gör just nu med min sjukling - att triangelmärka? Jag har letat efter ett lämpligt hem, en fodervärd, en halvfodervärd men det vill sig inte och för att kunna ha råd att behålla hästen i liv så ska han nu in för bedömning gällande triangelmärkning. För mig är det ett sätt att vinna tid, att se till att om han säljs längre fram så blir det inte till någon pengahungrig handlare eller ridskolor på jakt efter billig häst.

Jag vet inte men efter lång tids funderande och velande med tankar som; är det att "ge upp" för tidigt på en 6-årig häst? Kanske han blir bra? Kanske håller det hela vägen denna gången? Han som egentligen passar bäst på tävlingsbanan och så omöjliggör jag för all framtid ev tävlande, etc etc. Och så vänder man på steken- HUR mycket har vi kunnat tävla honom på dessa tre år? Jo kanske 3-4 tävlingar! Han är 6 år, och ligger back med sin utbildning. let's face it - han kommer aldrig att "bli" något på dressyrbanan. Är det bättre att slumpa ut honom och "bli av med" honom, kanske till ett hemskt hem, än att triangelmärka och har råd att i lugn och ro hitta bästa lösningen?

Jag vet ju inte hur du har det, om det bara är tiden eller om det också är ett ekonomiskt problem men är det bara tiden så kanske det går att hitta någon som vill sköta om honom utan att ta en massa betalt?

Lösdrift har jag lite svårt för eftersom jag tycker att det verkar finnas så många illa skötta såna. Folk som bara ska tjäna en hacka och sen släpper man en bunte hästar utomhus med ett skjul o lite halm... Bra lösdrift är lika dyrt som en boxplats, men det är klart det blir kanske mindre arbete för dig rent fysiskt.

Inget lätt problem för dig, jag håller en tumme.

 

[Calles_matte]

Sv: Inte nu igen....

För mig finns det inget att vinna ekonomiskt på att triangelmärka min häst, han är ingen "dyr" häst eftersom han är en skogsmullehäst med korsningsstam. Visst skulle jag väl kunna triangelmärka eftersom jag ändå inte har några förhoppningar om att han kommer att bli någon tävlingshäst men vad vinner jag på det?

Har inte så mycket erfarenhet av lösdrifter alls men självklart så måste jag i så fall hitta en som är bra. Jag ser inte lösdrift som ett "billigare alternativ" utan som ett mindre arbetskrävande alternativ för min del.

 

[tretjak]

Sv: Inte nu igen....

Nej, har man inga ekonomiska bekymmer så är det kanske ingen mening att triangelmärka, jag missförstod nog en aning då. Att du ev vill placera hästen på lösdrift beror då enbart på att det minskar arbetet?

Min häst är heller ingen dyr häst, eller rättare sagt han hade VARIT en dyr häst OM han fått hålla sig frisk. Försäkringen står kvar i det belopp jag försäkrade honom för som föl så det rör sig inte om några astronomiska summor, bara precis så att det täcker hans utgifter i ett halvår framöver i a f.

Triangelmärkning skyddar hästen, till viss del, mot folk som köper upp billiga hästar och sen säljer dem dyrare p g a att de lägligt "glömmer" att upplysa köpare om hästens skada. Ridskolor kan inte heller köpa upp hästen eftersom den inte får användas i verksamhet som triangelmärkt. Till skillnad mot dig då så har ju jag som mål att hitta ett nytt hem åt min häst eftersom jag vill syssla med träning i högre utsträckning än vad han håller för i dag.

Får jag fråga varför du vill behålla din häst? Med tanke på att det snart kommer småbarn in i bilden, att du tycker att du inte har tid etc? Inget illa ment, bara en undran!

 

[sixten]

Sv: Inte nu igen....

Hej! Förstår din situation helt och hållet, har det nästan likadant. jag har en underbar dotter på 7 månader och en underbar sjuk häst på 9 år. under de 4 år jag har haft henne känns det inte som om jag har gjort annat än åkt till vetrinärer, hon har pålagringar oxå i framkotor knä och käkled. nu i somras har hon strulat igen, och efter besök hos vetrinär igen .. så hade hon 2+ på hö framkota vid böjprov. då hon har pålagringar sen tidigare så gjordes en ny röntgen som visade stora förändringar, större pålagringar + även förändringar på ledbrosket. vet tyckte vi skulle behandla kotan konvalesenseträna och banta henne. vi skulle köra igång direkt med galoppträning i intervaller 3 min i varje varv 3 gånger följt av 48h vila för att bygga upp musklerna . så för min häst blev det ingen vila. hur detta har fungerat vet jag på återbesöket på tisdag, hoppas, hoppas men jag tycker hon har blivit mycke bättre
du skrev att din häst oxå hade pålagringar i leder. och vad jag har förstått nu efter vet. och vad jag har läst om pålagringar (artroser) så ska inte en häst med de problemen vila en längre period, utan de mår bäst av regelbunden motion för att inte tappa muskulaturen.

Hade jag varit dig så hade jag inte låtit min häst vila utan att ha kollat upp hältan först och rådfrågat en vetrinär, för enligt min erfarenhet av min häst så är inte alltid vila det bästa.

Hoppas allt löser sig för dig, att vara gravid och inte ha en medryttare gör det ju inte lättare precis.

 

[Calles_matte]

Sv: Inte nu igen....

"Inga ekonomiska bekymmer" är väl tyvärr att ta i men om jag skulle triangelmärka så skulle jag få ut 10 000:-, vilket skulle täcka pållens omkostnader i knappt 2,5 månader, känns inte som att jag skulle vinna så jättemycket på det... När det gäller lösdriften så är den stora fördelen den att om jag inte måste åka till hästen varje dag för att sköta om honom så kan jag flytta honom längre utanför stan och då blir stallhyrorna lägre. Det går att få helinackordering i jättefina stall för mindre än vad jag betalar i kallhyra i det nuvarande stallet om man bara kommer ett par mil utanför stan så hittar jag bara en bra lösdrift så tror jag att det även kan bli ekonomiskt lönsamt.

Att jag vill behålla hästen är dels för att jag känner att alternativet sälja honom inte finns (vem köper en krasslig häst med en gammal senskada som gör att han inte kan ridas fullt ut? Han är dessutom näst intill omöjlig att lasta, inte 100% trafiksäker och inte direkt nån nybörjarhäst...) och att jag inte tycker att han är så dålig att det känns försvarbart att ta bort honom. Sen är han ju min lilla bebis också... Vi har kämpat tillsammans i över 6 år nu och det är svårt att bara ge upp det...

 

[Calles_matte]

Sv: Inte nu igen....

Usch vad jobbigt det låter med din häst, jag förstår vad du går igenom!

Jag har som sagt varit i kontakt med en veterinär angående min häst och det är hon som, efter att ha granskat hans gamla journaler och röntgenbilder, har föreslagit att jag kan försöka "vila honom frisk" först och främst. Nu har hon visserligen också gjort bedömningen, efter att ha diskuterat med andra veterinärer som tidigare behandlat min häst, att den nuvarande hältan troligtvis inte beror på någon av de gamla skadorna utan det som är mest troligt är att min häst vrickat sig eller liknande. Behandlingen består alltså för närvarande av en finadynekur och vila i 2 veckor. Sedan är det bara att hålla tummarna för att hältan är borta.... Hoppas verkligen att det går vägen!

 

[Dan_W]

Sv: Inte nu igen....

Stackars dig, vilken svår situation! Förstår verkligen att du har ångest.

Om du har möjlighet att hitta en seriös och bra lösdrift tror jag det vore väldigt bra för din häst. Strunta i spruta leder och boxvila. Min erfarenhet är att själva boxvilan påverkar hästen väldigt negativt både psykiskt och fysiskt (pga nedsatt cirkulation) och hästen blir aldrig helt bra. Dessutom bryter kortison (som ofta sprutas i leder för att dämpa inflammation) ned ledbrosket. Kroppen fixar nytt ledbrosk såklart men efter flera injektioner kan leden försvagas.

Prova hellre ett allmänt inflammationshämmande medel och vila under lång tid, helst på lösdrift. Du kommer antagligen inte att ha tid att rida på ett tag så det passar väl bra. Det som är så himla bra med lösdrift är att hästen aldrig får tillfälle att stå och stelna till, vilket inte alls är bra om den redan har problem med lederna. När du känner dig redo för att börja rida igen ta det mycket försiktigt känn dig för vilken typ av som funkar för din häst. Kanske får du räkna med att mest rida i skogen på ett ganska kravlöst vis.

Ett annat alternativ är faktiskt att låta hästen somna in. Det känns ju lite hårt eftersom den inte är så gammal, men du kan i alla fall vara helt säker på att hästen inte mår dåligt då. Jag tycker inte det vore fel att ta bort en häst som här haft så mycket problem.

Hoppas du finner en lösning och lycka till!