Jobbsök - hur viktigt är det med utbildning resp. kontakter? (utbruten från Vad gör vi? Del CXLIII)

Status
Stängd för vidare inlägg.
Så ditt tips @Voeux är att bli nära vän med chefen, korrekturläsa min ansökan lite till men än vad jag redan gör, inte utbilda mig, och vad? Hålla tummarna?
Alltså att vara nära vän med den som är ska anställa gör det nog betydligt enklare att få jobbet. Det är ju enklare att anställa någon som man redan vet är duktig och som man gillar än någon man inte känner.

Jag hatar att networka så jag gör det inte men jag vet att det är bra för att få jobb. Den man pratar med har en kompis som ska anställa och då har man fått in en fot där, man kan få höra om jobb som inte har kommit ut på annons än så man slipper tävla med andra sökande m.m.

Men jag hatar det, jag vill inte heller vara bästa vän med chefen men brukar ändå försöka bli lite tjenis för att den ska tänka på mig när det dyker upp tjänster och liknande.
 
Jag är med i facket. Har varit hos en sån vägledare som konstaterade att det bara är att söka, och lära känna rätt personer. Hon var väldigt inne på att känna rätt personer.
Kanske är det det man måste. Jag vill fick inte ha ett jobb för att jag är tjenis med chefen, utan för att jag faktiskt är bra på det jag gör.
Jag tror att du till viss del övertolkar det där med att känna rätt personer. Att känna en person behöver inte betyda att ni är BFF. Det kan handla om att du pratat med rätt person på ett event och sen knyter an på Linkedin. Eller att du träffar någon på en kurs som jobbar på den arbetsplats du vill till och som i sin tur kan hänvisa dig vidare. Det faktum att någon kan säga "Ja, jag träffade sthu på en lunch förra veckan. Hon verkade jättetrevlig." kan göra hela skillnaden.
 
Nej då har du inte läst det jag har skrivit. Som sagt, jag släpper detta här, så nästa inlägg du skriver med följdfrågor kring detta kommer jag alltså inte att svara på. För att vara extra tydlig.

Jag har gått tillbaka och läst alla inlägg och hittat verkligen inte vad poängen är om inte det jag skriver. Men visst, vi struntar i det
 
Jag tror att du till viss del övertolkar det där med att känna rätt personer. Att känna en person behöver inte betyda att ni är BFF. Det kan handla om att du pratat med rätt person på ett event och sen knyter an på Linkedin. Eller att du träffar någon på en kurs som jobbar på den arbetsplats du vill till och som i sin tur kan hänvisa dig vidare. Det faktum att någon kan säga "Ja, jag träffade sthu på en lunch förra veckan. Hon verkade jättetrevlig." kan göra hela skillnaden.

Jag har försökt. Jag har verkligen gått all in på de jobb jag har haft, för att få en chans att stanna. Alla har gett jättebra referenser men inget jobb. Jag kan inte leva på goda referenser.
 
Alltså att vara nära vän med den som är ska anställa gör det nog betydligt enklare att få jobbet. Det är ju enklare att anställa någon som man redan vet är duktig och som man gillar än någon man inte känner.

Jag hatar att networka så jag gör det inte men jag vet att det är bra för att få jobb. Den man pratar med har en kompis som ska anställa och då har man fått in en fot där, man kan få höra om jobb som inte har kommit ut på annons än så man slipper tävla med andra sökande m.m.

Men jag hatar det, jag vill inte heller vara bästa vän med chefen men brukar ändå försöka bli lite tjenis för att den ska tänka på mig när det dyker upp tjänster och liknande.

Som sagt, det har aldrig hjälpt mig. Jag är väl helt enkelt en dålig människa eller nåt. Ingen vill ha mig på en arbetsplats mer än ett år.
 
Nu bröt jag ihop lite här borta. Kom att tänka på alla gånger jag velat göra nåt annat med mitt liv och blivit nedtryckt i skorna så bara näsan sticker upp. Lika bra jag accepterar att jag är sistahandsvalet i brist på annat och packar ihop.
 
Du är absolut inte sistahandsvalet. Ibland känns det bara som om livet motarbetar en åt alla håll :heart

Jag hoppas ju att det inte är så. Men jobbet jag har nu var jag enda behöriga sökanden (mao jag har svenskt körkort). Och inte ens här får jag fast, utan bara någon månad i taget. De väntar väl på en ursäkt att säga upp mig.
 
Nu bröt jag ihop lite här borta. Kom att tänka på alla gånger jag velat göra nåt annat med mitt liv och blivit nedtryckt i skorna så bara näsan sticker upp. Lika bra jag accepterar att jag är sistahandsvalet i brist på annat och packar ihop.
Åh vad jobbigt att känna så ❤️
Jag brukar bli jätteledsen när jag inte får jobb som jag har sökt. Sen jobbar jag upp mod till att söka igen och åker ner i mörkret igen när jag får nej. Nu har jag en tillsvidareanställning så är inte akut för mig men tror egentligen att det bästa är att söka sjukt mycket jobb så att man inte ens märker när man får ett nej. Men då ska det ju finnas jobb att söka också.

Jag tycker det är svinhäftigt att du har kunnat få så många olika tjänster, även om dom är korttidskontrakt. Du måste ju vara jättebra på intervju! Och så har du ju väldigt mycket erfarenhet från det som rätt arbetsgivare kommer uppskatta.

Jag förstår att det är jobbigt och jag hoppas att du orkar fortsätta söka tills det är din tur. 🍀
 
Jag hoppas ju att det inte är så. Men jobbet jag har nu var jag enda behöriga sökanden (mao jag har svenskt körkort). Och inte ens här får jag fast, utan bara någon månad i taget. De väntar väl på en ursäkt att säga upp mig.
Utan o vara taskig,men jag tror det ligger dig i fatet att du ganska ofta är sjukskriven.
 
Jag har aldrig stött på någon som är både kompis med chefen och bra på sitt jobb. Men det är jag det.
Fast så behöver du inte tolka det?

Jag vet många som fått jobb för att de kän en person på en arbetsplats och dn personen har kunnat tipsa om jobb och lägga ett gott ord. Det handla rinte om rövslickeri. Mer att om jag känner Kalle och han säger att Stina är en sjysst typ så är jag mer villig att anställa, än en totalt okänd person.

Jag har jobbat på mer än en arbetsplats där man frågat om jag känner nån som skulle passa för en tjänst. Och jag har kunnat få i folk den vägen
 
Åh vad jobbigt att känna så ❤️
Jag brukar bli jätteledsen när jag inte får jobb som jag har sökt. Sen jobbar jag upp mod till att söka igen och åker ner i mörkret igen när jag får nej. Nu har jag en tillsvidareanställning så är inte akut för mig men tror egentligen att det bästa är att söka sjukt mycket jobb så att man inte ens märker när man får ett nej. Men då ska det ju finnas jobb att söka också.

Jag tycker det är svinhäftigt att du har kunnat få så många olika tjänster, även om dom är korttidskontrakt. Du måste ju vara jättebra på intervju! Och så har du ju väldigt mycket erfarenhet från det som rätt arbetsgivare kommer uppskatta.

Jag förstår att det är jobbigt och jag hoppas att du orkar fortsätta söka tills det är din tur. 🍀
Ja jag gett inte upp trots alla nej. Men något måste jag ju göra.

@dobbis ofta sjukskriven? Två gånger pga kronisk sjukdom. Är det ofta?

@tanten jag är väl en exceptionellt dålig människa då, för så jag har aldrig fått jobb. Och de jag känner som fått jobb så här inte varit bra arbetare.
 
Fast så behöver du inte tolka det?

Jag vet många som fått jobb för att de kän en person på en arbetsplats och dn personen har kunnat tipsa om jobb och lägga ett gott ord. Det handla rinte om rövslickeri. Mer att om jag känner Kalle och han säger att Stina är en sjysst typ så är jag mer villig att anställa, än en totalt okänd person.

Jag har jobbat på mer än en arbetsplats där man frågat om jag känner nån som skulle passa för en tjänst. Och jag har kunnat få i folk den vägen
Amen på det.
Jag fixade jobb åt grannens kompis för någon månad sedan. Grannen frågade mig om vi fortfarande sökte folk till hotellet, jag bad om kompisens telefonnummer och tog med det till chefen samma morgon. Hon fick komma på intervju samma vecka och började jobba den efter. Det är lite så det går. :)
 
Mitt perspektiv ar att arbetsmarknaden inte ar rationell, det ar svart att anstalla ratt och valdigt fa foretag gor det bra - alltsa behover inte din svarighet att fa jobb har sadar jattemycket med dig sjalv att gora.

Och det dar me att vara tjenis med chefen, sa ar det ett surt apple som jag sjalv borjar stota pa = jag ar lika upprord over det som du ar, men antingen har man tur att hitta ett jobb dar chefen ar typ magiskt bra att forsta vardet some diverse medarbetare har att komma med och kan befodra darefter, eller sa far man gora vad man kan att spela spelet inom ramarna for ens egna integritet.

Handafasta rad ar jag nog inte sa bra pa - forutom det uppenbara som att titta pa framtidsprognser for olika roller och sen lagga till ytterligare kriteria (som att du t.ex. vill stanna dar du bor i nulaget, om det stammer osv)..
Ett klassiskt forslag ar val typ systemvetare - min van gjorde en 3 manaders bootcamp (makers academy), i borjan pa aret och jobbar nu heltid efter att tidigare ha jobbat i helt andra sektorer och dessutom gjort en PhD.

Slar ocksa ett slag for att volontara for nagon organisation som du ar intresserad av - inte bara for CV byggande, utan ocksa for att det ar kul och kan ge en paus fran jobbsoksfokuset.
 
Slar ocksa ett slag for att volontara for nagon organisation som du ar intresserad av - inte bara for CV byggande, utan ocksa for att det ar kul och kan ge en paus fran jobbsoksfokuset.
Klipper lite här. Det finns inte energi till både stressigt jobb, sköta hus och djur och dessutom åka på frivilligt arbete. Hur kul det än är finns det ingen ork kvar.
 
@sthu de jobben du haft, du säger att du jobbat häcken av dig men ändå inte fått fortsätta. Kan du fråga dem vad det var som gjorde att de valde att inte fortsätta anställa dig? Det kanske finns något du kan bättra på?
För att vikariatet tog slut och ordinarie personal kom tillbaka.
Säsongen tog slut och därmed arbetet.
En gång var det arbetsbrist, så jag och en till fick gå.
Covid ledde till panik så jag blev uppsagd.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Bra familjehund? Rasvak😇
  • Uppdateringstråd 29
  • Lösa hundar

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp