Känns hopplöst att hitta en medryttarhäst

[literealistisk]

Det är inte aktuellt för mig med medryttare just nu (och troligen aldrig), men om vi förutsätter att min häst blir skadefri hade det varit ungefär såhär.

Min häst står nära utanför en stor stad med bra kollektivtrafik, ridhus och ridvägar. Hon är ett litet halvblod som helst hoppar men är även välutbildad i dressyren. Jag rider ut själv på henne och oftast går det bra, men jag vet att en tidigare ägare har haft problem med det. Hon är däremot världens snällaste i hanteringen.

Av en medryttare hade jag krävt:
- Kunna rida hästen i en hyfsad form. Jag vill ju att hästen underhåller sin kondition och sina muskler, jag vill inte att hon tappar och framför allt att hon jobbar korrekt så hon inte drar upp några skador. Jag skulle inte ha en medryttare som sliter på henne, tvärt om
- Hyfsat tuff och bestämd. Är man för mesig vid uteritter så blir det problem, tyvärr. Hon kan även hoppa till för saker som man själv inte alltid ser så det krävs en bra balans
- Jag vill själv sköta hoppningen och mycket av dressyren, så det skulle väl handla om 50/50 uteritter och dressyrpass
- Minderårig hade varit okej, men då vill jag även träffa en förälder så att de kan skriva på kontrakt
- Grundläggande kunskaper om allt runt omkring - visitering och kunna läsa av hästens beteende tex

Jag är själv uppvuxen på ridskola, har jobbat på ridskola och ridit yngre och outbildade hästar där. Är man bara van vid de tryggaste hästarna på ridskolan så blir det nog svårt att reda ut min tjej, tyvärr. På ridskolan där jag har ridit är det 4 äldre ungdomar (stor ridskola med ungefär 200 uppsittningar i veckan) jag hade kunnat fråga och kanske 2 vuxna (för de andra vuxna börjar bli för försiktiga för att uteritterna ska bli bra). Att vara duktig på ridskolan är ingen garanti att det blir bra som medryttare till vem som helst, tyvärr.

 

[Karoliten]

En av sakerna

Du läste alltså inte att det är ett allmänt problem att få till och behålla bra medryttare? Jag har t ex en vän som har ponnytravhästar. Hon har medkuskar på dem numera sedan hens barn blivit för gamla. Trots att hon betalar allt, kör till träningar och tävlingar så försvinner medkuskarna. En annan bekant har varmblodsuppfödning, fem minuters skritt till ridhus, hästarna får tävlas och tränas, ändå försvinner medryttarna efter ett tag. Jag kan fortsätta länge, problemet är inte bara mitt utan ett allmänt problem. Det handlar alltså inte om ifall jag kan få och behålla medryttare (jag har en som har varit hos mig ett år, hon är guld men som ensamstående kan hon inte så ofta som hästarna hade behövt, därför har jag hållt lite koll om det kan vara någon som passar) utan att det är ett allmänt problem.

En utav sakerna som.gör det svårt är ju också att personkemin ska stämma det vet man ju inte förräns efter ett tag.

 

[Karoliten]

Jag träffar på många som riidit i åratal på ridskola som inte kan se en hälta eller läsa av en häst och veta hur den ska bemötas.

Precis lika många privatryttare

 

[Görel]

Precis lika många privatryttare

Jag har inte stött på lika många, men självklart finns de också.

 

[Karoliten]

Jag har inte stött på lika många, men självklart finns de också.

Ja det tar lååååång tid och lära sig häst, jag är långt ifrån klar och när tom vet har svårt och se vissa hältor förstår man hur svårt det är speciellt om det inte är ens egen häst

 

[Karoliten]

Jag har inte stött på lika många, men självklart finns de också.

Ja det tar lååååång tid och lära sig häst, jag är långt ifrån klar och när tom vet har svårt och se vissa hältor förstår man hur svårt det är speciellt om det inte är ens egen häst

 

[Fabian In Memoria]

Ja det tar lååååång tid och lära sig häst, jag är långt ifrån klar och när tom vet har svårt och se vissa hältor förstår man hur svårt det är speciellt om det inte är ens egen häst

Ja, och gäller det en medryttare som rider några dagar/vecka och ägaren själv rider resten av dagarna förstår jag inte riktigt hysterin kring kravet att medryttaren ska kunna se/känna diffusa hältor som ett proffs, när det är svårt tom för proffsen. Det ansvaret ligger hos ägaren. Sen får man väl ha en dialog med sin medryttare om hur hästen känns! Och självklart ska inte hästen ridas om man lätt upptäcker en hälta.

 

[crazyrabbitlady]

Ja det tar lååååång tid och lära sig häst, jag är långt ifrån klar och när tom vet har svårt och se vissa hältor förstår man hur svårt det är speciellt om det inte är ens egen häst

Om man sen som jag håller på med islandshästar blir det ännu svårare att både se och känna

//hon som har en häst som verkar ha 8 ben ibland

 

[Lingon]

Ja, och gäller det en medryttare som rider några dagar/vecka och ägaren själv rider resten av dagarna förstår jag inte riktigt hysterin kring kravet att medryttaren ska kunna se/känna diffusa hältor som ett proffs, när det är svårt tom för proffsen. Det ansvaret ligger hos ägaren. Sen får man väl ha en dialog med sin medryttare om hur hästen känns! Och självklart ska inte hästen ridas om man lätt upptäcker en hälta.

Jag är medryttare några dagar i veckan och inte så jättekunnig. Men jag har ridit den hästen i några år nu och känner henne väl. När hon beter sig annorlunda så vet jag att det är dags att kolla lite noggrannare, eventuellt avstå ridningen den dagen och meddela ägaren om vad jag sett och känt. Vi har en bra kommunikation angående vad man gjort med hästen och hur hon kändes. Pigg, trött, tittig, lugn osv.

 

[prinsessfeminist]

Tror det beror helt på vad man har för förväntningar på en medryttarhäst. Har man förväntningarna att rida gratis och få träna och tävla efter eget huvud, ja, då är det nog svårt att få tag i en medryttarhäst...

Vi står med fyra tävlingsponnyer och har sökt medryttare framförallt då dottern behöver ha kompisar att rida ut med. Det har varit svårt att få tag i. Vi kräver betalt och vi har stora krav på en medryttare. De flesta svar vi har fått är just sådana, de vill inte betala och de vill kunna träna och tävla efter eget huvud. För min del är det inte okej alls, de ratas oavsett rid och hästkunskap. Hästarna kan inte hoppa hur mycket som helst och eftersom dottern siktar på de högre klasserna vill hon hoppträna ponnyerna själv, det är därför sällan under säsong vi kan erbjuda träning och när vi gör det väljer VI tränare. Vi kan låna ut ponnyerna för lag i de lägre divisionerna och de kan hoppa någon LD möjligen LC med medryttarna men längre kommer man inte komma på att vara medryttare på våra ponnyer, det sliter för mycket att vara ute på tävlingar helt enkelt och dottern vill rida LB och uppåt själv på dem.
Ska de dessutom gå de lägre lagtävlingarna kräver vi att ryttarna tävlar för vår klubb, detta eftersom regler i distriktet gör att ponnyerna inte får gå i två olika lag OM det nu skulle vara så att dottern är med i någon omgång.

Alltså, krasst sett, vill man göra en egen satsning får man nog vara beredd på att köpa egen häst helt enkelt. Jag som ägare vill att medryttaren rider på de premisser som jag lägger upp. Detta för att hålla ponnyerna fräscha och hoppglada.
Sedan är det tyvärr så också att många, inte alla, är inte alls så bra som de eller deras föräldrar tycker själva. Har haft flera medryttare som provat som ridit många år på ridskola, varit med i träningsgrupper etc men som inte klarar av dotterns heta tävlingsponnyer. Nio år på ridskola säger inte mig som hästägare så mycket. jag vill se ryttaren rida just våra ponnyer innan jag kan avgöra om det blir fråga om mer ridni

Nej ett år är ingen lång tid men hon började då och det går fortfarande toppenbra.

Det tror jag inte. Det är en allmän trend. Det ska vara gratis att rida andras hästar och man ska kunna göra som man vill. Det är ju som sagt ett väldigt allmänt problem oavsett om man har tävlingshästar med allt serverat eller om det handlar om ridning i skogen. Här har ingen hoppat av utan det är jag som har ansett att det inte fungerar i vissa fall eller så har ändrade förhållande i livet gjort att samarbetet har avslutats och så är det ju ibland utan att det är någon parts fel.

Nej det är det ju inte men de allra flesta anser nog att det är en förutsättning för att det ska fungera.

Vi har en lokal grupp för medryttare sökes/finnes på facebook här. Den är full av annonser på sökes och oftast inga svar alls oavsett häst, nivå osv. Kommer det en finnes medryttare annons blir den översållad med svar. Det är helt enkelt så det är. Det är knappast fel på alla hästägare.

Jag har tyvärr ingen erfarenhet att vila i. Jag har aldrig sökt medryttare, utan nuvarande kom till av en slump.

 

[prinsessfeminist]

Generell iakttagelse är att hästägaren verkar vilja få ut mesta möjliga av en medryttare, och kanske är medryttaren likadan?

Då lär det bli en krock.

Jag har gjort avkall på en del för min medryttares skull, och det har varit viktigt för mig.

Hon har också ställt upp på mig, på olika vis.

För mig låter en del upplägg helt främmande.

 

[QueenLilith]

Ja, 2000kr är inte ovanligt i Stockholm och då får ägarna nog förstå att det blir svårt att hitta en bra medryttare. Verkligheten.

min medryttare betalade 2000 kr i månaden men fick då rida 3 gånger i veckan på en bra anläggning med ridhus/paddock, och fick hoppa hästen på träningar som va varje vecka på anläggningen. Hon va helt underbar. Jag hade en väldigt fin häst, med bra utrustning och funderade även på att köpa en hoppsadel till hästen, men tyvärr blev det inte så då hästen skadade sig och hade en skada problematik som gjorde hon aldrig blev ridhäst igen riktigt tråkigt för oss alla (min fina medryttare följde även med på kliniken med utredning av henne). Men vet på min nya häst blir det samma upplägg efter ett bra tag, hade andra som provade hästen men som jag fick tacka nej till då jag inte gillade hur hårda dom va i handen, fast jag gjort det tydligt i annonsen att jag vill man rider mjukt och från sätet och inte sitta och pilla hästen i munnen med bettet.

Efter jag fick ta bort min häst behövde jag paus och hade då äntligen letat medryttare häst. Jag fick rida fler hästar i samma stall, men inte alls samma kvalitet som jag tycker är kul att rida. Jag hade gärna betalat 3000 kr i månaden om jag fick rida en riktigt bra häst 3 gånger i veckan, men såna hästar är väldigt svåra att hitta. Till slut nöjade jag mig med en go äldre kille som jag myste mest i skogen med, tills jag flyttade till andra sidan av landet.

 

[machafuko]

min medryttare betalade 2000 kr i månaden men fick då rida 3 gånger i veckan på en bra anläggning med ridhus/paddock, och fick hoppa hästen på träningar som va varje vecka på anläggningen. Hon va helt underbar. Jag hade en väldigt fin häst, med bra utrustning och funderade även på att köpa en hoppsadel till hästen, men tyvärr blev det inte så då hästen skadade sig och hade en skada problematik som gjorde hon aldrig blev ridhäst igen riktigt tråkigt för oss alla (min fina medryttare följde även med på kliniken med utredning av henne). Men vet på min nya häst blir det samma upplägg efter ett bra tag, hade andra som provade hästen men som jag fick tacka nej till då jag inte gillade hur hårda dom va i handen, fast jag gjort det tydligt i annonsen att jag vill man rider mjukt och från sätet och inte sitta och pilla hästen i munnen med bettet.

Efter jag fick ta bort min häst behövde jag paus och hade då äntligen letat medryttare häst. Jag fick rida fler hästar i samma stall, men inte alls samma kvalitet som jag tycker är kul att rida. Jag hade gärna betalat 3000 kr i månaden om jag fick rida en riktigt bra häst 3 gånger i veckan, men såna hästar är väldigt svåra att hitta. Till slut nöjade jag mig med en go äldre kille som jag myste mest i skogen med, tills jag flyttade till andra sidan av landet.

Joo, det är ju stor skillnad. Jag menar verkligen folk som vill ha 2000kr för uteritter 1-2 i veckan ENDAST. Sen har de inte allt för sällan ändå krav på att hästen ska ridas i form, du som ryttare ska vara si och så och ska sköta x x x i stallet. Det behöver inte nödvändigtvis vara något fel med det, det har jag aldrig sagt. Jag menar bara att då får man nog vara beredd på att utbudet av medryttare är snävt.

Det är ju trots allt inte så konstigt att många jag pratat med inte tycker det är värt att lägga dem pengarna på uteritter. Många av de duktiga ryttarna jag känner som passar in på många ägares krav vill ju fortsätta rida för att utvecklas. Det behöver inte ens vara för tränare eller så avancerat, men att man åtminstone får rida på en ridbana hyfsat regelbundet för lite egentrim.

Hoppas det löser sig för dig (för tolkade det som du hade ny nu, kanske tolkade fel) framöver

 

[Karoliten]

Jag har en medryttare nu, som rider inte varje vecka, men mellan 4-6 gånger I månaden, bara uteritter ännu så länge. Begär inget betalt. Hon kör långt och hon avlastar mitt dåliga samvete för att jag inte riktigt hinner hålla igång min häst

 

[Cambrie]

Generell iakttagelse är att hästägaren verkar vilja få ut mesta möjliga av en medryttare, och kanske är medryttaren likadan?

Då lär det bli en krock.

Jag har gjort avkall på en del för min medryttares skull, och det har varit viktigt för mig.

Hon har också ställt upp på mig, på olika vis.

För mig låter en del upplägg helt främmande.

Ja, då blir det ju hästägaren som väljer trots allt. Vi har sagt upp medryttare som velat komma till medelsvår, då får de liksom köpa en egen ponny för hundratusen, varför ska vi stå för inköpskostnaden eller utbildningen av dyra ponnys liksom, det handlar inte om avkall, det handlar om att dottern har egna SM mål. En ponny får inte gå SM med fler än en ryttare till exempel.

I vårt fall har vi en medryttare som vi är nöjda med, avlastar när vi behöver och kan rida alla ponnyer, är med på träningar ibland på egen bekostnad men det är såklart när det passar in i schemat och för tränare som vi väljer som vi vet passar hästens mål och matchning. Hon lånade också ena ponnyn och åkte på träningsläger en vecka förra året, ponnyn blev BRA sliten av det då den veckan innan kvalat i en stor cup så det var på nåder egentligen att de kunde åka, men vem tror du stod för veterinärchecken efteråt? Det var inte medryttaren kan jag säga, utan just vi som ägare. Medryttaren betalar sin 500ing i månaden och åker hem efter passen. Står hästen på tre ben efter hon ridit är det ägaren som får betala kalaset.

Så nej, ser inte vad som gör vårt koncept så främmande. Vill man satsa själv så får man liksom köpa egen ponny, vi kan absolut låna ut och har gjort, säkerligen betydligt mer än många andra hästägare. Men någon satsning kan man inte göra på våra ponnyer, den sköter vi. Man kan låna för lite småtävlingar och möjligen någon träning om det passar in. Inte mer. Ponnyerna är köpta och tränade för att dottern satsar mot SM och internationella starter.

Våra ponnyer kan lära ut mycket - de är oerhört välridna på marken och ligger mot medelsvår i träning och samtidigt så svårridna att man kan lära sig rida riktigt bra på ickeridskolehäst så att säga och komma någonstans den vägen. Men - den mesta träningen för dottern går ut på att galoppträna i skogen, klättra, busa, pulsa snö, rida dressyr på åkrarna, rida galoppintervaller, trava två mil efter grusväg... Varför ska en medryttare tro att den kan komma och träna på sina pass i veckan och dottern, som ju faktiskt ÄGER ponnyerna, ska göra det tråkiga för att medryttaren ska träna och tävla? Alltså det blir ju så sjukt snett liksom även om jag förstår av denna tråd att medryttare tror de kan kräva det?

Tycker ponnymamman beskriver det bra faktiskt. Länk

"Medryttaren måste förstå och acceptera att det är hästägaren som äger hästen, som gör upplägget och som vet vad hästen behöver.

Det är hästägaren som gör en kort- och långsiktig plan, och det är hästägaren som gör veckoschema, månadsschema, årsplan och som lägger in viloperioder och mer träningsintensiva perioder.

Det är hästägaren som känner sin häst och som vet när den ska skos och vaccineras och klippas och så vidare.

Det är hästägaren som står med veterinärräkningarna om hästen blir skadad, sjuk eller halt.

Då kan ju inte en annan person ramla in där och köra sitt eget race!"

Vi är nöjda med vår medryttare. Hon har utvecklats något otroligt sedan hon började på dotterns ponnyer för några år sedan, men begär hon mer än vi kan ge, ja, då får hon sluta helt enkelt. Den 500ingen hon ger gör egentligen varken till eller från för vår del.