Kattungarna vill inte äta ersättningen???

TinyWiny

Trådstartare
Vi hittade tre kattungar i ladugården i lördagseftermiddag, de var ordentligt nedkylda och medtagna, jag gissar att de är ca 3 veckor eftersom det var då jag såg att vildkatten hade blivit smal.
Vi har alltså letat efter dem sedan dess.
De vägde efter första matningen 250, 300 och 300, och väger nu 290, 350 och 370 gram
Jag gav vad jag hade hemma, lika delar äggula och smör och dubbla mängden laktosfrimjölk i en "alvedonspruta" och de sög i sig med god aptit när de väl fått in tekniken och piggade på sig snabbt.

I går var jag och köpte riktig ersättning (allt är stängt här på söndagar) men den vägrar de äta:confused:

Kan jag fortsätta ge hemma blandningen eller ska jag försöka tvinga i dem ersättningen:confused:

Jag har också provat maizena vällingen men den äter de inte heller.

Jag har blandat hemma blandningen och ersättningen men de vägrar äta ändå.

Av hemma blandningen äter de mellan 10 och 20 ml per mål, jag ger dem när de verkar hungriga eller minst var fjärde timme.
De gör ifrån sig utan problem när man masserar dem.

Jag avmaskade dem igår.

Jag köpte också mjau kattmat men de visar inget intresse för sådan mat än, men forsätter givetvis att erbjuda den.

Mamman är alltså vild, jag har försökt fånga henne under några års tid men utan resultat, hon lägger ungarna i stallet på sommaren men gömmer dem på hösten, förra året hittade vi dem försent:( ena hunden kom med ett skinn frampå vårkanten som förmodligen varit en kattunge en gång.

När hon lägger dem i stallet tar deras mormor hand om ungarna när mamman struntar i dem, det är som om mamman inte bryr sig om dem längre när de närmar sig tre veckor, hon kan gå till dem bara någon gång per dygn.
Men nu bryr mormor sig inte om dem heller, annars hade det ju varit ett alternativ att ta in henne, men hon bara fräser åt dem och går därifrån.

Fungerar det? Alltså blir de normala katter ändå?
De har ju varandra iallafall.

Våra innekatter som aldrig har haft några ungar tycker att de är otäcka och går därifrån efter att ha fräst mot dem, min lille hund vill gärna vara med och slicka på dem men han blir så upphetsad att jag är rädd att han gör dem illa så han får ju inte vara själv med dem.
Det roliga är att kattungarna verkar väldigt intresserade av hunden och låter honom gärna pussa på dem:love:

Oj det blev långt, hoppas någon orkar läsa och ge mej något råd.
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Är det 3 veckor så kan du ju försöka börja ge dem fast föda så om du hittar någon fast föda du kan få i dem kan du fortsätta med hemmablandningen parallellt. Hill's a/d och Gourmet Gold brukar vara burkmat som går hem även hos de mest kräsna katter.

Du kan ju prova att blöta upp torrfoder i hemmablandningen också.
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Tack för ditt svar.

Jag brukar ju aldrig köpa burkmat så det enda jag visste var ok att ge var just mjau, men då ska jag testa de andra, jag stod och funderade på gold igår men vågade inte chansa:crazy:

Visst brukar de kunna börja äta annat vid tre veckor?
Jag har för mej att de andra har börjat visa intresse då, men det kan ju vara så att de här är lite efter när de har fått ta allt de fått i sig för att hålla värmen?!

Usch jag får ont i magen av det här, jag är så rädd att jag ska göra fel så att de inte klarar sig:(
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Jadå, vid 3 veckors ålder kan man börja ge dem fast föda. Jag brukar iofs normalt sett vänta lite längre än så, men dina kattungar behöver ju få i sig något mer komplett än bara hemmablandningen. Prova dig fram bland den burkmat som finns. Även om det skulle bli något av de sämre märkena. Det viktigaste är att få dem att äta något slags helfoder öht.
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Har tyvärr inga rad om kattungarna, men jag funderar pa hur ni ska göra med deras vilda mamma? Det verkar ju inget vidare att hon far tva kattkullar om aret som hon inte tar hand om, det blir ju väldigt mycket kattungar, och det är ju inte alltid ni kan hitta dem i tid. Det later väl hemskt, men jag skulle nästan fundera pa att ta bort henne. Om hon är vild fast hon är född pa garden med en tam mamma och en bra uppväxt, sa skulle jag ju tro att hon är medfött skygg, och är det verkligen det bästa avelsdjuret?

Hoppas det gar bra med ungarna i vilket fall!
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Har tyvärr inga rad om kattungarna, men jag funderar pa hur ni ska göra med deras vilda mamma? Det verkar ju inget vidare att hon far tva kattkullar om aret som hon inte tar hand om, det blir ju väldigt mycket kattungar, och det är ju inte alltid ni kan hitta dem i tid. Det later väl hemskt, men jag skulle nästan fundera pa att ta bort henne. Om hon är vild fast hon är född pa garden med en tam mamma och en bra uppväxt, sa skulle jag ju tro att hon är medfött skygg, och är det verkligen det bästa avelsdjuret?

Hoppas det gar bra med ungarna i vilket fall!


Hon är född här, hon var ca 6 månader när vi flyttade hit och då hade ingen bott här på några månader så hon hade inte sett några människor som liten.
Mamman var svårt utmärglad när vi kom hit första gången efter att vi köpt huset (hon kom inte fram när vi var här och tittade men förra ägaren sa att det fanns en katt med unge här som hon skulle hämta senare).

Mamman var i så dåligt skick att jag trodde att ungen dött, det tog ytterligare några veckor innan vi såg henne första gången.
Så någon bra uppväxt har hon tyvärr inte haft.

Jag tror inte att hon är medfött skygg, eller hennes ungar har inte varit skygga iallafall, flera är numera "knäkatter" och en av dem vi har kvar är värsta gosekissen som helst vill klättra upp på en så fort han ser en:love:
Men något bra avelsdjur är hon ju inte i vilket fall.

Ja jag har funderat på avlivning, men när jag ser henne smälter ju mitt hjärta och jag känner mej så hemsk som ens tänker tanken att hon inte ska få leva längre:(
Jag har diskuterat med olika veterinärer om alternativ, helst vill jag ju kastrera henne men att ta stygn är otänkbart och att ha henne inne hade stressat ihjäl henne.
Bara att försöka fånga henne stressar henne så att hon kastar sig i väggarna och beter sig totalt panikartat.


Jag vet ju att hon lider av att leva som hon gör, med ständig rädsla och att få ungar hela tiden, men alternativet är så hemskt:cry:

Jag har faktiskt bett min sambo att ta tag i det för jag vill verkligen inte ta beslutet, men på något vis har det blivit "mitt stall mitt ansvar för katterna som bor där" och eftersom min sambo nästan är blödigare än mej så är ju inte beslutet lättare att ta för honom.

Men tanken finns där, det är bara att jag ska ta mod till mej och genomföra det, frågan är bara hur för de jägare jag har pratat med menar att man måste fånga in henne först för att vara säker på att träffa och då utsäter jag ju henne för så otroligt mycket ångest:cry:
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Men kan ni inte kastrera henne och få henne igensydd med självupplösande sutur då? Då behöver hon inte fångas in för att ta stygn.

Att ni inte kan ha henne instängd efteråt är givetvis inte optimalt, men om alternativet är att skjuta henne kanske det går att prova med kastrering först? Om hon slipper vara dräktig och ha kattungar hela tiden kanske det blir lättare för er att få henne lite bättre socialiserad?
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Men kan ni inte kastrera henne och få henne igensydd med självupplösande sutur då? Då behöver hon inte fångas in för att ta stygn.

Att ni inte kan ha henne instängd efteråt är givetvis inte optimalt, men om alternativet är att skjuta henne kanske det går att prova med kastrering först? Om hon slipper vara dräktig och ha kattungar hela tiden kanske det blir lättare för er att få henne lite bättre socialiserad?

Veterinären menade att då måste de ha tratt, och det kommer inte fungera på henne, hon kommer få sådan panik:(
Vet. menade att risken annars är väldigt stor att hon slickar upp stygnen innan såret är tillräckligt läkt och då lär hon ju bli väldigt dålig och få väldigt ont.
Hade jag vetat att hon höll sig i stallet åtminstone så man kunde ha henne under uppsikt så hade det kanske gått, men stänger jag dörren till stallet när hon är där så flyger hon ut när man öppnar igen, hon känner sig instängd.
Risken är ju då att hon går iväg, slickar upp såret och ligger och dör någonstans i svåra plågor och det vill jag verkligen inte.

Den enda gång man kan komma någorlunda nära henne är just när hon har ungar och de är nyfödda, då accepterar hon att man står två meter ifrån och tittar.
När hon inte har ungar kommer man aldrig närmre än tio meter innan hon flyr.

Jag har de två gånger hon fått ungar i stallet ägnat mycket tid åt att sitta i boxen en bit ifrån och pratat med henne, hon lyssnar uppmärksamt och tycker att det är ok att jag är där och hon har inget emot att jag tar i hennes ungar, kommer hon när man håller på med dem så sätter hon sig och väntar tills jag lagt ner dem igen.
Så hennes rädsla är konstig, normalast hade ju varit att hon inte accepterade att jag tog på hennes ungar om hon trodde att jag ville henne illa:confused:

Jag funderade i somras på om man kunde lura in henne i en stor bur när ungarna var små, men jag insåg ju att om jag skulle kastrerat henne då så skulle ju mjölken förmodligen försvunnit och jag hade ju inte kunnat ha henne där tills de var stora nog att vänja av heller, det hade ju blivit flera månader.

Och eftersom det bara är en väldigt kort period, de tre första veckorna som hon är "social" så kunde jag inte vänta heller, sedan lämnar hon ju ungarna i mormors vård och diar dem bara då och då sporadiskt.

Jag har funderat mycket på varför hon gör så, för första gången hon fick ungar så ville hon bara gå ifrån dem direkt men eftersom hennes mamma fick ungar bara någon dag efter så låg hon kvar ett tag till och när hon då gick sin väg så diade alla ungarna på mormor istället.

Problemet är ju att man inte kan ge katter lugnande, om man hade kunnat det så hade man ju kunnat lura i henne det och åkt och kastrerat henne, jag är ju rädd att hon dör av stress om jag nu skulle kunna fånga henne och sedan sätta henne i bilen och åka iväg, även "normala" katter kan ju bli väldigt stressade av att åka bil.
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Men en positiv sak är íallafall att vi nyss fick i ungarna den riktiga ersättningen:banana::banana::banana:
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Fast om man syr "invändigt" och använder självupplösande sutur finns liksom inga stygn att slicka upp. Visst, hon kan slicka på såret och eventuellt få en infektion (det kanske går att sätta en spruta långtidsverkande antibiotika i förebyggande syfte?) men stygnen går inte upp. Jag fick en hona sydd så och hon behövde aldrig ha tratt och hon var inte heller på såret något.

Skönt att ni fått i kattungarna riktig ersättning iaf.:)
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Vet du vad?
Jag tycker att du låter som en enormt stor djurvän och det är jag också.
Jag älskar katter, har räddat livet på många, har 4 st på olika sätt räddade katter hemma och arbetar på ett katthem.

När jag läser din tråd känner jag det som att du har två alternativ.

Antingen stålsätta dig och fånga in henne, vänta ut hennes "panik" och intensivträna tills hon blir tam. Det kan ta lång tid, hon kanske aldrig kan bli tam som utekatt utan bara inne, eller så tar det bara väldigt lång tid. Kastrera henne ingår förstås i detta.

Eller får du rannsaka dig själv och välja att avliva katten.

Innerst inne tror jag att du också inser hur ohållbart hon lever nu. Tänk om hon får komplikationer vid en förlossning och sticker iväg skadad och dålig och till slut går en långsam och plågsam död till mötes? Hon kan ju få bitskador, bli påkörd osv. Hur ska ni kunna hjälpa henne när hon är så här skygg?

Dessutom sätter hon en himla massa nya liv till världen, en värld där det redan är ett stort överflöd på huskatter. En värld där folk slänger ned sina kattungar i en kartong och kör ut i skogen, en värld där folk dumpar 6 tama små kattungar nära ett samhälle, brutna revben, sårskador, mask och skabb drar de på sig lätt. En värld där folk flyttar och lämnar kvar sin katt, för en katt är det ju omöjligt att omplacera och vad är en katt värd?

Nej det behövs verkligen inte fler huskattungar till denna värld just nu.
Å det blir snabbt många, om hon får två kullar per år á minst 4 ungar i varje, är det 40 nya katter på 5 år!
Detta tär ju också på hennes kropp, veterinären våran brukar kunna se på dem som levt ute och fött massa kullar, för de är alldeles slitna i livmodern när de öppnas för kastrering. Hemskt.

Om du inte tror att det går att stänga in henne för socialiseringsträning en längre tid, så tycker jag som annars avskyr avlivningar, att det vore ansvarsfullt utav dig att avliva henne. Du kan ju inte ens tvätta ett infekterat sår på henne nu... som sagt, tänk om hon får komplikationer efter någon av alla förlossningarna? hemska tanke.

Hoppas jag inte låter hård, du verkar ha ett gott hjärta.
Stort lycka till!
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Fast om man syr "invändigt" och använder självupplösande sutur finns liksom inga stygn att slicka upp. Visst, hon kan slicka på såret och eventuellt få en infektion (det kanske går att sätta en spruta långtidsverkande antibiotika i förebyggande syfte?) men stygnen går inte upp. Jag fick en hona sydd så och hon behövde aldrig ha tratt och hon var inte heller på såret något.

Skönt att ni fått i kattungarna riktig ersättning iaf.:)

Ok, då ska jag genast diskutera detta med min veterinär!
Tack så mycket:bow:

Ja det var verkligen skönt att de äter ersättningen, då vet jag iallafall att de får i sig det de behöver:d
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Givetvis vet jag hur fel det blir när/om hon blir sjuk eller skadad, liksom många av de andra katterna som stryker här, de som sover och äter i stallet men som försvinner som streck när man kommer.
Det går åt 1 kg torr kattmat om dagen här, då kan du räkna ut att de är några stycken.

Jag har ju försökt fånga henne, på många olika sätt, genom att lugnt närma mej, sitta och prata med henne, med bur, genom att stänga in henne i en box osv. det handlar tyvärr inte om att låta henne panika klart för jag tror att hon dör innan.

En gång har jag lyckats få tag i henne, jag höll henne tillräckligt lång tid för att hon skulle förvandla mitt finger till ett finger som var i stort behov av antibiotika, tyvärr var övriga inte riktigt med så jag fick ju släppa henne innan hela handen blev slaktad, jag hade ändå handskar på mej, den gången ville jag sätta på henne fästingmedel.

Så det är ingen enkel utmaning och jag vet verkligen inte hur jag ska bära mej åt.

Ibland känner jag för att ringa förra ägaren till huset och fråga när hon kommer och hämtar sina katter:devil:

Men enligt mitt sätt att se det så hade hon förverkat rätten till att ha djur när hon lämnade dem vind för våg, utan att ens bry sig om de hade mat:mad:
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

har du något katthem eller förening i närheten som du kan låna en kattfälla av? Det verkar som det behövs en fälla i detta fall.

En del veterinärer kastrerar genom flanksnitt och har självupplösande tråd, sen finns det titthålskastrering genom magen också med självupplösande tråd.
Jag har haft c:a 16 hittekatter hos mig som har kastrerats genom flanksnitt eller titthål genom magen och ingen av dom har haft tratt och det har inte varit några komplikationer efteråt. Det har mest rört sig om skygga katter.

Det finns ett alternativ här att fånga henne i fällan och kastrera henne och sen släppa ut henne efter några dagar så får hon återgå till sitt gamla liv. Jag har varit med om det och vet att det är jobbigt för katten , men några dgar, en vecka det är ändå en kort tid i en katts liv.

Här är en länk till Göteborgs katthjälp som jobbar med TNR dvs de fångar in katter, en del placeras i stödhem och de skyggaste släpps ut igen ett tag efter kastreringen. Då finns det folk som matar och ser till att katterna har katthus eller nåt att krypa in i.
Du kan ju läsa hur de gör när de fångar in och sedan släpper ut efter kastrering.

http://v2.goteborgskatthjalp.com/
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Några råd har jag tyvärr inte vad gäller kattungarna och deras skygga mor. Jag ville egentligen bara skriva; vilken djurvän du är! :bow:
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Du får så många bra råd från kunniga så jag ger mig inte på några amatörråd ;) Däremot vill jag ge dig en eloge för vad du gör! :bow: Lycka till med ungarna och med att komma tillrätta med kattmamman!
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

En liten uppdatering.

Kattungarna växer så att det knakar, de väger nu 420 gram, 420 gram och 380 gram så de har gått upp bra:D

Igår åt de för första gången burkmat, innan har de inte velat ha.
De äter ca 25 ml/mål av ersättningen.

De "större" har gått upp 120 gram och den lilla 130 gram sedan i tisdags:banana:

Det är fullt ös medvetslös här i köket nu, de drar repor och klättrar i byxben de är snabbt uppe i knät när de vill gosa, och upptäcker allt (inte visste jag att de var ett mellanrum mellan spisen och bänken:o), snabba som bara den är de:D

Tack för alla råd ni har gett mej.

Jag hoppas att de får växa upp till trevliga vuxna individer, det enda jag är fundersam på är det här med sugbehovet, ersättningen äter de ju väldigt fort om man jämför med hur de diar på en mamma.
Hur löser man det?
De äter inte alls om jag gör mindre hål i nappen så de suger ju bara ca 3 minuter/mål.

Min lille hund (jack russel-dsg) har blivit fosterpappa till dem, han tvättar dem och de tyr sig till hans päls, när han lägger sig ner kommer de och gosar in sig hos honom:love:
Fast han får ju givetvis bara umgås med dem under uppsikt.

Kattmamman kommer som det ser ut nu att bli avlivad:(
Hon har inte setts till de senaste dagarna så jag vet inte vart hon har tagit vägen:(

Om vi lyckas fånga in henne och hon lugnar sig så blir det en tur till vet. för kastrering, om hon är panikslagen och inte lugnar sig så känns det humanast att avliva henne.
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Om de äter ersättning från flaska/spruta så tillfredsställs sugbehovet oftast, men visst går det snabbare än när de äter från mamman. Tror dock inte att du behöver oroa dig för den biten. Gläds över att de växer och mår bra.:)
 
Sv: Kattungarna vill inte äta ersättningen???

Om de äter ersättning från flaska/spruta så tillfredsställs sugbehovet oftast, men visst går det snabbare än när de äter från mamman. Tror dock inte att du behöver oroa dig för den biten. Gläds över att de växer och mår bra.:)

Tack!
Ja det glädjer mej mycket även om det blir mycket jobb så får man så mycket tillbaka:love:

Jag har ju iallafall kunnat konstatera att min 16 åriga dotter en dag kommer bli en mycket bra mamma, hon tar hand om dem så otroligt bra:love: hon klarar inte att de piper utan att göra något åt det och lärde sig på nolltid varför de skrek:D
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Burkfisk
  • GVFÖ Australien
  • Bra hörlurar

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp