Köpeavtal

Sv: Köpeavtal

Visst är det så, men jag tvivlar på att speciellt många köpare är intresserad av att skriva på ett sådant kontrakt..

Håller fullständigt med, köper jag in en häst till verksamheten så ska jag ha full kontroll. En häst där jag inte på grund av kontrakt får besluta om användning utan att fråga förre ägaren!? Hur bokför man en häst med ägarrättsförbehåll på korrekt sätt? Full äganderätt annars ingen affär.

Ska jag sälja en häst väljer jag hellre att undersöka kunden INNAN jag genomför affären. Som säljare har jag stora möjligheter att göra: kreditvärdering, ta in referenser från tränare eller klubbar, kolla med kommunen att stallet den ska till är bra.
 
Sv: Köpeavtal

Jag förstår faktiskt inte problemet.
Att du inte vill köpa en häst med ett sådant avtal är ju upp till dig.
Men det finns faktiskt köpare som vill det, och som kanske tom. tycker det känns tryggt att man kan kontakta säljaren. De som inte är intresserade av ett sådant kontrakt faller ju ändå bort för säljaren i ett sådant fall, eller hur?
/Jezz
 
Sv: Köpeavtal

Har ej läst igenom alla inlägg, men kan säga att följande gäller generellt (med reservation för att jag skriver ur minnet och inte har någon lagbok eller dyl framför mig):

* utgångspunkten är att avtal är bindande. Vi har avtalsfrihet i det här landet, så det går bra att avtala om allt möjligt (med vissa undantag - t.ex. avtal som strider mot tro och heder, lagstridiga avtal, avtal som tillkommit under hot m.m.).

* en klausul om återköpsrätt för säljaren är dock endast giltig mellan avtalsparterna - inte gentemot en tredje part. Det innebär att om hästen trots allt säljs vidare blir klausulen i praktiken verkningslös, eftersom den inte är giltig gentemot den nya köparen. För att ha någon verkan bör klausulen förses ett vitesbelopp som utgår vid ett eventuellt kontraktsbrott. Själva hästen kan man dock glömma att få tillbaka i det läget.
 
Sv: Köpeavtal

Kort sagt: kontraktet gäller, men är i princip verkningslöst. Med vitesbelopp inskrivet kan man få tillfälle att slösa bort vitet och ytterligare slantar genom att gå till tinget om man inte får ut vitet vid eventuellt avtalsbrott.

OM man skriver in klausulen i kontraktet är det alltså bara att hoppas att köparen inte inser att det är en i praktiken verkningslös skrivning, och faktiskt följer det som överenskommits.
 
Sv: Köpeavtal

Jag upprepar vad jag skrivit till Dig i en tidigare tråd med samma frågeställning...

Vi diskuterar INTE äganderättsförbehåll

Äganderättsförbehåll är någonting HELT annat och har inte med denna sak att göra
 
Sv: Köpeavtal

Kort sagt: kontraktet gäller, men är i princip verkningslöst. Med vitesbelopp inskrivet kan man få tillfälle att slösa bort vitet och ytterligare slantar genom att gå till tinget om man inte får ut vitet vid eventuellt avtalsbrott.

OM man skriver in klausulen i kontraktet är det alltså bara att hoppas att köparen inte inser att det är en i praktiken verkningslös skrivning, och faktiskt följer det som överenskommits.

- Exakt! :D Man kan dock börja med att begära ut vitet via KFM, eftersom avtalet utgör grunden för fordran.
 
Sv: Köpeavtal

Hej,
Jag har varit i en liknande situation, dock hade jag tyvärr inte något vite inskrivet i det kontraktet. Det kostade då ca 5-600 kr att göra ett betalningsföreläggande hos KFM. Det var min enda kostnad. Det gick vidare till rätten. Jag fick rätt i sak, men inga pengar alltså eftersom vitet inte var inskrivet. Men det kostade mig inga pengar alls hos rätten, bara ovan hos KFM.
/Jezz
 
Sv: Köpeavtal

Oj oj det var inte meningen att skapa sånt tumult! :o
Jag läser och förstår vad ni skriver allihop och får ta mig en funderare.
Livstidsfoder eller vanligt foderavtal så vet jag ju självklart att jag kan få hästen tillbaks när som helst. Den dagen den "sorgen" vad man får ta ställning till då, som tex ny fodervärd eller slakt.
 
Sv: Köpeavtal

Å andra sidan...

Om du lämnar ut på foder riskerar du att fodervärden inte har möjlighet att ha hästen kvar. Du står antingen med en häst eller med plikten att följa med på en sista resa.

Om du säljer med hembudsklausul riskerar du att nya ägaren inte har möjlighet att ha hästen kvar. Du får ett erbjudande om att köpa hästen (priset måste stå i kontraktet, annars är det läge för utpressning!). Du betalar och står med hästen eller med plikten att följa med på en sista resa. Eller så betalar du inte och då kan ägaren göra vad den vill... vilket kan betyda vidareförsäljning.

Om hästen sålts med hembudsklausul/begränsningar i användadet etc, finns risken att den nya ägaren ändå säljer till någon annan. Då kan du stämma ägaren, orsaka obehag för alla och kanske tjäna en hacka (vitet), men någon skillnad för hästen gör det inte.

Samtidigt får du betalt om du säljer. Du slipper också risken att en fodervärd låter en försäkring förfalla. Å andra sidan - om en fodervärd är en riktig påsenötter kan ägaren ta hem hästen och placera om den (om kontraktet är vettigt skrivet). Om en ny ägare behandlar hästen illa, kan gamle ägaren knapperligen kräva att få köpa tillbaka hästen.

Själv skulle jag bara under mycket specifika omständigheter godta en hembudsklausul och därför skulle jag nog vara ytterst misstänksam mot någon som gick med på ett köp med begränsad rätt att förfoga över en häst. Jag skulle inte se det som någon form av omtanke från den förre ägaren, eftersom det skulle kunna förhindra mig från att agera snabbt om det krävdes.
 
Sv: Köpeavtal

Om hästen sålts med hembudsklausul/begränsningar i användadet etc, finns risken att den nya ägaren ändå säljer till någon annan. Då kan du stämma ägaren, orsaka obehag för alla och kanske tjäna en hacka (vitet), men någon skillnad för hästen gör det inte.
Troligen räcker det med att vända sig till Kfm och kräva in vitet enligt klausulen. Enkelt.
Det är inte säljaren som förorsakar obehaget utan köparen som ensidigt bryter ett avtal.

"Hackan" kan/bör vara av betydande storlek, men det är inte det mest intressanta, utan det är pressen mot köparen att följa den överenskommelse parterna gjort. Man har ju till syvende och sist inte klausulen för att tjäna pengar på den utan för att avtalet i övrigt ska följas. Det kan göra skillnad för hästen!

LIA
 
Sv: Köpeavtal

Men om "hackan" är alltför väl tilltagen kan man hamna i en diskussion kring "obilliga villkor". Juridik är knivigt.

Dessutom, om det är så enkelt som att bara anmäla till KFM är det läge för en varning till alla på Buke: "Godta aldrig någonsin, av några skäl, hembudsklausuler". Hur ska du kunna bevisa att gamle ägaren fick tillfälle att köpa hästen innan du sålde den vidare? Eller att gamle ägaren inte gick att nå den där fruktansvärda natten när hästen fick tarmvred? Vad gör du om gamle ägaren velar? Står med en häst som du inte längre har möjlighet att ta hand om?
 
Sv: Köpeavtal

Man gör vad man alltid borde göra i affärer av den här typen, nämligen sätter villkor, händelser mm på pränt. Har man skrivit på ett avtal med en förbehållsklausul, är det ju lämpligt att man också sedemera har en påskrift att säljaren avstått "förköpsrätten".
Jag kan se möjligheten av ett visst administrativt besvär, men inte några direkta problem. Besvär medföljer f ö de flesta hästaffärer.

Visst kan man, som du ger exempel på, tänka sig all slags ytterligheter. Men det gäller ju allting här i livet. Onödigt att måla fan på väggen.

Till Kfm/Tingsrätt lämnas, förutom kopia på avtalet, även dokumentation på vad som hänt/inte hänt i fallet. Det gäller ju som alltid att kunna styrka sin version om det blir rättssak.

LIA
 
Sv: Köpeavtal

Det är ju svinenkelt för den gamle ägaren att vägra att skriva på några papper, och då står den nye ägaren med skägget i brevlådan. Vi talar alltså om något annat än extra administration. Vi talar om en stor risk.

Backar kronofogden om man som ny ägare har skickat rek? Eller måste man då betala och gå till domstol? Om KFM backar - hur länge måste man hålla hästen efter att man skickat ett rek?

Mitt råd är fortfarande att vägra alla typer av sådana klausuler. Som LIA skriver problem får man ändå, min slutsats är dock varför dra på sig extra mycket av den varan?
 
Sv: Köpeavtal

jag har gjort så att jag vill veta om hästen säljs vidare och vart den tar vägen. (bara för o veta vart den finns, jag har alltså skrivit med det som önskemål..dock påpekas..som önskemål) men man kan inte kräva massa förköpsrätt och saker. och allt är dock fortfarande upp till köparen. en såld vara är ju alltid en såld vara. så anser jag iaf.
 
Sv: Köpeavtal

Först bara konstaterar jag att vi nu hamnat ganska långt från TS frågeställning.
Hon är ju säljare..eller hur`?? Och undrade över giltigheten av klausulerna. Dessa är giltiga...men man behöver noga tänka igenom hur de formuleras och på vilket sätt man kan förbinda dem med t ex vitesklausul.
Om jag inte helt är ute och cyklar får man sedan gå till domstol för att få vitet utdömt (vite är inte detsamma som böter) och sedan på vanligt sätt gå via kfm för att få ut sin fordran.

Att i alla svar förutsätta att vi har att göra med säljaren från hell...och nya ägaren som inte vill annat än gott är ju inte riktigt att belysa frågan på ett riktigt sätt.
Varför skulle man kontakta tidigare ägaren om hästen får tarmvred?? Tänkte Du att man skulle sälja den just i den sekunden eller??

Varför skulle ursprungssäljaren på alla sätt försöka försvåra??

Jag förstår mycket väl att man ibland vill ha hembudsklausuler och det finns ju alla möjligheter att också tidsbegränsa giltigheten av dem.
Jag har köpt en häst till ett pris som var en liten bråkdel av hans rätta värde. Jag gjorde detta köp medveten om att det skulle kunna finnas en risk att han inte skulle fungera på önskat sätt. Vi hade med en hembudsklausul som omöjliggjorde för mig att sälja honom vidare utan att dessförinnan ha erbjudit säljaren att återta honom till samma belopp som jag betalat. Tanken var att skydda säljaren från att jag bara köpte honom på ren spekulation och omedelbart ville sälja honom vidare med en STOR förtjänst. För mig var det helt förståeligt men idag anser jag nog att vi skulle ha tidsbegränsat den klausulen.
Men..som jag sagt ovan..genom köpet blev jag och säljaren allra bästa vänner och jag har idag ägt hästen i snart 7 år och har inte en tanke på att sälja...lika lite som hon har en tanke på att ta honom tillbaka.

För oss fungerade det ju alldeles utmärkt....och jag hade aldrig ens i fantasin kunnat få en sådan häst till det priset om jag inte varit beredd att acceptera klausulen.
För mig var det inte svårt heller...för jag förstår mycket väl att en säljare som är riktigt mån om att hästen skall få det bra - och i mitt fall få tid på sig - och därför medvetet gör en stor ekonomisk förlust skall vara helt hänvisad till att tro på en köpare som försäkrar att hästen inte skall säljas och sedan kunna tvingas till att bara se på att hästen säljs vidare en vecka senare med STOR vinst.
 
Sv: Köpeavtal

I mitt första inlägg tyckte jag att jag svarade TS - det är mycket å ena sidan å andra sidan. OM man som säljare inte litar på köparen och känner för en hembudsklausul är man täckt vid en ev. försäljning, man är dock inte garanterad att hästen får det bra i sitt nya hem. Risken att en livstidsfodervärd och en ny ägare tröttnar är ungefär den samma - dvs i båda fallen måste man vara beredd att ta tillbaka sin häst med kort varsel. Om man nu menar alvar med sin hembudsklausul som ett stätt att garantera hästens framtid.

Detta anser jag att alla som månar om sina hästar ska ta med i beräkningen när man överväger att sälja hästen med krokar eller att lämna ut den på foder.

Sedan visade LIA hur ordentligt rättslös man som köpare kan vara om det finns en hembudsklausul. Detta innebär att den säljare som månar om sin häst måste vara nogrann vid formuleringen och t.ex. inte inskränka den nya ägarens rätt att i en krissituation ta bort hästen. Man måste också fundera på vad det är för människor som accepterar en hembudsklausul - och då inte förblindas av att man agerar utifrån sin enorma omtanke om hästen. Köpare och säljare känner oftast inte varandra - och om de gör detta borde förtroendet vara ömsesidigt.

En köpare som godtar en klausul som kan orsaka problem om denne råkat göra affärer med säljaren från helvetet är godtrogen. Kan en så godtrogen människa ta hand om hästen på ett acceptabelt sätt eller kommer stallkamraterna att kunna lura i personen vad som helst?

I tråden utgår man från att säljare är goda och hembudsklausulerna är för hästens bästa, eftersom som köpare är omdömeslösa personer som måste bakbindas juridiskt. Om man nu bryr sig om hästen, varför sälja till någon och specielt då till någon som man inte litar på utan måste hota? Och varför utgå ifrån att den andre parten i ett avtal inte bör vara lika misstänksam som säljaren?

Jag kan tänka mig OK klausuler, t.ex. en tävlingshäst där x andel av försäljningssumman tillfaller förre ägaren vid försäljning före tidpunkt y, där det står att om nye ägaren tröttnar på hästen ska den avlivas eller återgå till före ägaren, etc. För båda avtalsparterna är det dock ytterst viktigt att det formuleras korrekt.

Jag tycker dock att det är otroligt osmakligt att sälja med förbehåll - de människor som ger hästen ett bra liv har omdömme nog att bestämma själva. De andra ska man inte sälja häst till - om hästens väl är prioritet ett.
 
Sv: Köpeavtal

Sedan visade LIA hur ordentligt rättslös man som köpare kan vara om det finns en hembudsklausul.
Det påståendet får stå för dig.
Om vi prompt ska dra allt till sin spets, så torde det i Tingsrätten (ja, det är förstås den vägen man går) räcka med att man har vittesuppgifter på att man erbjudit säljaren "återköp" men denne inte utnyttjat sig av detta inom skälig tid. Vi talar alls inte om någon stor risk!
Det finns f ö regler för hur man hanterar liknande frågor i det fallet motparten "upphört att existera". Tid kan det ta i sämsta fall med skrivelser, påminnelser etc, men är det så farligt?

Jag kan tänka mig OK klausuler, t.ex. en tävlingshäst där x andel av försäljningssumman tillfaller förre ägaren vid försäljning före tidpunkt y, där det står att om nye ägaren tröttnar på hästen ska den avlivas eller återgå till före ägaren, etc. För båda avtalsparterna är det dock ytterst viktigt att det formuleras korrekt.

Jag tycker dock att det är otroligt osmakligt att sälja med förbehåll - ...
Ska du bestämma dig? ÄR det OK med förbehåll eller ÄR det otroligt osmakligt? :confused: Eller accepterar du bara förbehåll om dom passar just dig, medan övriga är otroligt osmakliga?
Tycker att du i dina inlägg har en tråkig attityd till dom som kan tänka sig att sälja/köpa med hembudsklausul.

Jag har själv varit med om en hästaffär med förbehåll, där dessa var till gagn för båda parter. Mitt säljpris var mycket lågt, av olika anledningar där den viktigaste var att det var "rätt" köpare, medan köparen fick möjlighet att köpa en häst hon annars inte hade råd med plus att vi båda garanterades vettiga ekonomiska villkor med tanke på framtida utveckling av hästen, ev försäljning mm. En win-win situation.

OM man som säljare inte litar på köparen och ...
Meningen med förbehåll är ju inte att man ska sälja "på chans" till fel person! Var får du det ifrån? Meningen är att man ska kunna sälja till rätt person med viss garanti för "återköp" el dyl om något går på tok, eller man helt missuppfattat personen.

LIA
 
Sv: Köpeavtal

Det är osmakligt att både vilja äta kakan och ha den kvar. Det är osmakligt att hota människor (även om det bara är med ett som du rekommenderar väl tilltaget vite). Och det är osmakligt att lämna ut hästar till människor som är av en sådan ull att man anser att man måste hota dem för att de ska bete sig hyfsat.

Om man nu älskar sin häst så mycket att man absolut inte kan släppa taget - varför överhuvudtaget sälja? Ekonomin? Om man säljer med hembudsklausul måste man ju räkna med att kunna betala och ta hem hästen igen, annars fyller den ingen funktion (förutsatt nu att klausulen finns för att skydda hästen från att bli vandringspokal)

Som jag skrev i mitt första inlägg i tråden, jag kan tänka mig att gå med på denna typ av klausuler i vissa specifika situationer.
Jag skulle t.ex. acceptera (dvs jag skulle tycka att det var OK) om jag köpte en sällskapshäst att det stod i kontraktet att hästen antingen skulle åter till gamla ägaren eller avlivas om jag inte kunde ha den kvar. Jag skulle dock inte acceptera att den gamle ägaren krävde att få vara delaktig i, eller ens informerad före, ett avlivningsbeslut. Detta skulle effektivt förhindra att en häst blev en "vandringspokal", samtidigt som jag som ny ägare inte blev stående med en häst som for illa eller som jag inte hade möjlighet att ta hand om. Tar jag på mig ansvaret för ett annat liv, kräver jag att ha handlingsutrymme att göra det som jag tror är bäst.

Mitt skäl till att lägga mig i tråden var att föra fram...
1) Risken för att få hem hästen igen finns både vid försäljning med en hembudsklausul och vid foder. Argumentet TS fick mot att lämna ut på foder var just att inte riskera att få tillbaka hästen
2) Hästen som sålts med en hembudsklausul är skyddad vid en viss situation som täcks av kontraktet. En häst som är utlämnad på foder kan skyddas även i andra situationer.
3) Denna typ av texter måste vara ytterst väl formulerade för att ge avsedd verkan utan att någons skägg hamnar i brevlådan.
4) Om man kräver något av en motpart, måste man alltid analysera dennes motiv till att gå med på kravet.

PS man behöver bara läsa ett par dagar på detta forum för att inse att kontrakt måste skrivas för att hålla för både säljare OCH köpare från h-e, även om allt låter ljust och vänligt vid tidpunkten för affären
 
Senast ändrad:
Sv: Köpeavtal

Ditt inlägg innehåller alltför mycket av felaktigheter och OT för att jag ska fortsätta diskussionen. Däremot ger jag dig rätt i följande:

man behöver bara läsa ett par dagar på detta forum för att inse att kontrakt måste skrivas för att hålla för både säljare OCH köpare från h-e, även om allt låter ljust och vänligt vid tidpunkten för affären

För även om man inte behöver hänföra någon part till h-et, så ska man alltid se till att ha avtal skrivna, och noga skrivna, med allt man vill ha med och allt som överenskommits. Allt annat öppnar för missförstånd och framtida problem, meningsskiljaktigheter och kontroverser.

LIA
 
Sv: Köpeavtal

Det känns helt onödigt att fortsätta diskussionen eftersom vi inte kommer någon vart..

Att påstå att det är osmakligt att använda sig av denna typ av klausuler och att vite är ett hot....är att passera gränsen för saklighet med råge som jag ser det.

Det råder avtalsfrihet så länge det bara är möjligt.....och det finns de som av skilda anledningar är villiga att acceptera denna typ av klausuler....utan att vara fullkomliga idioter...

Verkligheten är sällan svart eller vit...men ger oss som pysslar med juridik en hel massa jobb
 

Liknande trådar

Avel Hej! Jag hade tänkt betäcka mitt sto i år och har lite frågor och funderingar kring hela processen. Det här kommer vara både mitt och...
Svar
1
· Visningar
511
Senast: Freazer
·
Hästmänniskan Fy vilken jobbig sits jag har satt mig i. För två år sedan köpte jag en unghäst då min andra häst var skadad och det verkade inte som...
Svar
16
· Visningar
2 550
Hästmänniskan Hej! Vill nog egentligen mest skriva av mig, det känns tungt och jobbigt och vet inte hur jag ska tänka. Jag har haft egen häst...
Svar
16
· Visningar
2 469
Senast: Edla
·
Hästmänniskan Har ju haft lite otur i olika lägen med hur vissa människor beter sig i stallet, och är nog blivit lite ärrad av det (inten nuvarande... 6 7 8
Svar
145
· Visningar
12 745

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp