Korrekt sits!?!

[Jessica]

Jag red i helgen för en islandstränare (har egentligen "vanlig" häst, men lånade en islänning) och där fick jag lära mig att sitta korrekt (på tiden efter 7 år ). Jag fick även lära mig vikten av att hitta hästens balans för att få till en korrekt tölt. Jag fick även se mig själv på video och det var ingen vacker syn, jag drev den stackars hästen med sätet i varje steg, hela tiden . Jag har nu förstått att jag måste svanka mer, vilket leder till stadigare skänkel- och axelläge (jag satt kutryggig och ihopkrupen. )

När jag efter kursen skulle prova på min egen häst så började jag att sitta så som jag lärde mig att sitta på islänningen (en ganska outbildad sådan), relativt framåtlutad, och det kändes inte alls bra, utan det kändes mycket bättre när jag lutade mig betydligt mer bakåt (satt i lodrät sits ), det kändes som om han "släppte" från handen på mig och halvhalterna gick igenom lättare.

Jag kan tillägga att min häst har varit mycket framtung när jag har ridit honom förut.

Nu till mina egentliga frågor:

Kan det vara så att min hästs balanspunkt är betydligt längre bak än vad den var på den outbildade islänningen jag red i helgen?

Betyder det i sin tur att min häst antagligen bär mer vikt på bakdelen? *hoppas*

När jag resonerar vidare med mig själv i samma tankebana så ser man ju faktiskt många (barock)ryttare, i piaff o dyl, sitta lite bakom lodrät sits.

Tycker ni att mitt resonemang håller för närmare granskning?

mvh Jessica

 

[Lovisaleonora]

Djurjouren & Carmenzita - come out, come out whereever you are....

 

[Jessica]

Tack för hjälpen

mvh Jessica

 

[Lovisaleonora]

Förstår att mitt inlägg var till ovärderlig hjälp för dig..

(men Djurjouren sysslar med just de här frågorna och dessutom islänningar)

 

[Jessica]

Oj, nu skäms jag för mitt otrevliga inlägg, det var inte alls meningen att det skulle verka nedlåtande, jag var inte ironisk!!! jag menade det verkligen.

Jag tycker det är roligt att du blev intresserad. Jag tolkar det som om mitt inlägg var lite intressant att läsa.

mvh Jessica

 

[josse]

ja, jag är ju ingen barrockexpert, men...sits är ju alltid intressant att diskutera. Strävan i de flesta typer av ridning är väl just att sitta i lodrät sits, mitt över hästen och vara följsam utan att driva aktivit i varje steg, men inte heller vara en lealös trasdocka. Så fort man på något sätt avviker från den grunden så stör man hästens balans, medvetet eller omedvetet.

Så har jag uppfattat själva "grundtänket", rätt eller fel?

När man lutar sej en aning framåt (så som du beskrev att du gjorde på den outbildade islandshästen) så är det kanske för att få hästen att falla i trav eller för att få den att slappna av i ryggen. Meningen är knappast att det är en sits som det är tänkt att du ska sitta i för jämnan så att säga. Att sitta bakom lodrät sits är inte heller något normaltillstånd, men det kanske däremot ser ut så när hästen är samlad eller bär sig mkt på bakdelen, hela hästen lutar ju liksom uppåt då.

Den stora konsten är ju att kunna sitta rätt upp och ned utan att störa hästen, det kräver däremot både balans och muskler. Som jag har förstått det är det magen och ryggen på ryttaren som ska var stabilt och få ryttaren att sitta mitt över hästen, inte krampaktigt utan följsamt.

´Så till din fråga så skulle jag (som jag uppfattat det)nog säga att du varken ska sitta bakom eller framför lodrätsits, med överkroppen. Det är inte lutningen på överkroppen som ska var drivande eller bromsande, utan hur du vinklar ditt bäcken, detsamma gäller sidoförflyttningar. Hur man gör detta är en helt annan historia, som ngn annan säkert kan förklara.

Själv är jag på det stadiet, att jag försöker lära mej att sitta rakt på hästen, klistra fast insidan av låren (utan att kramaktigt knipa)mot sadeln, hålla överlivet upprätt med hjälp av mage och ryggmuskler, vara mjuk och stilla i handen, men ändå ge lagom med stöd, och iblalnd göra små korta viktförflyttningar om det behövs för att förbättra takten i gångarterna, för att sedan återgå till normalläget. Detta är långtifrån lätt och för det mesta så hamnar jag i stolsits alternativt framåtlutad med skänklarna för långt bak, och håller kramaktigt i tyglarna...men det är ju bara att kämpa på...vissa stunder funkar allt och då fattar jag hur det ska kännas

 

[Jessica]

Jo, det är lite som du beskriver som jag har tänkt också. Men man kan väl utnyttja överlivet för att uppnå olika saker, exempelvis som du beskrev, luta sig lite framåt för att hästen ska trava (islandshäst) och kanske lägga lite vikt bak för att samla hästen.

Jag har förtstått att bäckenet ska hållas stilla, men överkroppen kan man kanske använda som en hjälp, istället för (eller kanske som komplement till) skänkeln, vid samling (lite bakom lodrät sits) och uppmuntran av rörelsen framåt nedåt (lite framför lodrät sits).

Eller förvirrar man bara hästen genom att göra detta? Är det bättre att hitta balansen och sitta kvar där, för att istället använda spö, röst och sporrar som hjälpmedel?

mvh Jessica

 

[Carmenzita]

Visst är det så att man får sitta något mer framåtlutad på en outbildad häst, eller om man själv har en okoordinerad rumpa, eller när man sätter sig på en ny okänd häst. Du måste ju pejla in var hästens balanspunkt är. Jag kan garantera att du aldrig kommer att behöva luta dig bakåt...

Att du upplever att den lodräta sitsen är bättre på din häst än en något framåtlutad, kan visst tyda på att din häst inte har sin tyngdpunkt så långt fram. Men det behöver inte vara så.

 

[**BORTTAGEN**]

Fel! Överlivet ska hållas så stilla som möjligt och rakt över bäckenet, bäckenet ska kunna vinklas framåt och bakåt när det behövs. Likaså ska vikten kunna läggas över på ena eller andra sittbenet. Midjan ska vara mjuk och följsam. Då kan man rida hästen med säte och överskänkel.

Titta på skickliga ryttare inom vilken ridgren som helst. Vad man ser är att det ser inte ut att ske något, skiftningarna i sitsen är mycket små.

Att hålla på att vaja med överlivet stör hästen mer än hjälper. I något visst skede kan det hjälpa att luta sig aningen framåt, men bara för just den stunden.
Många ryttare pumpar med överlivet fram och tillbaka i galoppen, det har säkert alla sett. De som rider så brukar också klaga på att deras häst är svår att hålla igång i galoppen. Vad beror det på?

 

[Bambe]

Det finns ett sätt att använda överlivet på när man har kommit långt i sin ridning, då kan man "lyfta" framdelen på hästen genom att "öppna" bröskorgen. Då får man hästen lite mera samlad. Mycket bra när man rider samlade rörelser som piaff och galopp piruetter.

 

[Jessica]

Aha!!

Det måste vara det jag har känt, jag kände genast igen mig i beskrivningen.

Det har gått några dagar sedan jag skrev originalinlägget och jag har experimenterat lite till. Det som hände mig efter kursen var att jag slappnade av i bäckenet (jag har suttit med felvinklat bäcken, dvs drivit hela tiden) och bara lät ryggraden avslappnat "vila" rakt över bäckenet. Det ledde automatiskt till rakare rygg och den här känslan av att "öppna bröstkorgen", som du beskrev, Bambe.

Min häst accepterar mycket finare förhållningar och kan gå i balans betydligt lättare när jag inte sitter så fruktansvärt spänd som jag har gjort tidigare.

Jag har även upptäckt att mina sporra har stört min häst, jag har gärna suttit och "grävt" med hälarna i sidorna, för jag har upplevt hästen som trög. Problemet har antagligen istället varit att jag har givit för skarpa/stora hjälper, vilket har lett till att hästen blivit spänd i ryggen.

Tack för insikten, Bambe.

mvh Jessica

 

[Jessica]

Jag menade definitivt inte att jag skulle sitta och "vaja" med överlivet fram och tillbaka, lika lite som jag skulle hacka metodiskt i sidorna på hästen med skänkeln eller såga hästen i munnen. Min undran var betydligt mer finkänslig än så. :smirk:

Jag undrade om det är lämpligt att använda överlivet som vikthjälp vid samling respektive längning av hästen.

mvh Jessica

 

[**BORTTAGEN**]

Och jag menade inte att just du satt och vajade med överlivet. Talade i mera allmänna ordalag.
Jag anser att det är bättre att hålla överlivet stilla och koncentrera sig på bäckenet, som samlar och länger hästen, och lära sig att sitta och följa med så naturligt och avspänt som möjligt.
När man till slut har blivit en stor mästare :smirk:, då kan man börja experimentera med hur skiftningar i överlivet fungerar på hästen. Nuno Oliveira t.ex. höll på med det på gamla dar.

 

[Jessica]

Så du försöker antyda att jag inte är där än *fniss*

mvh Jessica