Livet efter knäledsinflammation

Sv: Livet efter knäledsinflammation

Har egentligen inget att komma med, ville bara säga att jag håller tummarna för er eftersom jag är lite hemligt kär i Lido av det jag har sett bilder på honom här och läst om honom.
Hoppas att det löser sig för er.
Jag tänker lite på det du sa om att köra honom och att veterinären ställde sig skeptisk till det. OM det är samma veterinär som jag själv har, vilket jag tror med tanke på din bostadsort;), så hade jag litat fullt ut på vad hon råder. Jätteduktig på rörelsestörningar och väldigt duktig och intresserad av just travare och deras problematik.
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

Jo, jag litar också fullt ut på den här veterinären. Men lite egna tankar och idéer kan vara bra att ha ändå. Återbesök på torsdag i nästa vecka...

Hästen blev skodd förra veckan och surade ordentligt på hovis när han skodde höger bak. Hade ju reaktioner på båda bak vid böjprov, men vid longering var det vänster bak som krånglade. *förvirrat..*

Jag har inte kommit så mycket längre i mina funderingar annars. Den springande punkten är väl att bestämma mig för vad jag gör ifall jag sätter igång honom och problemen kommer tillbaka. Om man i så fall ska behandla ytterligare en gång och pensionera honom sen, eller om det är kört då... Och när jag lyckas bestämma mig för något av det så kanske, kanske det är lättare att bestämma om det är värt att prova sätta igång honom igen eller inte. Rent tidsmässigt så borde väl sommaren vara mer lämpad för en igångsättning än vintern.
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

Låter ju logiskt med surandet vid skoning höger bak. Vill inte lägga över vikten på vänster bak. Just de där små detaljerna tycker jag gör stor skillnad när jag ska summera hur hästen uppför sig. Det ger ofta en tydlig bild om hur det ligger till.
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

Tycker inte heller det är konstigt. 9 ggr av 10 när de bråkar generellt med ett ben vid skoning tycker jag det brukar vara för att de reagerar på den ökade belastningen av parallella eller diagnonala benet. Dvs bråkar de med HB så misstänker jag VB eller VF som 'källan till problemet'

Om de har ont i säg just HB så brukar bråket komma 'bara' i vissa lägen. T ex när hovis sträcker, spikar etc. Men inte generellt 'trassel' hela tiden.
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

Sorry, jag glömde visst säga att det inte var vid hela skoningen som hästen surade, utan när hovis skulle nita sömmarna. Dvs när han drog höger bakben framåt. Liiite sur vid vänster bak också, men inte alls lika mycket. Vid övriga moment står han (hästen) mest och sover. Hovis brukar "gå varvet runt", han skor av alla hovarna, verkar alla hovarna, slår på alla skorna och fixar sömmarna till sist. Så det blir inte så lång tid för hästen att stå på samma ben.

Jag märker inget när jag kratsar hovarna, mer än att hästen inte självmant lyfter hovarna lika högt. Men han verkar inte bekymrad när jag lyfter.
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

En kort uppdatering efter återbesöket den 21/4. Vänster bak var bra men höger fortfarande oren, så det blev en ny behandling för höger bakknä och återbesök den 12/5. På pållens födelsedag... :p Skritten såg i alla fall fin ut och hästen rörde sig rakt med kroppen.

Veterinären tror inte att det finns något annat primärt problem, utan att det är knäna som är problemet. Så här i efterhand kommer jag inte ihåg exakt vad som sades, jag fick inte tid att skriva ner allt som jag brukar. Men det var kontentan i alla fall. Köpte även en burk ledtillskott som det just nu är lite svårt att få i hästskrutten. Ska se om det går att dölja smaken med lite betfor.
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

Fortsätter uppdatera ifall någon är intresserad eller har några tankar att dela med sig av.

Igår var det dags för nästa återbesök, som gav böjprovsreaktioner på båda bak igen. Vänster som var ren förra gången hade nu en liten markering som man skulle kunna bortse ifrån (men den fanns dock där) och höger var sämre än förra gången. Veterinären tror nu att det finns något annat som är grundproblemet och gör att han överbelastar bakknäna och ger inflammationer där. Veterinären hittade dock ingenting i ryggen vid en noggrann genomkoll, och inget speciellt i benen heller. Däremot ömmade hästen rejält i.. hm.. nån muskel med något fint latinskt namn, på lårens insida. Jag vet inte om en muskel kan orsaka ledinflammationer bara sådär, men för att åtminstone kunna eliminiera muskelproblemet så fick han en spruta i muskelfästet (inte med kortison utan nåt annat) och ordination om skritt en vecka och lägga till lite trav i veckan efter. Återbesök om två veckor alltså. En segdragen historia det här..
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

Fortsätter fylla på min tråd och hoppas att någon fortfarande läser... :p

Sitter här och grunnar på Lidos nästa veterinärbesök på fredag. Veterinären tror ju att det är något annat problem som är grundorsaken till knäledsinflammationerna - frågan är bara vad. Själv misstänker jag starkt att det är något i ryggen, men har inget "bergsäkert" symptom att visa. Men om jag summerar många smågrejer som hästen "alltid gjort" eller har börjat med på sista tiden känns det som att ryggen är en stark kandidat. Lidos har alltid 1) surat vid sadling 2) haft svårt att få upp ryggen, både vid ridning och stretching 3) ömmat rejält i ryggen när han blivit våt och/eller frusit. Nu har han även lagt sig till med att sticka ut tungan vid ridning (oavsett bett eller bettlöst) och det har även börjat knäppa i ryggen när han böjer sig, vilket känns jättetydligt när jag rider barbacka. Jag gjorde dessutom en egen högst ovetenskaplig undersökning som gick ut på att enbart promenera hästen för hand mellan behandling 1 och 2, och enbart skritta uppsuttet mellan behandling 2 och 3. Vid behandling 2 var hästen bättre än vid 1, men vid 3:an så var han sämre igen. Ändrade inget annat i "träningsprogrammet" än just min egen position.

Vad tror ni, är mina misstankar nog för att motivera en koll av ryggen och hur gör man i så fall det bäst? Man vill kanske inte dra på alla växlar så länge det bara är en misstanke. :p Kan man be om en röntgen? Eller är någon annan undersökning bättre? Ultraljud?
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

Jag tycker absolut att du är något på spåren! Berätta om dina slutsatser och överlämna till veterinären vad som bör göras.
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

Tack för stödet! :) Det var precis vad jag gjorde. Inte så kul att ha rätt alla gånger, men ändå skönt att ha fått en diagnos på pållen. Veterinären lyssnade på mina tankar om ryggen och efter viss diskussion så bestämde vi att röntga ryggen. Som några påpekat tidigare så behöver ju inte röntgenfynd betyda problem, men det kändes ändå bättre att ha plåtar att se på istället för "bara" en vanlig tryck och kläm-undersökning. Sagt och gjort, Lidos röntgades och konstaterades ha en märklig pålagring på en kota i manken, som bedömdes sakna betydelse. Däremot var det värre i länden där det var riktigt tätt mellan tornutskotten och man såg även var de låg och tryckte mot varandra och börjat ge pålagringar. Veterinären kunde inte säga säkert om ryggen gett upphov till knäledsinflammationerna, men det verkar inte helt otroligt.

Så slutsatsen blev att ryggen behandlades med cortison och hästen fick permanent ridförbud. Ska promenera för hand i några veckor och känna efter hur hans rygg känns och eventuellt prova köra istället för rida. Så det finns absolut hopp kvar, men den här utsikten är tyvärr historia:

32417501.jpg
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

Jag har varit där. Ja, att hitta saker som förklarar massor, men som inte direkt gör en glad. Men jag föredrar alla gånger att hitta orsak till verkan framför att famla i mörker och fundera på om jag inbillar mig.

Det krävs fakta för att fatta bra beslut, nu har du en del fakta vid hand.
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

Absolut. Och det känns jätteskönt att veta och ha något konkret att jobba efter. Veterinären trodde dock inte att det var kört på något vis, utan om hästen kunde slippa belastningen på ryggen så borde han kunna må bra och slippa ha ont. Så planen är lägga all sorts ridning på hyllan och istället testa köra, och som sagt hålla koll på ryggen. Han ser inte ut att ha ont när han rör sig fritt, men det är ju jättesvårt att veta...
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

Va tråkigt Ingela, men du verkar vara vid gott mod och jag måste bara säga:vilken tur din häst har som hamnat hos dig och fått ett så bra liv och en ägare som älskar honom och ser till hans bästa och kan tänka sig att lägga om kurs om hästen kan må bra i och med det. Inte alltid alla anser sig ha de resurserna eller viljan :) :bow:
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

Va tråkigt Ingela, men du verkar vara vid gott mod och jag måste bara säga:vilken tur din häst har som hamnat hos dig och fått ett så bra liv och en ägare som älskar honom och ser till hans bästa och kan tänka sig att lägga om kurs om hästen kan må bra i och med det. Inte alltid alla anser sig ha de resurserna eller viljan :) :bow:

Tack så mycket. :bow: Innan röntgen försökte veterinären förbereda mig på att jag kanske inte skulle kunna fortsätta rida, varpå jag bestämt svarade att det inte spelade den minsta roll. Då tittade veterinären förundrat på mig och tyckte jag var en ovanlig hästägare. Vilket egentligen är rätt sorgligt, när det för mig känns så självklart. Men alla situationer är såklart olika och det som känns rätt för mig känns kanske fel för någon annan. Jag har ju haft lite tid på mig att förbereda mig, och har funderat länge på att prova körning, så det känns inte som nåt stort beslut. Hästen kostar mig lika mycket oavsett om jag rider, kör eller om han bara går i hagen, så han får göra det han klarar av helt enkelt.

(Eller så är jag inte så fantastiskt klok egentligen, utan har bara inte kunnat ta in vidden av konsekvenserna än... :angel: )
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

Va tråkigt Ingela, men du verkar vara vid gott mod och jag måste bara säga:vilken tur din häst har som hamnat hos dig och fått ett så bra liv och en ägare som älskar honom och ser till hans bästa och kan tänka sig att lägga om kurs om hästen kan må bra i och med det. Inte alltid alla anser sig ha de resurserna eller viljan :) :bow:

Kan bara hålla med föregående talare. Ingela :love: :bow:
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

(Eller så är jag inte så fantastiskt klok egentligen, utan har bara inte kunnat ta in vidden av konsekvenserna än... :angel: )

Jodå, det är du visst det, det är "bara" det att du råkar vara en hästmänniska istället för en ridmänniska.
Konsekvenserna har du redan jobbat dig igenom, du vet vad du behöver göra när du behöver göra det, oavsett vad det nu blir.

Klappa om Lidos från mig:laugh:.
 
Sv: Livet efter knäledsinflammation

*halvt knapplån*

Vet inte om någon kommer ihåg oss eller är intresserade om fortsättningen, men gör en kort uppdatering ändå.

Efter ridförbudet vilade Lidos, bortsett från lite skrittpromenader, under 1 ½ månad. I slutet på juli testade vi körning, vilket han tyckte var väldigt roligt. Började försiktigt och körde 2-3 gånger i veckan, korta rundor mest i skritt. Trappade upp både tempo och längd på rundorna (dock aldrig mer än 2 kördagar i rad) efterhand som han orkade mer. Varvade med promenader, arbete för hand och löslongering och för första gången under min tid så tog han galoppen klockrent vid longering.

När det var snö och is så vilade han på vardagarna och fick komma ut på promenad eller lugn körtur under helgerna. Vintern blev dock kort i år och efter 3-4 veckor körde vi igång igen, lite lugnare i början och ökade travsträckorna efterhand. Under den mörka årstiden tappade han bort galoppen vid longering, vilket kunde bortförklaras med att hästen ogillar att springa när han inte ser ordentligt (även om vi var på en belyst ridbana). För någon vecka sedan märkte jag att svansen inte hängde riktigt rakt när han skrittade och vid en närmare titt så såg jag att han svängde hela baken mer åt höger. Syns inte lika tydligt i trav, men rörelsemönstret ser ju lite annorlunda ut då i största allmänhet.

Hästen skoddes för 1 ½ vecka sedan och surade då på hovslagaren när han drog höger bak framåt, dvs samma reaktion som tidigare. Han har blivit skodd 2 gånger utan någon sådan reaktion, men förra veckan var den som sagt tillbaka. Skorna har inte hunnits slitas något än, men om man tittar på sömmarna så är de nedslitna till skons nivå på utsidan av hoven medan insidan fortfarande har sömhuvudens om sticker upp en bit från skon. Syns mest på vänster bak, men även lite på höger.

Den utstickande tungan har aldrig ändrats och inte surandet på sadel (numera sele) heller. Känns som att det inte går att bortförklara med "gammal vana" längre.

Veterinärbesök är inbokat men just nu känns det inte så positivt, även om hästen springer glatt när vi är ute och inte är synbart halt (det var han iofs inte tidigare heller). Vid longering får han ett lite kortare steg med vänster bak om tempot blir för lågt eller volten för liten. Får se vad veterinären säger om 3 veckor. Jag hinner fundera en väldans massa innan dess...
 

Liknande trådar

Hästvård Min häst är född 2005 och är alltså 19 år. Jag har haft henne i 9 år. Hon kommer från Irland med okänd historia och har haft en del...
Svar
1
· Visningar
382
Senast: Sirap
·
Hästvård min häst hade en svullnad som vi upptäckte för ett par veckor sedan och bestämde oss för att kolla upp. Det visade sig vara ett trauma...
Svar
7
· Visningar
460
Senast: NOC14
·
Hästvård Hej! Är lite ledsen men har lite funderingar som kanske någon kan hjälpa till med? Vetrinärbesiktade idag en 4 åring som tyvärr inte...
2
Svar
28
· Visningar
2 195
Senast: Lutten
·
Hundhälsa 2 år gammal, HD A. I väldigt god kondition och välmusklad. Alltid betraktats som "lite klumpete", och var svår att lägga rakt vid...
Svar
18
· Visningar
654
Senast: AraSlei
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp