Löneskillnader mellan kön - myt eller fakta?

Jag är gammal nog att ha haft kollegor som arbetade på den tiden då det i avtalen var olika löner för kvinnor och män. Minns speciellt en ensamstående mamma som varken hos arbetsgivaren eller facket fick förståelse för att hon hade samma försörjningsbörda som en man, som var motivet för att män skulle ha högre lön. Kvinnor ansågs arbeta för att det var roligt och män för att de skulle försörja fru och barn. Sådan institutionaliserad löneskillnad tar tid att arbeta bort, eftersom männen knappast vill stå tillbaka för att utjämna skillnaderna.
Sedan att löneskillnaderna kan förklaras av olika yrken är ju också en spegling av könsfördelningen inom yrkena. Det finns flera yrken som med ändrad könsfördelning fått jämförelsevis lägre lön (och status). Främsta exemplen är väl präst och lärare. Det har även funnits en farhåga att läkarlönerna skall sjunka om/när kvinnliga läkare blir i dominans. För civilingenjörer finns en tydlig skillnad mellan olika inriktningar. Om en tjej vill ha bra lön bör hon välja en linje och inriktning som domineras av killar.
Inom LO-yrkena är detta också tydligt, klassikern är brandmän och sopåkare kontra vård- och omsorgspersonal inom kommunerna. Annars vill jag minnas att jag har sett en undersökning som visade att skillnaderna inte är lika stora inom offentlig förvaltning, kvinnor kunde t o m ha högre. Detta förklarades dels med öppenheten i lönesättningen, dels högre andel kvinnor i chefspositioner.
 
Minska föräldraledighet och VAB känns knappast rimligt utan kortare arbetsvecka för alla. Det går knappast att säga till barnen att växa upp fortare eller vara mindre sjuka. En jämnare fördelning mellan föräldrarna är nog snarare något som går att genomföra men jag tror själv inte på lagstiftning utan hoppas på att det kommer som en naturlig konsekvens av samhällsutvecklingen.

Jag tror inte det hjälper på individnivå att fördela föräldraledighet och vab lika och då förvänta sig hyfsat rättvis löneutveckling.

Jag och min man är ett utmärkt exempel på detta, vi jobbar i samma bransch, har delat lika på föräldraledighet och delar på vab med millimeterrättvisa (har tagit ut exakt lika många dagar). Jag är högre utbildad och är extremt noga med att förbereda mig för lönesamtal, tar upp exempel på min utveckling och mina prestationer, är påläst om lönestatistik, argumenterar för min lön osv. Han går i princip oförberedd till lönesamtal. Ändå har min löneutveckling varit sämre medan hans bara tagit fart under föräldraledigheterna. Alla ser honom som en fantastisk pappa som tar så mycket ansvar för sina barn. Till och med min fackliga representant på ett tidigare jobb sa till mig att ”det tyvärr blir så här när ni tjejer skaffar barn och ska vara föräldralediga”.:crazy: För mig har det blivit mycket bättre sedan jag bytt jobb till en arbetsplats där de faktiskt verkar vara medvetna om löneskillnaderna och försöka göra något åt det men jag ligger fortfarande lägre lönemässigt. Har man en gång halkat efter är det svårt att komma i kapp. Frustrerande!

Men sammanfattningsvis kan individer stånga sig blodiga men jag tror att det som behövs är strukturella förändringar på samhällsnivå.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp