Mitt barn tyr sig till andra, vad göra..

[Coop]

Ja det har du nog rätt i, man blir lite knäpp av att gå och tänka och oroa sig för mycket. Och jag blir mest ledsen och känner att jag misslyckats. Det här marte meo, fick ni det via psykologen?

Eftersom barnet var placerat så ordnade soc det men jag vet att personen som kom hem till oss var utbildad Marte meo terapeut och arbetade på Familjecentralen i den kommunen.

Eftersom jag varit lite i samma sits som du med många många funderingar över barnets beteende och sätt att vara så skulle jag först kontakta BVC. Om de säger att det är normalt så skulle jag inte nöja mig med det svaret eftersom du har funderingar som du behöver få svar på, och då be att få prata med en psykolog kring barnet.
I vår kommun fanns det ett slags stödteam kan man säga som man även kunde vända sig till. Det kanske finns något liknande i din kommun eller en familjecentral? Kan finnas i anslutning till BVC har jag sett i några kommuner. Det ser ju så olika ut i kommunerna så det är svårt att råda men BVC är ju första anhalt och ta det sedan vidare därifrån. Man får vara en nojig och och orolig mamma. Vad är "normalt" och inte och vem bestämmer att det du ser och känner är "fel"? Jag är en väldigt jobbig och pain in the ass mamma emellanåt när barnet inte får det stöd hen har rätt till.

Jag hoppas att du får det stöd du behöver och framför allt lite svar på dina funderingar. Det är väldigt tärande och psykiskt påfrestande allt tänkande och funderande.

Lycka till

 

[lil-sis]

Barn är så himla olika utvecklingen att ”normalt” tycker jag är svårt. En av de saker jag gillar bäst med öppna förskolan är att genom att träffa andra barn i ungefär samma ålder (lite äldre och lite yngre) så ser man att de dels gör saker vid olika ålder men de gör ändå ungefär samma. Just nu är det många känsloutbrott när man inte får göra något farligt och då reagerar nästan alla med att ”planka” och gråta.
Jag trodde min unge var konstig men nix

Min tanke är att som redan föreslagits, prata med personalen, de bör ju ha hyfsad koll på hur barn kan vara

 

[Javan]

Allmän reflektion och en generalisering från förskola och inskolning.

Barn runt 1 år är oftast ganska enkla att skola in. Inte så medvetna om mamma och pappa

Barn runt två år är ofta mkt svårare och inte alls lika accepterande till nya vuxna och att mamma och pappa går.

Hänger ihop med större medvetenhet

Så att han trivs och inte är så bekymrad om dig är hyfsat normalt. Jag tycker inte att du ska gå upp i tid för att förskolan Skulle vara bättre än dig som mamma. Förskola är bra men inte behöver en ettåring gå heltid för att få ut det bästa. Du som mamma är mycket viktigare!

 

[Halali]

Jag skulle så gärna vilja boosta ditt självförtroende för de här trådarna du skriver tyder på att du är en fantastisk mamma.

Alltså.. tack. Verkligen, verkligen tack

 

[Hyacinth]

Alltså.. tack. Verkligen, verkligen tack

Jag håller med, det verkar som du gjort allt man kan komma på. Därför tycker jag du ska söka hjälp, så du kan få input från proffs. Skulle han ha någon form av svårigheter är det nog bättre att veta så man kan bemöta rätt, få stöd och vid behov avlastning.

 

[cowgirl81]

Låter så likt min son som nu blir 10 i höst. Han har diagnosen Adhd vi såg det mycket tidigt men enligt Bvc här skulle de växa bort. Först när han gick i 2,an som vi fick hjälp med Bup då de gick överstyr i skolan. Han va likadan på dagis, puttade andra barn eller förstörde deras lek, kunde gå fram till vem som helst och söka uppmärksamhet, men gillade inte och bli fasthållen, endast snabba kramar, likadant hemma vi kunde aldrig bära honom om han inte va övertrött. Kontakta bup med dina farhågor. och ligg på.

 

[Hyacinth]

Det finns en fin liten bok för barn som heter ”Alla hundar har adhd”. Den är inte tokig för vuxna heller, ur ett fint förklarande perspektiv.

 

[Whirlie]

Jag har en väldigt kavat son på snart två år som älskar sin förskola och är väldigt social. Inga problem att skola in honom. Han är alltid glad och pigg på förskolan och lär sig massor. Ändå har jag honom bara 6h/v och har gått nerbi arbetstid. Tycker det är positivt att han fortfarande har roligt när jag hämtar kl 15. Tiden efter förskolan passar vi på att gå en promenad, handla eller leka i parken en stund. Vissa dagar är han trött och gnällig på eftermiddagen. Men det är ju för han är sliten och inte kopplat till mig.

Vid 18-månaderskollen kunde han sexord. Och då typ ba =banan, da = där, ple = äpple. Enligt BVC skulle de kunna ca 6-10 ord vid 18 månader.

Tror inte sonen tog så mkt instruktioner vid 14 månader heller. Det han först lärde sig var att peka på lampan när man frågade var den var.

Mamma och pappa har han glatt förväxlat fram tills ganska nyligen. Det har inte varit så viktigt för honom. Men efter fyra månader på förskola börjar han förstå att folk har namn och är individer.

 

[Sonic76]

Som sagts tidigare, be om ett möte med en personal och prata om din oro.
Vi som är utbildade och vana kan ju då observera lite och även be specialpedagog observera.