Alexandra_W
Trådstartare
Jaha, nu har jag lyckats skapa mig ett problem jag absolut inte ville ha...
Valacken är ju en arbetsnarkoman, född sån. Har alltid tyckt dressyr är roligast av allt men all träning har varit kul, så även uteritter. Som, kanske ska tilläggas, står för 95% av vad vi gör typ.. (100% vintertid).
Han blev ju triangelmärkt i maj 2004, vilade hela sommaren och sattes igång till hösten. Gick ganska sparsamt och bara rakt fram ute. Verkade - förvånande nog - nöjd och glad med det. Gav mig den bästa julklapp jag kunde få genom att böjas UA 20 december 2004 (det trodde ingen skulle ske). Jag trappade upp träningen en aning efter det, men fortfarande bara ute och på rakt spår. Hästen nöjd.
Senvintern 05 började jag kräva lite mer 'jobb' (dressyrinriktat) på våre uteritter och det fungerade fint. Hästen milt sagt glad (vi hade ett antal pass som var mer bus än vettigt..)
Vi tränade på och han kändes finfin, men höll mig fortfarande undan böjda spår/ridbanor som pesten.
Kom en period i april när han kändes rent hemsk, ingen bjudning och kändes oren. Var rejält orolig jag gått över gränsen och bokade vettid. Strax innan den (som var första veckan i maj) så lossnade det och min pigga, glada och fräscha herre var tillbaka. Böjdes UA igen i början på maj.
Började lägga in liiiiite böjda spår, korta snuttar, i början på maj och han kändes urfräsch, tyckte fortfarande ute var roligt med.
Sen har sommaren gått och han har ridits ganska ordentligt (för att ha en triangel på bakdelen) och en del på bana men ffa ute. Tävlat blåbärstävling i både dressyr och hoppning. Fått börja hoppträna med och tycker det är skitkul.
Men nu har jag fått PROBLEM..
Han verkar kommit fram till att uteritter är BLÄ.
Jag kan rida på vallen och ha en pigg och glad häst, styr jag ut på vägen så dör motorn och han blir en perfekt karikatyr av en gammal slö ridskoleponny.
Jag har provat låta honom vila, jag har skott honom igen (gått oskodd sen i våras men med boots fram vid ridning), jag har lagt på havre etc. Ingen skillnad.
Det FINNS en massa energi där, som man kan leta spöken med t ex. Och om jag verkligen galopperar igång honom (läs nån kilometer eller så med BUSGALOPP) så kan jag få igång motorn. Men jag kan inte gärna rida så varje pass.
Har åkt iväg till nya ridvägar med honom och han var pigg och glad tills vi vände, då dog motorn och han ville ideligen vända om 'bortåt' igen.
Har försökt rida dressyr på uteritterna men det gör det bara marginellt bättre. Provat låta honom göra som han vill (välja form, tempo, väg etc) på uteritterna med men fungerar inte heller =/
Jag har lagt in en ny hälsokoll med böjprov nu (men den har inte varit än) för att utesluta att han är ofräsch. Jag kan ju inte garantera att han inte är det men jag TROR nte det iom att han känns fräsch, han är hur pigg och glad som helst när vi 'tränar' (dvs rider dressyr etc) och han busar och har sig i hagen.
Så, det verkar inte bättre än att jag gjort en träningsnarkoman version 2.0 av honom. Och jag kan ju inte 'vända på steken' och rida honom på bana 75% av tiden och ut 25% av tiden. Så hur i helsike ska man få uteritterna roligare? (Då när vi åkte till nya roliga ridvägar fanns det små terränghinder med, men inte ens de var roliga på 'hemväg'..
)
SÄLLSKAP skulle säkert muntra upp det hela, men det finns ingen här jag kan rida med..
Valacken är ju en arbetsnarkoman, född sån. Har alltid tyckt dressyr är roligast av allt men all träning har varit kul, så även uteritter. Som, kanske ska tilläggas, står för 95% av vad vi gör typ.. (100% vintertid).
Han blev ju triangelmärkt i maj 2004, vilade hela sommaren och sattes igång till hösten. Gick ganska sparsamt och bara rakt fram ute. Verkade - förvånande nog - nöjd och glad med det. Gav mig den bästa julklapp jag kunde få genom att böjas UA 20 december 2004 (det trodde ingen skulle ske). Jag trappade upp träningen en aning efter det, men fortfarande bara ute och på rakt spår. Hästen nöjd.
Senvintern 05 började jag kräva lite mer 'jobb' (dressyrinriktat) på våre uteritter och det fungerade fint. Hästen milt sagt glad (vi hade ett antal pass som var mer bus än vettigt..)
Vi tränade på och han kändes finfin, men höll mig fortfarande undan böjda spår/ridbanor som pesten.
Kom en period i april när han kändes rent hemsk, ingen bjudning och kändes oren. Var rejält orolig jag gått över gränsen och bokade vettid. Strax innan den (som var första veckan i maj) så lossnade det och min pigga, glada och fräscha herre var tillbaka. Böjdes UA igen i början på maj.
Började lägga in liiiiite böjda spår, korta snuttar, i början på maj och han kändes urfräsch, tyckte fortfarande ute var roligt med.
Sen har sommaren gått och han har ridits ganska ordentligt (för att ha en triangel på bakdelen) och en del på bana men ffa ute. Tävlat blåbärstävling i både dressyr och hoppning. Fått börja hoppträna med och tycker det är skitkul.
Men nu har jag fått PROBLEM..
Han verkar kommit fram till att uteritter är BLÄ.
Jag kan rida på vallen och ha en pigg och glad häst, styr jag ut på vägen så dör motorn och han blir en perfekt karikatyr av en gammal slö ridskoleponny.
Jag har provat låta honom vila, jag har skott honom igen (gått oskodd sen i våras men med boots fram vid ridning), jag har lagt på havre etc. Ingen skillnad.
Det FINNS en massa energi där, som man kan leta spöken med t ex. Och om jag verkligen galopperar igång honom (läs nån kilometer eller så med BUSGALOPP) så kan jag få igång motorn. Men jag kan inte gärna rida så varje pass.
Har åkt iväg till nya ridvägar med honom och han var pigg och glad tills vi vände, då dog motorn och han ville ideligen vända om 'bortåt' igen.
Har försökt rida dressyr på uteritterna men det gör det bara marginellt bättre. Provat låta honom göra som han vill (välja form, tempo, väg etc) på uteritterna med men fungerar inte heller =/
Jag har lagt in en ny hälsokoll med böjprov nu (men den har inte varit än) för att utesluta att han är ofräsch. Jag kan ju inte garantera att han inte är det men jag TROR nte det iom att han känns fräsch, han är hur pigg och glad som helst när vi 'tränar' (dvs rider dressyr etc) och han busar och har sig i hagen.
Så, det verkar inte bättre än att jag gjort en träningsnarkoman version 2.0 av honom. Och jag kan ju inte 'vända på steken' och rida honom på bana 75% av tiden och ut 25% av tiden. Så hur i helsike ska man få uteritterna roligare? (Då när vi åkte till nya roliga ridvägar fanns det små terränghinder med, men inte ens de var roliga på 'hemväg'..
SÄLLSKAP skulle säkert muntra upp det hela, men det finns ingen här jag kan rida med..