När den ena vill mer

[Tennis]

Hur gör man för att behålla en fungerande kompisrelation när den ena fått känslor för den andra? Går det? Jag är alltså den som inte är kär, vi har pratat om det och den andra verkade ta det väldigt bra. Inställningen är att fortsätta att vara vänner. Men det känns som att det kan bli en lite... ojämlik kompisrelation om man ser på varandra på olika sätt? Framförallt vill jag inte såra henom. Ska man fortsätta som vanligt, eller ha lite distans ett tag? Det rör sig om en person som jag väldigt ogärna vill förlora som vän, vilket nog är ömsesidigt.

Jag har ingen erfarenhet av såna här situationer, hjälp! Hur har det gått för er i liknande sits? Hur bör jag agera?

 

[Miljon]

För mig var det svårt. Min vän hade problem att inte följa känslorna så att säga, och det blev väldigt lätt obekväm stämning när hen upplevde saker på ett helt annat sätt än jag gjorde.

Vi tog ett (av andra anledningar onödigt långt) break och när hens känslor dämpats fungerade det mycket bättre.

Det är säkert olika från person till person, min vän är ganska känslig och hade det därför svårare att "trycka bort" känslorna. Och jag är ganska dålig på att hantera när det blir obekvämt. Så för oss var det bäst att ta ett break och sedan "börja om" som vänner på nytt, men jag kan inte säga att det är så alla andra bör göra.

Kan däremot säga att jag och min vän nu är tillbaka som väldigt bra vänner utan obekväma känslor som ställer till det, så det går

 

[_FiA_]

Jag tror att det blir oerhört svårt för båda parter. Den som inte är kär vet ju om att den andra har känslor och kommer ändra sitt sätt att vara och tänka. Den som är kär kommer få försöka trycka undan sina känslor, men dom finns ju ändå där och ha en liten gnista hopp att du ska ändra dig någon gång.'
Jag tror det krävs en lång paus isär, där den här personen kommer över dig och helst blir kär /involverad med någon annan innan man kan sakta kan försöka umgås som vänner igen,

 

[Tokyo]

Håller med om att det blir svårt!! Jag tycker det är viktigt att man i en sådan situation faktiskt vågar prata ordentligt om det och låta känslorna finnas där. Låter kanske självklart att man ska prata, men har själv varit i en situation med en mycket god vän där vi båda gillade varandra (dock inte samtidigt) och båda visste att det var så men vi struntade totalt i att prata om det i hopp om att känslorna skulle försvinna. Det hela slutade med att vi båda blev extremt förvirrade och så småningom så rädda för att prata om våra känslor att vi bara totalt stängde av och blev frustrerade och bittra istället. Numera pratar jag inte alls med den här personen, trots att vi (p.g.a gemensamma vänner) träffas väldigt ofta, och jag kan inte tänka mig att vi någonsin skulle kunna bli vänner igen heller.

 

[Tennis]

Tack för input! Ja det känns som att det kan bli svårt, samtidigt vill jag gärna försöka så länge det inte sårar min vän! Jag tror att hen kommer att sköta det väldigt snyggt eller vad man nu ska säga och inte skapa obekväma situationer om det går att undvika det, men det är förstås svårt att säga på förhand.

Angående hopp om att jag ändrar mig, så får jag väl erkänna att även jag på sätt och viss hoppas att jag ändrar mig längre fram. Hen är rätt mycket yngre än jag (18 och 24), och just nu känner jag att det saknas lite mognad och så för att jag ska få såna känslor. Men det hjälper förstås inte henom om även jag tänker så.

Paus... Ja kanske att en sån skulle behövas, samtidigt så har hen det lite trassligt just nu så det känns som fel tillfälle. Det är svårt. Ska försöka ta till mig att prata med henom om det och om känslorna, vet inte hur det ska gå till men får försöka jobba på det!