När stoet inte vill veta av fölet. Vilka rutiner har ni?

  • Avel
  • Trådstartare Trådstartare Ardennern
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 4
  • Visningar Visningar 1 397

Ardennern

Trådstartare
Om oturen är där och det visar sig att stoet sparkar och hugger efter fölet. Hur hanterar ni det? Hur går ni till väga? Jag läste att det inte är helt ovanligt att förstföderskor kan visa dålig attityd mot sitt föl. Vad är era erfarenheter?
 
Om oturen är där och det visar sig att stoet sparkar och hugger efter fölet. Hur hanterar ni det? Hur går ni till väga? Jag läste att det inte är helt ovanligt att förstföderskor kan visa dålig attityd mot sitt föl. Vad är era erfarenheter?
Jag har hört talas om det men känner inte till ett enda fall där stoet inte vill veta av fölet.

Min egen erfarenhet av tre förstföderskor är tack och lov enbart positiv när det gäller föl. Den ena hade nog kunnat sno andras redan innan hon fick föl själv, den andra adopterade ett föl utan problem efter att hon kastat en månad före förlossning och blev en utmärkt mamma, stoet som dog och efterlämnade det senare adopterade fölet hade inte kunnat varit stoltare och lyckligare över sitt lilla och aktade det trots enorma plågor innan avlivning 10 dagar efter fölning. :cry:
 
Grannens lånesto blev lite förbryllad över sin fölunge, inte aggressiv eller så men hon ville inte låta honom dia. Det visade sig bero på smärtor i juvret från "mjölkspräng", en spruta med oxytoxin (tror jag det var) löste problemet.

Hon verkade dock inte helt veta vad hon skulle "göra" med fölis, detta blev avsevärt mycket bättre då kompisen fölade så hon kunde "se och lära" från ett erfarent sto.
 
Om oturen är där och det visar sig att stoet sparkar och hugger efter fölet. Hur hanterar ni det? Hur går ni till väga? Jag läste att det inte är helt ovanligt att förstföderskor kan visa dålig attityd mot sitt föl. Vad är era erfarenheter?

Jag har en erfarenhet av just en förstföderska som verkade mest rädd för sitt föl och när den lille försökte dia slog hon mot honom. Men vi fick helt enkelt hålla henne i grimma och säga till henne att stå stilla. Låter enkelt - men vi fick ta i en hel del faktiskt. Ett jäkla jobb, men efter typ två dygn så försvann det och sedan fungerade det. Föl nummer två var inga problem.
 
Mitt sto fick sitt första föl förra året. Hon var absolut inte dum åt ungen, men hon ville inte stå still och låta henne dia. Vi tog då ut henne och ledde henne på gårdsplanen några minuter och då var det som att moderskänslorna kickade in på allvar, en stund senare diade ungen och hon stod som ett ljus:up:
 

Liknande trådar

Avel Hej! Jag hade tänkt betäcka mitt sto i år och har lite frågor och funderingar kring hela processen. Det här kommer vara både mitt och...
Svar
1
· Visningar
535
Senast: Freazer
·
Hästvård Jag skall hålla mig kortfattad och tar gärna emot erfarenheter av er som har haft unga unghästar med svullnad. Mitt sex månader gamla... 2 3
Svar
54
· Visningar
5 320
Senast: MayGrace
·
Hundhälsa Helt klart största nackdelen med hundägandet är ju sjukdomar/skador på våra hundar. För en hundägare som dessutom ska använda hunden...
Svar
13
· Visningar
1 159
Senast: Grazing
·
Kropp & Själ Har hittills klarat mig ganska bra från smärtor, det är mest migrän jag lidit av, och ett gammalt skadat knä som gjort sig påmint då och... 2
Svar
26
· Visningar
1 268
Senast: NilHe
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp