J
Jossan
...ska vi jämföra? 
Jag tror nämligen jag har världens största 7 veckors-bäbis!
Neo, min lilla Buddha , har haft MYCKET god aptit redan från start. BM har faktiskt sagt åt mig att jag KAN försöka begränsa hans ätande lite eftersom han är så enormt glupsk, men vill han ha mat så vill han ha mat, punkt.
BM säger också att han ser så självsäker ut och att man verkligen ser att han är en stark kille som tar för sig i livet... (Många gånger tar han även för sig av mammas tålamod, och fler än en gång har mamma velat skänka bort honom till bättre behövande. )
Nu verkar han dessutom vara inne i en tillväxtperiod igen (ja, för 500 gram på en vecka är bara normalt här ) och kommer sannolikt växa ännu mer. Jag kan inte ha NÅGOT planerat på em och kvällar, för då sitter han som en igel på mina tuttar.
Igår tror jag att han insåg att jag var hans MAMMA, det var som att han bara vaknade upp från fm-tuppluren och kände att "åh fan, det här måste va min MAMMA, henne får jag inte släppa taget om, då kanske hon försvinner! ".... Så från 14 fick jag inte gå EN METER ifrån honom utan att han skrek mer eller mindre hysteriskt, tills han till sist somnade kl 1 på natten!!!! (bortsett från en kvarts vila i bilen från stallet, där han kanske insåg att jag inte kunde ta mig nånstans ) Helt sinnessjukt. Spelade liksom ingen roll om han ätit och var nybytt och rapad och allt var frid och fröjd, jag FICK inte lämna honom. (Det tog således 2,5 timme att mocka 5 boxar...)
Alltså, vid födseln: 3640 gram och 53 cm lång (gick sen ner till 3060 gram)
Idag, knappt 7 veckor: 5705 gram och 60 cm lång
Fler med såna här små monster?
/Jossan
Jag tror nämligen jag har världens största 7 veckors-bäbis!
Neo, min lilla Buddha
, har haft MYCKET god aptit redan från start. BM har faktiskt sagt åt mig att jag KAN försöka begränsa hans ätande lite eftersom han är så enormt glupsk, men vill han ha mat så vill han ha mat, punkt. BM säger också att han ser så självsäker ut och att man verkligen ser att han är en stark kille som tar för sig i livet...
(Många gånger tar han även för sig av mammas tålamod, och fler än en gång har mamma velat skänka bort honom till bättre behövande. )Nu verkar han dessutom vara inne i en tillväxtperiod igen (ja, för 500 gram på en vecka är bara normalt här
) och kommer sannolikt växa ännu mer. Jag kan inte ha NÅGOT planerat på em och kvällar, för då sitter han som en igel på mina tuttar.Igår tror jag att han insåg att jag var hans MAMMA, det var som att han bara vaknade upp från fm-tuppluren och kände att "åh fan, det här måste va min MAMMA, henne får jag inte släppa taget om, då kanske hon försvinner!
".... Så från 14 fick jag inte gå EN METER ifrån honom utan att han skrek mer eller mindre hysteriskt, tills han till sist somnade kl 1 på natten!!!! (bortsett från en kvarts vila i bilen från stallet, där han kanske insåg att jag inte kunde ta mig nånstans ) Helt sinnessjukt. Spelade liksom ingen roll om han ätit och var nybytt och rapad och allt var frid och fröjd, jag FICK inte lämna honom. (Det tog således 2,5 timme att mocka 5 boxar...)Alltså, vid födseln: 3640 gram och 53 cm lång (gick sen ner till 3060 gram)
Idag, knappt 7 veckor: 5705 gram och 60 cm lång
Fler med såna här små monster?
/Jossan
