Sv: Nu har jag gått och funderat en massa igen
Fast nä... Givetvis vet jag inte hur just er föräldra-barn-relation ser ut, men jag har vänner vars föräldrar dött när de var barn, och det har definitivt och absolut satt rätt stora spår. Dels för att det är rätt traumatiskt när en förälder försvinner, vanligtvis, och dels för att livet blir rätt annorlunda för resten av familjen när en försvinner. Den förälder som är kvar blir ju ensam ansvarig, och det är skillnad att vara ensamstående förälder, eller att vara två.
Sen har de såklart vuxit upp och fått bra liv, men det sätter definitivt spår när en förälder dör, särskilt om det är någon som fanns där från början.
Jag utgår från att hon tycker om mig men om jag skulle bli påkörd på vägen hem och avlida så hade hon garanterat klarat sig bra ändå i livet.
Fast nä... Givetvis vet jag inte hur just er föräldra-barn-relation ser ut, men jag har vänner vars föräldrar dött när de var barn, och det har definitivt och absolut satt rätt stora spår. Dels för att det är rätt traumatiskt när en förälder försvinner, vanligtvis, och dels för att livet blir rätt annorlunda för resten av familjen när en försvinner. Den förälder som är kvar blir ju ensam ansvarig, och det är skillnad att vara ensamstående förälder, eller att vara två.
Sen har de såklart vuxit upp och fått bra liv, men det sätter definitivt spår när en förälder dör, särskilt om det är någon som fanns där från början.