Om att få en katt!

[Inte_Ung]

När man får en katt av någon, så är det som om denna någon liksom följer med katten.
Den finns alltid där i tanken när man ser katten.
Och det är så oerhört trevligt.

Jag har fått katter i present och det är en väldigt fin gåva.
En gåva som räcker länge.
Ibland i flera generationer.

Jag vet många som alltid fortsätter att vara påverkade av de människor som de fick en katt av.
Även långt efter kattens död.

En av mina katter har kommit till mig av sig själv.
Jag vet inte varifrån alls.
Han bara fanns här en dag för 11 år sedan.
Och med honom blir det på ett annat sätt.
Han är bara sin egen och tillhör ingen eller alla.
Det är en underbar katt, så det finns inget att klaga på där.
Men han vet att han bor hos oss på vänskapsbasis och inte som ägodel.

Hur är era förhållanden till de som har givit er en katt?

 

[Haukur]

Sv: Om att få en katt!

Jag tycker öht inte att man bör ge någon ett djur faktisk.
Alla mina katter har jag köpt av uppfödaren (förutom sista terroristen som jag inte betalade för), dock har jag bra relation med senaste uppfödaren men dom två första ägnar jag sällan en tanke.

 

[Lycanthrope]

Sv: Om att få en katt!

Jag tycker öht inte att man bör ge någon ett djur faktisk.

Nyfiken. Varför inte?


Jag tycker djur är en utmärkt gåva, förutsatt att man vet att personen vill och kan ta sig an ett djur.

 

[Kimz0r]

Sv: Om att få en katt!

Hur är era förhållanden till de som har givit er en katt?

Min katt fick jag av exets kusin. Det var alltid spänt mellan oss - vi var väldigt olika - och idag har vi ingen som helst kontakt. Jag tänkte inte ens på att jag fått katten därifrån förrän jag läste den här tråden.

 

[Sassy]

Sv: Om att få en katt!

Jag har inte fått någon av mina katter utan köpt dem (förutom exsambons katt som var en hittekatt som på eget bevåg flyttat hem till honom).

Relationen till katt nr1:s förra ägare är varm. Hon är min "uppfödarmentor" vi träffas alltid om vi har vägarna förbi vanadra (vilket inte är så ofta eftersom hon bor i Sandefjord).

Katt2 valde vi ut mycket noggrannare, men ändå är relationen till uppfödaren (eller rättare sagt uppfödarens dotter, där katten föddes) lite frostig. Det var en del som gick snett i början även om det inte är den tjejens fel helt och hållet blev jag ganska irriterad.

 

[Inte_Ung]

Sv: Om att få en katt!

Jag tycker öht inte att man bör ge någon ett djur faktisk.

Varför inte?
Som en present till någon som man vet önskar sig den och behöver den.
Och naturligvis kan ta hand om den.

Jag har varit mycket glad över dessa gåvor.
De har varit mycket önskade.

 

[Pontevecchio]

Sv: Om att få en katt!

Köpte mina för 20:- av min bästa vän.

Vi pratar ofta om de då hon fortfarande har mamman och bekanta runt oss andra ungar från samma kull eller tidigare.

Hon är väldigt glad att jag tog de och jag skickar bilder på de osv och håller de uppdaterade.

 

[pimy]

Sv: Om att få en katt!

Jag tycker öht inte att man bör ge någon ett djur faktisk.
Alla mina katter har jag köpt av uppfödaren (förutom sista terroristen som jag inte betalade för), dock har jag bra relation med senaste uppfödaren men dom två första ägnar jag sällan en tanke.

Jag håller med dig till viss del. Att ge ett djur som överraskningspresent, är inte alltid så lyckat. En kompis pappa fick en griskulting i 40-årspresent av kollegorna och året efter en höna. De bpdde visserligen på landet och hade plats men hade inga grisar eller höns innan, så de fick köpa en gris till och skaffa höns när de fick dessa presenter. Det var inte heller han som var det minsta djurintresserad i familjen, utan det var kompisens mamma som fick ta hand om dem sen. De kunde ju ha hört sig för lite med henne innan de kom dragandes med djuren...
Om man däremot vet med sig att personen (vuxen, är det barn är det en helt annan sak!) vill ha en katt tillexempel, och har möjlighet att ta hand om den så är det väl ok att ge en i present.