WAY back when Jag gick i skolan fick vi en karta och kompass och blev utskickade i skogen att hitta orienterings kontroller. Ingen larde oss att lasa varken karta eller kompass ... och vi fick veta att folja efter andra inte var tillatet sa om man forsokte gora det anda (istallet for att ga vilse) skrek de hysteriskt at en.
Pa orientering gick de ut skallgang efter mig tva ganger ... bland annat den sista gangen jag nagonsin stod pa lanfardsskidor. Efter det gick jag ut en liten bit i skogen och satte mig pa en sten och helt enkelt vantade ut tiden tills det var dags att ta sig tillbaka igen.
Jag avskydde all gymnastik undervisning. Den bestod i "gymnastics" (hoppa over bockar och liknande ... jag var minst och fick inte ens till avhoppet sa jag kom upp pa bocken i fraga) och friidrott (jag var, som sagt minst, sa alla skrattade at mina forsok till langd och hojdhopp, vilket var vad vi huvudsakligen skulle agna oss at.
Jag blev larare och nar jag jobbade pa Amerikanska skolan i Jeddah, Saudi Arabia, insag jag plotsligt hur vansinnigt kul barnen hade pa gymnastik lektionerna. Efter flera ar som klasslarare sa jag upp mig men blev tillfragad om jag inte kunde ta en tjanst som gymnastiklarare i stallet.
Systemet for gymnastik lektioner i Amerikanska skolan ar helt annorlunda, man har (oftast 3) veckors perioder med olika sporter. Allt fran att anvanda skateboard till tennis, basketball, gymnastics, eller vad man kan komma upp med.
Pa "min" skola hade vi 3 gymnastiklarare och en 6 veckors period dar alla elever roterade runt till alla tre larare. En larde ut basketball, en larde ut gymnastics, och jag startade orientering.

Det var superkul. Plostsligt var det inte de mest atletiska eleverna som klarade sig bast (sjalvklart borjade jag med att lara dem att lasa en karta!) Jag gjorde en bana over hela skolomradet och varje arskurs fick en karta som var avpassad for dem. Eleverna hade superkul, foraldrarna kom och tackade mig efterat da deras barn plotsligt laste en karta battre an de kunde.
