Osäker häst.

[Skogstrollet]

Efter en liten incident förra veckan vid en ridtur har jag insett något nytt om min lilla häst som fått mig att fundera mycket.
Jag har inte haft honom särskilt länge (ca 1 mån) och vi har bara ridit ut två gånger nu. Vi har även ridit lite på volten, men det har mest varit promenader och aktivering från mark hittills. Han är f.d. travare och behöver byggas upp successivt, så därför.

IAF, problemet: Han är mycket osäker av sig ute. Han tycks behöva en lugn häst framför sig för att våga gå fram. Tittar mycket och är lite småspänd men gör inga försök att smita (så länge stödet finns framför honom vill säga). Upptäcker han att han är "ensam" och måste gå fram själv vill han gärna smita hem till stallet bums om det dyker upp nåt otäckt.

När vi är ute på promenader så kommer han faktiskt och gömmer sig bakom min rygg istället och väntar för att se vad jag ska göra åt "monstret" eller vad det nu är... :smirk:

Området är välbekant för honom efter alla prommisar.

Hur ska jag göra för att få honom lite modigare? Jag har inga problem att stödja honom från marken så jag har tänkt mig tömkörning ute för att vänja honom att ta ledningen. Fortsätta med korta små turer tillsammans med de stora trygga shirehästarna som han så gärna gömmer sig i svansen på. Har ni några mer tips?

Jag är övertygad om att det ger sig med tiden men är tacksam för att alla råd ni har att ge. Nån som känner igen sig i detta?

 

[AnnaKarinA]

Ja, jag har 168 cm häst i knät hela tiden när vi är ute och går... *garv* från början när vi skulle över pyttesmå diken och annat fick jag kilva av, så fort jag var på marken vågade han men inte "själv" liksom....men han har blivit mycket, mycket tuffare nu och går nästan fram överallt utan några större problem. Det värsta är att han heter just Tuffing... *s*
Det jag har gjort är att bara försöka vara lugn och trygg för honom och mycket uppmuntran och beröm.

 

[Kittgirl]

Du har inte tänkt på att jättemånga travare har "tussar" i öronen när dom blir körda??

 

[Bee]

Det kan ju vara så att han även är lite osäker i sin nya miljö. Det är ju nya vägar, läskiga skogar, osv.
Har du tur så blir det lite bättre när han vänjer sig.

 

[Skogstrollet]

Vad har tussar i öronen med hans osäkerhet att göra?

 

[Skogstrollet]

Jo hela situationen med att blir riden i sällskap med andra ekipage är ju helt ny för honom! Han är bara riden sedan i september, då han gick av banan, men då har han blivit riden ut ensam på. Även då när jag var och provred så fick någon faktiskt lov att gå före honom över tågspåret där för att han skulle våga sig över kom jag på nu.... *hm*

Visst är det lite extra läskigt eftersom allt är nytt. Jag försöker ta det med ro och väntar på att det blir lättare för honom.

 

[Skogstrollet]

Knähäst, känner igen det!

Jag förändrats hela jag sen jag fick hem honom, har blivit lugnare och tänker mer på kroppsspråk osv.

 

[AnnaKarinA]

Det är ju jättebra. Är det varm- el kallblod? Stam? Är det han på bilden?

 

[fiaskurken]

Kanske kan du prova att själv sitta på, samt ha någon som går bredvid dig när du rider ut? Så gjorde en kompis med mig som hade samma problem som du. När det kom något otroligt läskigt så räckte det med att jag som gick bredvid tog tag lite lätt i tygeln. Sedan minskade vi stödet från mig eller vad man ska säga, jag gick längre och längre och längre ifrån och till slut inte alls. Låter lite svammligt, men du förstår kanske vad jag menar? Jaja, lycka till iallfall!!

 

[Skogstrollet]

Ja det är han på bilden! Han är ett amerikanskt varmblod e: Buckfinder, u: Cat. 7år nyligen fyllda och varmblod.
Riktig kelgris.

Lite foton:

http://www.snyggast.se/?2443383
http://www.snyggast.se/?2443385
http://www.snyggast.se/?2301428

 

[Skogstrollet]

Ja det är ju en variant man kan testa. Det ska jag försöka med lite senare, nu ska jag fortsätta rida ut i sällskap med shirehästarna ett tag till tills han känner sig trygg med det. Sen får vi börja träna lite på att rida ut ensamma. Tack för tipset!