På gränsen till kollaps

[Orolig]

Fick ingen tid på vanliga VC Tydligen måste man ringa in och boka akuttider innan 7.30 på morgonen? Vilket jäkla system. Åh... vill helst inte till akutspyk... Fan vad jobbigt

 

[athena_arabians]

Fick ingen tid på vanliga VC Tydligen måste man ringa in och boka akuttider innan 7.30 på morgonen? Vilket jäkla system. Åh... vill helst inte till akutspyk... Fan vad jobbigt

Känner du att du behöver det ska du åka till akutpsyk, du mår inte bra!

 

[Orolig]

Okej. Jag åker nu. Fan..

Tar med PDF:en men den här konversationen.

 

[athena_arabians]

Okej. Jag åker nu. Fan..

Tar med PDF:en men den här konversationen.

BRA! Du har ett gäng Bukare här som stöttar dig.

 

[Gimlan]

Okej. Jag åker nu. Fan..

Tar med PDF:en men den här konversationen.

Bra!!

 

[tanten]

Yes det har vi. Men vågar man verkligen gå dit? Känns som man tar upp platsen för någon annan som kanske har det ännu mer bråttom..

SKÄRP DIG!

Nä, du tar inte upp platsen för någon. Låt psykakuten avgöra hur väl du behöver träffa dem. Lek inte amatörläkare. Låt de som har den utbildningen avgöra saken.

Basta!

 

[tanten]

Bra att du är på väg.

Vi står bakom dig där i rummet, hela hopen med oss. Tänk på det.

 

[Lovisaleonora]

Du tar din plats: Inte någon annans.

 

[Gimlan]

Bra att du är på väg.

Vi står bakom dig där i rummet, hela hopen med oss. Tänk på det.

 

[Orolig]

På väg nu. Känner mig nästan kräkfärdigt nervös. Rädd för att dom ska säga. Jag vet egentligen inte vad jag är mest rädd för.. att dom ska säga att jag är sjuk, och få det svart på vitt. Eller att dom ska skicka hem mig utan hjälp.

 

[mandalaki]

På väg nu. Känner mig nästan kräkfärdigt nervös. Rädd för att dom ska säga. Jag vet egentligen inte vad jag är mest rädd för.. att dom ska säga att jag är sjuk, och få det svart på vitt. Eller att dom ska skicka hem mig utan hjälp.

Det kommer att lösa sig när du kommer dit. Gissningsvis kommer du att bryta ihop och börja gråta så fort du kommer in - och det är en bra punkt att starta på. Det är ju så man mår.

 

[athena_arabians]

På väg nu. Känner mig nästan kräkfärdigt nervös. Rädd för att dom ska säga. Jag vet egentligen inte vad jag är mest rädd för.. att dom ska säga att jag är sjuk, och få det svart på vitt. Eller att dom ska skicka hem mig utan hjälp.

Var ärlig och berätta fullt ut hur dåligt du mår, håll inte tillbaka något för att verka stark. De behöver få veta så de kan hjälpa dig på rätt sätt.

 

[Petruska]

Det athena-arabians skriver är JÄTTEVIKTIGT. Man skärper ju vanligen till sig inför folk man inte känner, men gör inte det nu!

 

[ztsu]

På väg nu. Känner mig nästan kräkfärdigt nervös. Rädd för att dom ska säga. Jag vet egentligen inte vad jag är mest rädd för.. att dom ska säga att jag är sjuk, och få det svart på vitt. Eller att dom ska skicka hem mig utan hjälp.

Har du din kompis med dig? Visa henne det @athena_arabians och @Petruska skriver och även detta som jag skriver. Om du känner att du inte själv kan tala för dig så be henne att göra det. Jag vet av erfarenhet (har spenderat många timmar på psykakuten i mitt liv) att det kan vara riktigt jobbigt att visa så mycket "svaghet" (egentligen är det styrka!!) att man svarar ärligt på doktorns frågor.

STORT LYCKA TILL!
Vi är många som är med dig i tanken under hela besöket, glöm inte det!

 

[ztsu]

Hur har det gått?

 

[athena_arabians]

@Orolig: Hoppas du fått bra hjälp nu. Om du orkar och kan får du gärna berätta hur det har gått.

*styrkekram*

 

[Fraggel_Tess]

Undrar också hur det går *Kram*

 

[Orolig]

Hej alla!

Kommer här med en liten uppdatering. Tänkte egentligen berätta dagen efter hur det gått men har helt enkelt inte haft energi att gå in. Men nu har jag!

Är glad att jag tog mig in till psykakuten. Jag fick först träffa två sjuksyrror (tror jag det var?) sedan fick jag vänta ytterligare en timme på att få träffa en läkare. Läkaren kunde egentligen inte komma fram till någonting vettigt på plats men jag fick ångestdämpande och en remiss till min vårdcentral som han ville skulle fortsätta utreda. På så sätt känner jag kanske inte att besöket i sig gav mig så mycket, men det var ett viktigt uppvaknande för mig själv. Jag var sjukskriven torsdag - fredag och flydde stan över helgen för att vila upp mig. Denna vecka har jag haft möten med min närmsta chef, samt min högsta chef och bestämt mig för att gå ner i tid efter sommaren. Jag har lite andra saker i mitt liv som jag måste fokusera på just nu och dom förstod. Jag har jobbat vädligt hårt senaste åren och har i grund och botten en del psykiska problem/ohälsa som fått ligga på hyllan under tiden. Så jag kommer ta lite tid med mig själv kommande året, att känna, reflektera, reda ut.. Hoppas att det leder till att jag ska komma tillbaka på banan helt.

Är väldigt glad att jag startade den här tråden och fick så mycket stöd av er!

 

[athena_arabians]

@Orolig: Så skönt att höra att du börjar få en plan för att må bra igen. Se till att lyssna på dig själv och ta hjälp från alla håll du kan. Bra att dina chefer förstod att det inte är hållbart som det är nu.

*STOR kram*