Pop - vad hände sedan?

[ako]

Ärlig fråga - vad är det ni tänker att barnet skulle må dåligt av?
Att bli kallad sitt namn istället för han/hon?
Skulle det vara skadligt för barnet att folk omkring inte vet om barnet har snopp eller snippa?

Jag har svårt att se faran..

Jag tänker på om föräldrarna forsätter med samma inställning när barnet blir bara lite äldre- det räcker ju med 2-3- år . Man blir ju annorlunda och måste särbehandlas om man inte får t ex byta om tillsammans med andra, inte visa sig naken och duscha i simhallen, bada vattenspridare med kompisar nakenfis i trädgården eller ens få hjälp av en kompis’ förälder på toaletten då det ju i alla de fallen faktiskt syns om man har snopp eller snippa. Jag tänker att man sätter tabu i nakenhet för barnet om man uppmanar det att skyla sig redan som liten och det tycker jag inte känns bra. Kroppen är den den är och jag tycker små barn ska få känna sig tillfreds och naturliga med det.

 

[MiniLi]

Jag tänker på om föräldrarna forsätter med samma inställning när barnet blir bara lite äldre- det räcker ju med 2-3- år . Man blir ju annorlunda och måste särbehandlas om man inte får t ex byta om tillsammans med andra, inte visa sig naken och duscha i simhallen, bada vattenspridare med kompisar nakenfis i trädgården eller ens få hjälp av en kompis’ förälder på toaletten då det ju i alla de fallen faktiskt syns om man har snopp eller snippa. Jag tänker att man sätter tabu i nakenhet för barnet om man uppmanar det att skyla sig redan som liten och det tycker jag inte känns bra. Kroppen är den den är och jag tycker små barn ska få känna sig tillfreds och naturliga med det.

Vet du att föräldrarna hanterar det såhär eller är det din egen tolkning?
För jag ser ingenting i någon av artiklarna som tyder på att barnet inte får vara naken i sammanhang där det är naturligt.
Jag läser att föräldrarna inte kallar barnet han/hon utan använder barnets namn och att de inte säger ”det är en flicka/pojke” till folk som undrar..
Det står ju att vissa vet kön eftersom de ex har bytt blöja.
Det står även att de kommer anpassa sig till vad barnet gör när barnet blir större.

 

[Sofie_B]

Ibland tror jag att många föräldrar riskerar att utsätta sina barn för onödiga problem under uppväxten och senare som vuxen. Jag kan förstå tanken men jag tror faktiskt inte barnet själv kommer må så bra av det.

Ja man undrar ju hur det gick sen. Själv tycker jag inte att det känns rätt att utsätta sitt barn för sociala experiment även om intentionen som jag förmodar handlar om allas lika värde osv.

Jag är lite med på er linje. Jag skulle inte känna mig bekväm med att driva en egen ideologisk kamp genom mitt barn. Barn kan vara hemskt elaka mot varandra och jag känner att det är mitt jobb som förälder att skydda min son bäst jag kan. Om han av egen vilja väljer att sticka ut/vara annorlunda kommer jag stötta honom till 100 % i det, men jag kommer aldrig att driva min kamp genom honom.

Sen ser jag faktiskt inte heller det skadliga i att vara en tjej eller en kille och tycker att hela grejen med hen/könsneutralitet har gått för långt. Det är inget negativt att vara kille eller tjej, men dom socialt betingade könsrollerna som följer med på köpet kan vara det. Det är det dock upp till oss vuxna i första hand att förändra tycker jag, barnen ska inte behöva bära det på sina axlar. Barn gör som vuxna gör så bästa sättet att driva en förändring tror jag är att föregå med gott exempel.

Obs! Har inte läst artiklarna och diskuterar inte det specifikt utan mer frågan rent generellt.

 

[MiniLi]

Jag är lite med på er linje. Jag skulle inte känna mig bekväm med att driva en egen ideologisk kamp genom mitt barn. Barn kan vara hemskt elaka mot varandra och jag känner att det är mitt jobb som förälder att skydda min son bäst jag kan. Om han av egen vilja väljer att sticka ut/vara annorlunda kommer jag stötta honom till 100 % i det, men jag kommer aldrig att driva min kamp genom honom.

Sen ser jag faktiskt inte heller det skadliga i att vara en tjej eller en kille och tycker att hela grejen med hen/könsneutralitet har gått för långt. Det är inget negativt att vara kille eller tjej, men dom socialt betingade könsrollerna som följer med på köpet kan vara det. Det är det dock upp till oss vuxna i första hand att förändra tycker jag, barnen ska inte behöva bära det på sina axlar. Barn gör som vuxna gör så bästa sättet att driva en förändring tror jag är att föregå med gott exempel.

Obs! Har inte läst artiklarna och diskuterar inte det specifikt utan mer frågan rent generellt.

Det kan ju vara en fördel att läsa artklarna, annars blir det lätt lite mycket halmdockor i diskussionen

 

[Roheryn]

Jag tänker på om föräldrarna forsätter med samma inställning när barnet blir bara lite äldre- det räcker ju med 2-3- år . Man blir ju annorlunda och måste särbehandlas om man inte får t ex byta om tillsammans med andra, inte visa sig naken och duscha i simhallen, bada vattenspridare med kompisar nakenfis i trädgården eller ens få hjälp av en kompis’ förälder på toaletten då det ju i alla de fallen faktiskt syns om man har snopp eller snippa. Jag tänker att man sätter tabu i nakenhet för barnet om man uppmanar det att skyla sig redan som liten och det tycker jag inte känns bra. Kroppen är den den är och jag tycker små barn ska få känna sig tillfreds och naturliga med det.

Om föräldrarna hanterar saken som du säger här, så håller jag med dig. Men det behöver ju inte vara så. Jag tänker (och får känslan när jag läser artiklarna) att föräldrarna helt enkelt väljer att inte upplysa om barnets kön när det är "onödigt", till exempel om valfri person på stan eller förälder till tillfälliga kompisar i lekparken frågar. I "springa-runt-naken-i-vattenspridaren-situationer" får väl de som ser se, liksom.

Jag menar att det är skillnad på att aktivt hålla könet hemligt (vilket ju riskerar att bli en stor grej som du beskriver), och att mer passivt bara låta bli att berätta för alla och envar. I det senare fallet lär ju "hemligheten" om barnets kön långsamt sprida sig i takt med att barnet blir äldre, men det uppfattade jag inte att föräldrarna till Pop tyckte var något problem egentligen?

 

[ako]

Vet du att föräldrarna hanterar det såhär eller är det din egen tolkning?
För jag ser ingenting i någon av artiklarna som tyder på att barnet inte får vara naken i sammanhang där det är naturligt.
Jag läser att föräldrarna inte kallar barnet han/hon utan använder barnets namn och att de inte säger ”det är en flicka/pojke” till folk som undrar..
Det står ju att vissa vet kön eftersom de ex har bytt blöja.
Det står även att de kommer anpassa sig till vad barnet gör när barnet blir större.

Om de gör det menar jag. Jag har inte lusläst, men om man vill hemlighålla barnets kön så känns det som en förutsättning att hen inte får visst sig naken.

 

[FeatherCloud]

Jag skulle inte känna mig bekväm med att driva en egen ideologisk kamp genom mitt barn. Barn kan vara hemskt elaka mot varandra och jag känner att det är mitt jobb som förälder att skydda min son bäst jag kan. Om han av egen vilja väljer att sticka ut/vara annorlunda kommer jag stötta honom till 100 % i det, men jag kommer aldrig att driva min kamp genom honom.

Det är det dock upp till oss vuxna i första hand att förändra tycker jag, barnen ska inte behöva bära det på sina axlar. Barn gör som vuxna gör så bästa sättet att driva en förändring tror jag är att föregå med gott exempel.
.

Jag tycker att de här två styckena är lite motsägelsefulla
Hur vi än gör som föräldrar kommer våra val avspegla sig och påverka barnet, det går inte att bortse ifrån. Är det verkligen så stor skillnad i att uppfostra barnet neutralt, eller att uppfostra barnet som pojke/flicka, båda är ju någon sorts ideologiskt ställningstagande. Skillnaden är återigen (som jag tror jag påpekade i mitt förra inlägg) att det ena ses som fel och provokativt för att det inte är normen.

Sen en mer allmän reflektion i tråden: intressant att relativt många i tråden pratar som att Pops föräldrar i princip förbjuder barnet att visa sig naken eller uppmuntrar att hemlighålla.

Har ni missat att de kommer att låta hen bestämma själv när hen är stor nog att välja? (I det läser iallafall jag in att man inte hindrar barnet att tex springa naket och leka, men att man inte talar om för varje person vilket kön barnet har.) Dvs inga förbud etc. Är det inte lättare att diskutera en sak när man inte skapar extra saker att uppröras av?

 

[Lingon]

Jag tycker att de här två styckena är lite motsägelsefulla
Hur vi än gör som föräldrar kommer våra val avspegla sig och påverka barnet, det går inte att bortse ifrån. Är det verkligen så stor skillnad i att uppfostra barnet neutralt, eller att uppfostra barnet som pojke/flicka, båda är ju någon sorts ideologiskt ställningstagande. Skillnaden är återigen (som jag tror jag påpekade i mitt förra inlägg) att det ena ses som fel och provokativt för att det inte är normen.

Sen en mer allmän reflektion i tråden: intressant att relativt många i tråden pratar som att Pops föräldrar i princip förbjuder barnet att visa sig naken eller uppmuntrar att hemlighålla.

Har ni missat att de kommer att låta hen bestämma själv när hen är stor nog att välja? (I det läser iallafall jag in att man inte hindrar barnet att tex springa naket och leka, men att man inte talar om för varje person vilket kön barnet har.) Dvs inga förbud etc. Är det inte lättare att diskutera en sak när man inte skapar extra saker att uppröras av?

Frågan ju när Pops föräldrar anser att Pop är stor nog att bestämma det själv?

 

[Lingon]

En iakttagelse som slog mig nu är att ofta när mina vänner på Facebook som har döttrar skriver om döttrarna på FB så lägger de in ett rött hjärta efter. Fullt naturligt då hjärtan oftast ritas som just röda. Men de av mina vänner som har pojkar lägger oftast in ett blått hjärta istället.

 

[FeatherCloud]

Frågan ju när Pops föräldrar anser att Pop är stor nog att bestämma det själv?

Det står väl ändå ganska tydligt i den artikel som länkas i ts?
Citat ur artikeln:

Deras barn, som vid intervjutillfället var 2,5 år, hade fullständigt klart för sig vad som fanns mellan de egna benen och så fort han eller hon själv vill berätta det för andra så kommer även föräldrarna att göra det.

 

[Sofie_B]

Det kan ju vara en fördel att läsa artklarna, annars blir det lätt lite mycket halmdockor i diskussionen

Har läst nu, men står fast vid vad jag skrev tidigare, även om det mer berörde frågan i allmänhet än den här familjen i synnerhet.

 

[Sofie_B]

Jag tycker att de här två styckena är lite motsägelsefulla
Hur vi än gör som föräldrar kommer våra val avspegla sig och påverka barnet, det går inte att bortse ifrån. Är det verkligen så stor skillnad i att uppfostra barnet neutralt, eller att uppfostra barnet som pojke/flicka, båda är ju någon sorts ideologiskt ställningstagande. Skillnaden är återigen (som jag tror jag påpekade i mitt förra inlägg) att det ena ses som fel och provokativt för att det inte är normen.

Sen en mer allmän reflektion i tråden: intressant att relativt många i tråden pratar som att Pops föräldrar i princip förbjuder barnet att visa sig naken eller uppmuntrar att hemlighålla.

Har ni missat att de kommer att låta hen bestämma själv när hen är stor nog att välja? (I det läser iallafall jag in att man inte hindrar barnet att tex springa naket och leka, men att man inte talar om för varje person vilket kön barnet har.) Dvs inga förbud etc. Är det inte lättare att diskutera en sak när man inte skapar extra saker att uppröras av?

Jag kan inte riktigt se hur dom är motsägelsefulla? Att vi vuxna bär det ansvaret tycker jag speglar sig i hur vi bemöter någon av ett visst kön, dom egenskaper och attribut som vi "förväntar" oss enbart baserat på könstillhörighet. Jag håller delvis med Pops mamma om att kön är en social konstruktion. Inte könet i sig, men det vi anser kommer tillsammans med en viss könstillhörighet. Jag tror dock inte att rätt sätt att förändra det är att inte vara öppna med vad barnet har för kön utan jag tror att vi ska trycka på att man kan vara känslig som pojke/man, stark som tjej/kvinna osv osv. Själva problemet är ju att man stoppas i ett fack utifrån det kön man har, inte könet i sig, precis som Pops föräldrar säger. Om vi breddar spektrumet av vad som är manligt respektive kvinnligt lämnar det större frihet för var och en att vara både ett kön likväl som en helt egen person med unika egenskaper.

Och så vill jag förtydliga - jag blir inte provocerad av det här, jag tror bara inte på det som den optimala vägen att gå. Jag tror att det finns andra, bättre, sätt att åstadkomma det dom vill åstadkomma, vilket även jag är positiv till. Varje familj ska dock göra vad som känns bäst för dom.

 

[ako]

Jag tycker att de här två styckena är lite motsägelsefulla
Hur vi än gör som föräldrar kommer våra val avspegla sig och påverka barnet, det går inte att bortse ifrån. Är det verkligen så stor skillnad i att uppfostra barnet neutralt, eller att uppfostra barnet som pojke/flicka, båda är ju någon sorts ideologiskt ställningstagande. Skillnaden är återigen (som jag tror jag påpekade i mitt förra inlägg) att det ena ses som fel och provokativt för att det inte är normen.

Sen en mer allmän reflektion i tråden: intressant att relativt många i tråden pratar som att Pops föräldrar i princip förbjuder barnet att visa sig naken eller uppmuntrar att hemlighålla.

Har ni missat att de kommer att låta hen bestämma själv när hen är stor nog att välja? (I det läser iallafall jag in att man inte hindrar barnet att tex springa naket och leka, men att man inte talar om för varje person vilket kön barnet har.) Dvs inga förbud etc. Är det inte lättare att diskutera en sak när man inte skapar extra saker att uppröras av?

Om det är så harmlöst som du beskriver det så tycker jag inte att det är något bekymmer. Jag läste om det hela när hen var bäbis och det var aktuellt men har inte läst mer nu. Dock verkade det ju som om enbart några få utvalda t ex fick byta blöja och därifrån till att inte vilja att hen ska springa naken i vattenspridaren etc etc tycker jag inte klivet är långt.
Sedan är jag också lite tveksamt till att aktivt använda sitt barn till att sprida sitt ideologiska budskap- att man gör det passivt genom hela sitt varande och vardagliga handlande är för mig en helt annan sak.
Om föräldrarna inte hindrar barnet att visa sig utan kläder eller att t ex omnämna sitt kön / könsorgan med ord (”det gör ont i snippan när jag kissar” -tecken på urinvägsinflammation etc) så är det väl helt ok. Å andra sidan förlorar ju idén lite sin poäng eftersom det inte lär vara hemligt mer än max något år.

Sedan kan jag personligen inte se poängen heller- vi har ju kön (och även om man senare i livet definierar sig som något annat än sitt biokön så har man ju helt klart något att kissa med) och det är varken något fult eller något hemligt.

 

[FeatherCloud]

Jag kan inte riktigt se hur dom är motsägelsefulla? Att vi vuxna bär det ansvaret tycker jag speglar sig i hur vi bemöter någon av ett visst kön, dom egenskaper och attribut som vi "förväntar" oss enbart baserat på könstillhörighet. Jag håller delvis med Pops mamma om att kön är en social konstruktion. Inte könet i sig, men det vi anser kommer tillsammans med en viss könstillhörighet. Jag tror dock inte att rätt sätt att förändra det är att inte vara öppna med vad barnet har för kön utan jag tror att vi ska trycka på att man kan vara känslig som pojke/man, stark som tjej/kvinna osv osv. Själva problemet är ju att man stoppas i ett fack utifrån det kön man har, inte könet i sig, precis som Pops föräldrar säger. Om vi breddar spektrumet av vad som är manligt respektive kvinnligt lämnar det större frihet för var och en att vara både ett kön likväl som en helt egen person med unika egenskaper.

Och så vill jag förtydliga - jag blir inte provocerad av det här, jag tror bara inte på det som den optimala vägen att gå. Jag tror att det finns andra, bättre, sätt att åstadkomma det dom vill åstadkomma, vilket även jag är positiv till. Varje familj ska dock göra vad som känns bäst för dom.

Det motsägelsefulla jag syftade på var att i ena fallet/stycket är det inte ok att driva en ideologisk kamp, men att i andra fallet bör vi föräldrar driva en förändring om vi vill se den. I båda fallen menar jag att det ligger ideologi bakom. Och i båda fallen påverkar det våra barn.

 

[FeatherCloud]

Om det är så harmlöst som du beskriver det så tycker jag inte att det är något bekymmer. Jag läste om det hela när hen var bäbis och det var aktuellt men har inte läst mer nu. Dock verkade det ju som om enbart några få utvalda t ex fick byta blöja och därifrån till att inte vilja att hen ska springa naken i vattenspridaren etc etc tycker jag inte klivet är långt.
Sedan är jag också lite tveksamt till att aktivt använda sitt barn till att sprida sitt ideologiska budskap- att man gör det passivt genom hela sitt varande och vardagliga handlande är för mig en helt annan sak.
Om föräldrarna inte hindrar barnet att visa sig utan kläder eller att t ex omnämna sitt kön / könsorgan med ord (”det gör ont i snippan när jag kissar” -tecken på urinvägsinflammation etc) så är det väl helt ok. Å andra sidan förlorar ju idén lite sin poäng eftersom det inte lär vara hemligt mer än max något år.

Sedan kan jag personligen inte se poängen heller- vi har ju kön (och även om man senare i livet definierar sig som något annat än sitt biokön så har man ju helt klart något att kissa med) och det är varken något fult eller något hemligt.

Var går gränsen mellan aktivt och passivt vardagligt handlande då? Det känns återigen som om Pops föräldrar nästan demoniseras (och då menar jag inte bara av dig) och deras val förstoras upp ganska mycket. Att inte tala om könettill alla och envar och att ha kläder på barnet bland andra än de närmaste känns ganska vardagligt ändå?

Samt att jag anser (och det är det jag försöker förmedla i tråden men jag uttrycker mig kanske lite otydligt) att det ligger lika mycket ideologiskt budskap och markering bakom de som tex tydligt klär och behandlar sitt barn som ett visst kön, för att ”flickor är minsann flickor”/vice versa, men den diskussionen förs inte på samma sätt.

 

[Monstermom]

det ligger lika mycket ideologiskt budskap och markering bakom de som tex tydligt klär och behandlar sitt barn som ett visst kön

Och bakom att reagera mot att någon gör ett annat val, tycker jag.

 

[ako]

Var går gränsen mellan aktivt och passivt vardagligt handlande då? Det känns återigen som om Pops föräldrar nästan demoniseras (och då menar jag inte bara av dig) och deras val förstoras upp ganska mycket. Att inte tala om könettill alla och envar och att ha kläder på barnet bland andra än de närmaste känns ganska vardagligt ändå?

Samt att jag anser (och det är det jag försöker förmedla i tråden men jag uttrycker mig kanske lite otydligt) att det ligger lika mycket ideologiskt budskap och markering bakom de som tex tydligt klär och behandlar sitt barn som ett visst kön, för att ”flickor är minsann flickor”/vice versa, men den diskussionen förs inte på samma sätt.

Jag demoniserar inte, och om ungen bara får bada och bete sig som andra barn ser jag inget problem (men heller ingen större poäng).

 

[Lingon]

Det motsägelsefulla jag syftade på var att i ena fallet/stycket är det inte ok att driva en ideologisk kamp, men att i andra fallet bör vi föräldrar driva en förändring om vi vill se den. I båda fallen menar jag att det ligger ideologi bakom. Och i båda fallen påverkar det våra barn.

Jag tolkar det som att (och håller med om det är så @Sofie_B menar) att det är inte ok att föra en ideologisk kamp (eller annan kamp heller för den delen) med barnet som "vapen". Där det är barnet som får "ta smällarna" medan föräldern står bakom det. Medan det naturligtvis är ok och önskvärt att med egna medel och sig själv som "vapen" föra en ideologisk kamp.

Ex: Om en man vill att det ska vara ok för pojkar att klä sig i rosa volangklänningar så är det ok om han själv har på sig dem men inte ok om han sätter på sin son det medan han själv går i jeans och t-shirt alt. kostym. Om sonen sen vill ha rosa volangklänningar är det ju en annan sak och det ska sonen naturligtvis få ha. Ta smällarna/diskussioner själv och sätt inte barnet i "skottgluggen" för folks åsikter om det.

 

[MiniLi]

Om de gör det menar jag. Jag har inte lusläst, men om man vill hemlighålla barnets kön så känns det som en förutsättning att hen inte får visst sig naken.

Jag tycker det är långsökt att tro att föräldrarna skulle hindra barnet från att vara naken i adekvata situationer. Varför ens gå in i diskussionen med det utgångsläget när INGET i den information som finns tyder på det?

Om det är så harmlöst som du beskriver det så tycker jag inte att det är något bekymmer. Jag läste om det hela när hen var bäbis och det var aktuellt men har inte läst mer nu. Dock verkade det ju som om enbart några få utvalda t ex fick byta blöja och därifrån till att inte vilja att hen ska springa naken i vattenspridaren etc etc tycker jag inte klivet är långt.
Sedan är jag också lite tveksamt till att aktivt använda sitt barn till att sprida sitt ideologiska budskap- att man gör det passivt genom hela sitt varande och vardagliga handlande är för mig en helt annan sak.
Om föräldrarna inte hindrar barnet att visa sig utan kläder eller att t ex omnämna sitt kön / könsorgan med ord (”det gör ont i snippan när jag kissar” -tecken på urinvägsinflammation etc) så är det väl helt ok. Å andra sidan förlorar ju idén lite sin poäng eftersom det inte lär vara hemligt mer än max något år.

Sedan kan jag personligen inte se poängen heller- vi har ju kön (och även om man senare i livet definierar sig som något annat än sitt biokön så har man ju helt klart något att kissa med) och det är varken något fult eller något hemligt.

Alltså det här med att säga att föräldrar ”driver ideologiska budskap”, det är så nedsättande. De här föräldrarna gör ju precis som alla föräldrar - de uppfostrar sina barn på det sätt som de tror att barnet mår bäst av. De gör kanske andra val än tex du gör, men anledningarna är fortfarande samma i grunden.
Det här dyker ju upp i samtliga diskussioner kring normbrytande föräldraskap och jag tycker att det är så himla otrevligt. Det är ju inte så att föräldrar gör saker för ”ideologins skull” utan även normbrytande föräldraskap bygger ju på vad man tror bli bäst för barnet.

Jag har extremt svårt att tro att Pops föräldrar gör detta av några slags ideologiska skäl riktade enbart mot samhällsutveckling. Självklart så tror de att barnet kommer gynnas av detta!
Precis som att du gör val som du tror gynnar dina barn. Det ena är inte mer ”ideologiskt” än det andra.

Och jo. Steget från att bara de närmsta byter blöja på ett spädbarn till att hindra barnet att vara naken är faktiskt jättelångt.
Det är väl inte konstigt alls att inte vem som helst byter blöja på ett litet barn?
Men självklart kommer fler och fler automatiskt få veta barnets kön allt eftersom det blir äldre. Jag gissar att föräldrarna har varit väl medvetna om det.

 

[MiniLi]

Jag tolkar det som att (och håller med om det är så @Sofie_B menar) att det är inte ok att föra en ideologisk kamp (eller annan kamp heller för den delen) med barnet som "vapen". Där det är barnet som får "ta smällarna" medan föräldern står bakom det. Medan det naturligtvis är ok och önskvärt att med egna medel och sig själv som "vapen" föra en ideologisk kamp.

Ex: Om en man vill att det ska vara ok för pojkar att klä sig i rosa volangklänningar så är det ok om han själv har på sig dem men inte ok om han sätter på sin son det medan han själv går i jeans och t-shirt alt. kostym. Om sonen sen vill ha rosa volangklänningar är det ju en annan sak och det ska sonen naturligtvis få ha. Ta smällarna/diskussioner själv och sätt inte barnet i "skottgluggen" för folks åsikter om det.

Men barnet får ju ta ”smällarna” oavsett vilket val man gör. De stereotypa könsrollerna påverkar ju barn väldigt negativt, men det är okej?

Och jag har extremt svårt att tro att föräldrarna ”för en kamp”. Jag tror att de bara uppfostrar sitt barn så som de är övertygade om att barnet kommer må bäst av.