Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

[a-s]

Startar en tråd om prestationsångest.
Har grymt svår prestationsångest när det gäller hundträning, det är min största hobby som ska vara rolig men nu ger det mig mest ångest.
Har en valp som jag ägt i ett halvår ungefär och hon är 8 månader.
Meningen med valpköpet var att ha en till hund att träna och tävla med, men sen jag köpt henne har jag inte tränat nått alls nästan.
Har så otroligt höga krav på migsjälv och jämför mig alldeles för mycket med andra. Hur gör ni för att bli kvitt alla dåliga tankar?
Jätte tråkigt eftersom jag knappt kan vara glad åt de få framstegen vi gör.

 

[Mabuse]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Det beror på sammanhanget, men om det är privat, typ ridning eller hundträning eller liknande, alltså sånt som ingen betalar mig för och som jag gör för att jag tycker det är roligt, så brukar jag tänka precis så. Att detta gör jag bara för att det är roligt, jag behöver inte prestera. Enda poängen med detta är att ha kul - sen är det ju kul när det går bra och man utvecklas, så klart, men egentligen spelar det ju ingen roll, hela syftet med alltihop är bara att roa sig egentligen.

 

[Petruska]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Så gör jag också. Jag pressar mig inte över "rolighetsgränsen" när det gäller rena nöjen, som ridning. Jag tycker att jag får nog av det i jobbet.

Samtidigt vill jag ha viss utveckling i ridningen, och låter därför min tränare pressa mig ordentligt ganska regelbundet. Men om jag gick och tänkte att jag inte har övat ordentligt sedan sist och därför skäms och inte vill visa hur dålig jag är, osv, tror jag att jag skulle ta ett längre break med enbart uteritter och mysigt pyssel med min pålla.

 

[Milosari]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Om jag hade varit du så hade jag skrivit upp små (och realistiska!) delmål och kanske börjat skriva träningsdagbok! Dels så blir det ju en motivation att faktiskt träna för att kunna uppfylla delmålen som ju är lättare att nå än de stora målen. Och dels så får du lite svart på vitt att du faktiskt får resultat av det du gör. Sedan är din hund helt unik. Han är inte sina syskon, han är inte sina föräldrar och han är inte en annan individ av samma eller annan ras. Han är en egen individ med sina egna styrkor och svagheter.

Min hunds syster debuterade elitklass lydnad i helgen med över 300 p, en annan syster är uppe i elitklass sök. Själva har vi ett 1:a pris i lydnad 2 och är uppflyttade till lägre spår… Och ja just det, jag valde valp först av alla… Men jag har inte lika mycket erfarenhet som systrarnas ägare, och min hund är faktiskt inte riktigt lika bra på just det som krävs för att lyckas på tävling. Det har tagit lite tid att komma över, men nu försöker jag tänka att vi pinkar i motvind och det som går bra är faktiskt en ordentlig prestation! Jag SKA vara glad för det vi faktiskt lyckas med! Sedan har jag köpt en hund till som är ganska annorlunda, och när det går dåligt med den ena så försöker jag glädjas åt det som gick bra med den andra. På så sätt är det typ omöjligt att misslyckas . Och dessutom, så känns det lite som att det håller på att lossna. 3 års slit verkar faktiskt börja ge lite utdelning. Och det är ju en självförtroendeboost utan dess like!

 

[Mabuse]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Absolut, att prestera och utvecklas kan ju absolut vara en del av det roliga, men då är det ju just att prestera för att det är roligt när det går bra och man känner sig duktig. Om det inte går bra så händer ju ingenting, det är inte som på jobbet t ex där man kanske blir arbetslös om man inte presterar tillräckligt bra. Går det dåligt med en fritidssyssla händer ingenting, normalt, mer än att man kanske blir lite besviken på sig själv. Ingen tar hästen/hunden ifrån en, det kostar inget.

 

[hermulen]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Kommer följa denna tråden, då detta har varit och är ibland fortfarande ett väldigt stort problem i mitt liv.
Började i gymnasiet, och spred sig sedan in över fritidsintressen och gick så långt att jag undvek att gå in i affärer för att jag inte kunde välja mellan två olika märken på produkten av rädsla för att det inte skulle bli ett ultimat val.

Just nu så är problemet mycket mindre, studerar tex på högskola utan att kräva 5or i allt, tävlar med hästen men tillåter mig själv att göra fel.
Har dock precis samma problem med hunden. Antagligen för att det är ett område jag inte känner mig så säker på.
Jag tänker mycket på och mår dåligt över miljöträning och tycker att det är skitjobbigt då hunden kan vara skällig och jobbig i hundmöten. Jag ser det som ett stort personligt misslyckande om han råkar skälla till eller beteer sig dåligt, så därför undviker jag att miljöträna och när jag väl gör det, så är allt utom målet (att han går lugnt förbi utan att hoppa och låta) ett misslyckande.

Har inga direkta tips, då jag inte tagit mig ur det helt. Går i perioder och jag måste ständigt påminna mig själv om att det inte är hela världen om jag köper fel matvara, om jag får underkänt eller att det inte ens är katastrof om hunden slänger sig hit och dit i kopplet och skäller som besatt.

 

[Petruska]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Precis.

Men nu vet jag inte vad TS för övrigt gör i sitt liv. Om man tex har ett jobb som erbjuder/möjliggör mycket begränsad utveckling, kan jag lättare förstå att man verkligen vill prestera på sin fritid. Så att man har något område där man är just duktig, eller kan/får bli det. (Och då lutar jag åt att det är bättre att det handlar om hundens träning, än tex att ha hemmet perfekt välstädat. Främst därför att hundträningen innebär utveckling, medan städning bara är repetition.)

 

[Lurv]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Jag vill också nå resultat men jag tänker som så att jag gör det här på mitt vis och det ska alla andra skita i. Ingen går i mina skor. Jag kanske har andra saker att tänka på som gör att jag inte tränar hund/häst/whatever så mkt just nu.
De andra som du jämför dig med, de har förmodligen fullt upp med sig själva så dem behöver du inte bry dig om. Du är ju du.

Andas, koppla av. Njut av valpen, du hinner träna den när du kommit ifatt dig själv. Det är ditt liv, du bestämmer.

 

[Milosari]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Eller så är man väldigt mycket tävlingsmänniska . Jag tävlar i typ allt jag gör och har svårt att göra något halvdant. Det är liksom allt eller inget. Men jag är också bra på att lura mig själv så jag inte tävlar mot de bästa utan väljer någon som är lite halvdålig . Har både utvecklande "arbetsliv" (studier på universitet + jobb där jag naturligtvis har jobbat mig till högst lön av alla) och fritid (tävlar i två, snart tre grenar med hundarna, är ordförande i lokala brukshundklubben, och är utbildad på flera områden genom SBK). Nu tävlar jag mot mina föräldrar också om vem som kan gå ner snabbast i vikt… Så är man lite som jag + lite dåligt självkänsla/förtroende på det så är det nog lätt hänt att det går överstyr och blir ångestladdat.

 

[a-s]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

KL

Tack för alla svar och det känns skönt att jag inte är ensam!
Är tävlingsmänniska när jag tränar, men när jag väl startar är jag nöjd om vi genomför tävlingen (tävlat med häst och nu lydnad med hund).
Så jag blir inte besviken på tävling om det går dåligt.
I arbetslivet har jag ett väldigt "tråkigt" jobb som ser likadant ut dag för dag, och jag har jobbat på samma arbetsplats i snart 4 år.
Har inga behov att "klättra" i karriären och jobbar för att kunna vara ledig och hålla på med hundarna.
Har en äldre hund som jag alltid är nöjd med även om hon är svårare att träna (mer svårbelönad osv), men det är även min första hund så jag hade inga förväntningar på henne när jag skaffade henne utan tävlingstänket har kommit med tiden.
Det har gått så långt att jag inte kan titta på mina hundträningskompisars Facebook/instagram för att jag mår så dåligt av att se dom träna med hundar som är yngre än min.
Går kurser med min valp och försöker alltid träna mellan kurstilfällena men det går sådär.
Känner också att varenda kommentar som är det minsta negativ fastnar och är svåra att bli kvitt te x "det är ingen sm-hund" eller "tränar du ens nån lydnad med henne?"
Det är en jätte härlig hund med vilja fart och glädje och hon har jätte bra vardagslydnad så det handlar verkligen inte om hunden.

 

[Mabuse]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Eller så är man väldigt mycket tävlingsmänniska . Jag tävlar i typ allt jag gör och har svårt att göra något halvdant. Det är liksom allt eller inget. Men jag är också bra på att lura mig själv så jag inte tävlar mot de bästa utan väljer någon som är lite halvdålig . Har både utvecklande "arbetsliv" (studier på universitet + jobb där jag naturligtvis har jobbat mig till högst lön av alla) och fritid (tävlar i två, snart tre grenar med hundarna, är ordförande i lokala brukshundklubben, och är utbildad på flera områden genom SBK). Nu tävlar jag mot mina föräldrar också om vem som kan gå ner snabbast i vikt… Så är man lite som jag + lite dåligt självkänsla/förtroende på det så är det nog lätt hänt att det går överstyr och blir ångestladdat.

Fast det är lite olika saker. Jag är extremt utvecklingsmotiverad, och har också svårt att göra saker halvdant. Men oavsett det så är det ju ändå så att prestation inte är lika viktigt, i den meningen att det får samma effekter, i alla sammanhang.

Om jag misslyckas med ett bullbak, så händer inget utöver att jag får torra bullar. Det är fortfarande trist att misslyckas, så klart, men egentligen händer ju inget. Jämför med att misslyckas på jobbet, det kostar mycket mer och får mycket större effekter. Jag tror att man, för att orka, faktiskt behöver träna sig lite i att inte lägga all prestige och alla ambitioner i allt. Även om man är en tävlingsmänniska så måste man inte tävla i allt, allting man gör behöver inte handla om att vara bättre än andra. Öht tror jag att det är stor risk att det blir destruktivt om man alltid mäter sig själv mot andra, att andras prestation i jämförelse alltid blir ens måttstock, framförallt om det är så att man egentligen inte blir nöjd med sig själv om man inte vunnit över de andra. Då skapar man ju en enorm press åt sig själv.

 

[Mabuse]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Det låter ju som att du har kanaliserat alla dina ambitioner, all utvecklingsvilja och allt tävlingsmoment i ditt liv till hunden - klart det blir laddat! Om allt annat i livet går på rutin, och så finns det enda sak du satsar på, en enda sak där du faktiskt försöker vara så bra du bara kan, då vore det ju nästan konstigt om du inte fick prestationsångest på det området.

Kan du inte få utlopp för ambitioner, utvecklingsvilja och tävlingslust på några fler områden? Så att inte hundträningen blir så blodigt allvarlig, utan du kan spänna bågen och lyckas med något annat än bara hunden?

 

[Mabuse]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Och då lutar jag åt att det är bättre att det handlar om hundens träning, än tex att ha hemmet perfekt välstädat. Främst därför att hundträningen innebär utveckling, medan städning bara är repetition.)

Ur jämställdhetsperspektiv håller jag med om att det är lämpligare att en kvinna satsar på hundträning än städning, men annars vet jag inte om jag håller med dig. Städning är inte bara repetition, inte om man ska göra det bra. Det handlar ju mer om att ha uthålligheten och noggrannheten att göra något perfekt, med samma resultat trots varierande förutsättningar, utan att börja slarva och tappa fokus. Det är ju rätt krävande, egentligen, på sitt sätt betydligt mer krävande än att göra något bra en gång, och nästa dag något annat. Det är ju därför det är så svårt att driva en restaurang med hög och jämn kvalitet under längre tid, exempelvis. Det är mycket lättare att laga god mat en dag och något annat nästa dag, än att lyckas vara bra varje dag.

 

[mino]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Knepet är väl att ha flera projekt så att man inte blir så sårbar om ett projekt inte går som det var tänkt. Sedan tänker jag att när ett projekt blir tråkigt och mest känns jobbigt i stället för inspirerande så kanske man också har tröttnat och behöver ta en paus?

 

[a-s]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Jag vet inte om det är rätt sätt, jag älskar ju verkligen att träna och utvecklas med hundarna men jag känner att jag måste hitta ett sätt att ändra mitt tankesätt.
Har ju annat i livet men ingen hobby som är lika stor som hundarna.

 

[mino]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Tankarna väcks ju av någon känsla som något framkallar. Det vanligaste vid prestationsångest är väl att man känner rädsla och/eller skam. Vad exakt i situationen framkallar de här känslorna hos dig och kan du hantera det på något sätt?

 

[a-s]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Om jag ska vara helt ärlig, var en massa människor i stan som köpte valp i samma veva som mig, och jag kände direkt att det blev en sorts tävling om vem som kommit längst med sin valp. Jag hämtade min när hon var ca 4 månder så jag kände nästan på engång att jag halkat efter, alla andra började ju träna när dom var 8 veckor.
Blev utan valp när en tik gick tom och då kom jag över denhär osålda valpen istället. Hon var väldigt försiktigt som valp och jag kände att jag kanske valt helt fel (en ras som alltid ska vara orädd och glad). Kanske är det dessa tankar som ligger kvar...

 

[a-s]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Kan tillägga att jag åkte 140 mil enkel väg för att hämta henne, och hade jag bott närmare hade jag nog lämnat tillbaka henne efter 2 veckor. Så lugn var hon.
Men nu är hon en helt annan hund så jag borde bara vara glad!

 

[mino]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Vilken hjälp har du? Det låter lite i mina öron som att uppgiften blev en helt annan än vad du hade förberett dig på. Utan att veta särskilt mycket om hundar så gissar jag att det är en helt annan sak att uppfostra en vekare/mjukare hund än en kaxig. Det kan ju i och för sig vara ett sätt för dig att utveckla dina kunskaper, att du nu måste hitta andra sätt att jobba med hunden och försöka möta den hund du har i stället för att följa nån sorts lydnadsmall? Hur mycket har du försökt att anpassa dina mål till den hund du har, den kanske är superduktig på något som verkligen går att utveckla?

För det låter lite som det du skriver att du har fastnat i tankar kring att du kanske fick fel hund och vad den inte har snarare än vad den har. Ett alternativ är kanske att du bestämmer dig för att utvecklingsbarheten är så viktigt för dig att du ska omplacera din hund och välja lite mer noggrant en som kan passa till det du vill göra?

 

[Derivata]

Sv: Prestationsångest vad gör ni för att bli av med den?

Det låter lite som att du har fastnat i "hund nummer två fällan". Med första hunden är allting nytt roligt och spännande. Man gör allt by the book går från valpkurs till fortsättningskurs och kommer in i ett helt nytt sammanhang vilket jag finner inte bättre ord, men blir lite hög på.

När den andra kommer har man redan gjort allt en gång och ska ta tag och börja om igen. Det blir lite av ett rutinuppdrag och vissa personligheter går inte igång och triggas av att börja om från början. Motivationen tryter. Prestationsångesten kommer krypande.

För att komma i gång igen kan det vara bra att ställa dig själv följande frågor

- Vad i hundträningen är det som jag tycker är roligt?
- Varför är det inte roligt just nu?
- hur skulle det blir roligt igen?
- Vad är det som hindrar mig från att det ska bli roligt?
- Hur kan jag komma över hindren?
- Vilken bild, vad vill jag uppnå när jag har kommit över hindren?
- Hur skulle det få mig att känna mig om jag kom över hindren och det blev roligt igen?